Vad betyder jiddisch för judarna

Jiddisch (ייִדיש/yidish alternativt אידיש/idish, bokstavligen 'judiskt'), tidigare kallat judetyska, existerar en germanskt tungomål såsom talas såsom modersmål från omkring &#;^[1]judar inom läka världen.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Språket uppstod beneath talet inom detta plats liksom sedermera blev Tyskland.

Strax före andra världskriget talades detta internationellt från cirka 11 miljoner (2/3 från varenda judar), dock Förintelsen innebar enstaka minskning mot cirka 5 miljoner talare. Därefter äger kvantiteten talare från språket fortsatt för att minska, bland annat vid bas från migration mot Israel, var efterföljande generationer inom inledande grabb kommit för att prata hebreiska.^[1] Förutom dem modersmålstalande bedöms ytterligare cirka tre miljoner människor behärska prata språket.

Jiddisch existerar en från flera judiska tungomål samt en från dem minsta&#;nationella minoritetsspråken inom land. Namnet jiddisch betyder judiska.

Judar är en av de fem nationella minoriteterna i Sverige och jiddisch erkändes som nationellt minoritetsspråk år Det innebär att minoriteten och språkanvändarna har särskilda rättigheter som bland annat regleras i lagen () om nationella minoriteter och minoritetsspråk

andra judiska tungomål existerar hebreiska,&#;ladino&#;och arameiska.

I land började jiddisch för att användas vid –talet dock ursprunglig inom slutet från –talet uppstod ett mer kontinuerlig användning. Före andra världskriget ägde länder såsom Polen, Ukraina, Ryssland, Belarus, Litauen, Lettland, Moldavien samt Rumänien enstaka upphöjd andel jiddischtalande.

Genom emigration besitter jiddisch brett ut sig mot USA, Argentina samt Sydafrika.^[2]

Språket

[redigera | redigera wikitext]

Jiddisch existerar ett förening mellan numeriskt värde främmande&#;språkfamiljer. Språket finns inom flera dialekter samt skrivs tillsammans det&#;hebreiska alfabetet.&#;Idag talas jiddisch från fyra miljoner människor samt inom städer såsom New York, Jerusalem, Antwerpen samt Montreal existerar jiddisch en vardagsspråk.

I jiddisch ingår dels dem gammal judiska språken hebreiska samt arameiska, dock även grekiska samt judiska dialekter.^[3]

Fonologi

[redigera | redigera wikitext]

Vokaler

[redigera | redigera wikitext]

Främre	Mitten	Bakre
Sluten	ɪ	ʊ
Mellanöppen	ɛ	ɜ	ɔ
Öppen	a

Källa:^[4]

Konsonanter

[redigera | redigera wikitext]

Källa:^[4]

Språkets namn samt skrift

[redigera | redigera wikitext]

Språkets ursprungliga namn fanns lashon-ashkenaz (לשון-אַשכּנז = "ashkenaz-språk"), ifrån detta dåtida judiska namnet på grund av detta plats, samt benämndes även taytsh (טײַטש), enstaka variant från tiutsch, beteckningen vid språket vilket till övrigt talades inom den distrikt (nutidens Deutsch, tyska).

inom dagligt anförande kallades språket till מאַמע-לשון (mame-loshn = "modersmål") till för att särskilja detta ifrån לשון הקודש (Loshn-hakodesh = "det heliga språket") hebreiska samt arameiska. Benämningen jiddisch används inom litterära kontext dock kom inom bruk inledningsvis beneath talet. inom likhet tillsammans med andra judiska tungomål liksom saknar släktskap tillsammans med hebreiska, vilket ladino (judeo-spanska) samt dzhidi (judeo-persiska), skrivs jiddisch tillsammans med ett personlig variant från detta hebreiska alfabetet.

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom jiddisch samt högtyska besitter en gemensamt ursprung liknar dem båda språken varandra inom språkvetenskaplig uppbyggnad.

jiddisch

mot modell använder jiddisch en något förenklat fyrkasussystem samt verbböjningen liknar även tyskans. Däremot avviker jiddisch syntax markant ifrån högtyska då ordföljden tämligen strikt följer mönstret subjekt-objekt-verb.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Jiddisch existerar baserat vid medelhögtyska, framför allt då medelrhenländska, dock innehöll redan ifrån start en klart inslag från mening ifrån hebreiskan samt arameiskan.

Allteftersom språkområdet spreds österut absorberades även väsentliga mängder slaviska språkelement. Detta ledde tillsammans start beneath talet mot ett dialektal delning mellan västjiddisch samt östjiddisch. Den senare delades därefter vidare inom nord-, central-, samt sydöstjiddisch.^[5]

Tidigt beneath talet inleddes försök mot för att standardisera jiddisch rättstavning.

Detta ledde mot ett modern standardjiddisch, liksom mot största sektion baserades vid den nordöstliga dialekten vilket talades inom Litauen — Litvish. Detta accepterades sålunda småningom inom pedagogiska kontext, dock ägde ingen märkbar konsekvens vid den dialektala variationen inom vare sig dagligt anförande alternativt litterära kontext förutom för att sätta igång enstaka argumentation såsom alltjämt pågår^[6] ifall om någon struktur från standardisering fanns behövlig samt hur den inom sålunda fall bör utformas.

detta största antalet jiddischtalare tillhör den centrala dialektgruppen, Poylish, följt från den sydöstra Ukrainish. Västjiddisch betraktas idag liksom utdött.^[7]

När flera östeuropeiska städer beneath samt talet utvecklades mot centra till judiskt liv, blev jiddisch detta ledande språket till ett massiv sektion från Östeuropas judar.

detta betraktades likt en vardagsspråk, mot skillnad ifrån hebreiskan såsom förblev språket på grund av religiösa studier. Därför kom den sekulära judiska traditioner såsom uppstod för att nyttja sig från jiddisch. beneath talet började detta utvecklas mot för att omfatta ett litteratur såsom inom varenda avseenden kunde jämföras tillsammans med den liksom skrevs vid mer allmänt erkända "kulturspråk".

mot dem "tre stora" klassiska jiddischförfattarna räknades Schalom Jakob Abramovitj, Sholem Aleichem samt Isaac Leib Peretz.^[8] enstaka ytterligare betydelsefull författare ifrån mellankrigstiden existerar Sholem aska, vilket fortsatte för att publicera vid jiddisch efter andra världskriget.

Från sent anförande spreds jiddisch mot USA liksom en utfall från judisk migration samt inom New York utvecklades ett jiddischspråkig dagspress tillsammans enstaka grundlig utgåva (som existerar ännu idag fast tillsammans den dagliga utgivningen numera reducerad mot veckovis).

Jiddisch är något så ovanligt som en förening mellan två främmande språkfamiljer

Inom den sionistiska rörelsen debatterades livligt angående jiddisch alternativt den nyskapade moderna hebreiskan skulle bli detta officiella språket.

Antalet jiddischtalande ökade fram mot andra världskriget samt uppskattades språket talas från omkring 10,7 miljoner människor världen ovan, varav ovan 63 andel fanns inom östra Europa,^[9] främst Litauen, Polen, Ukrainska SSR samt Vitryska SSR.

inom Ukrainska SSR, Vitryska SSR samt Judiska autonoma länet inom Sovjetunionen fanns jiddisch dessutom officiellt tungomål.

Eftersom den tyska ockupationen från Polen samt västra Sovjetunionen omfattade dem områden var jiddisch fanns vilket livskraftigast, innebar förintelsen från Östeuropas judar – för att bota den sammanhängande jiddisch-världen även utplånades, därför då liksom vid mindre ortodoxa grupper samt invandrarsamhällen utanför Europa.^[10]

Jiddisch betraktas oftast likt en tungomål vid väg för att dö ut, tillsammans med upphöjd medelålder bland primärtalarna.

detta fortlever dock bland vissa ortodoxa grupper inom USA samt Israel (som ej använder hebreiska inom vardagliga sammanhang). Även ifall dessa existerar relativt begränsade mot antalet, håller dem vid för att växa genom ett upphöjd nativitet. en nyfikenhet till för att skydda jiddischkulturen besitter även gjort för att allt fler lär sig jiddisch till för att återuppta den egna språktraditionen, respektive vilket en främmande tungomål.

Språket fick förnyad uppmärksamhet då den jiddisch-språkige författaren Isaac Bashevis Singer tilldelades Nobelpriset inom litteratur Den israeliska sångerskan Chava Alberstein besitter spelat in en flertal folksånger vid jiddisch. Bland filmer vid språket kunna nämnas Menashe.

Status vilket språk

[redigera | redigera wikitext]

Finland

[redigera | redigera wikitext]

Jiddisch, mer särskilt dess nordost dialekt, fanns vid talet modersmål på grund av nästan samtliga judar inom land i norden. Tyskan ägde massiv effekt vid jiddisch liksom användes inom land i norden. Användningen från jiddisch inom land i norden minskade vid talet, ända mot tid sade bara sju andel från judarna inom land i norden för att dem använde jiddisch vilket talspråk.

Namnet jiddisch betyder ordagrant judiska

Jiddisch ägde fått enstaka nedsänkt ställning eller tillstånd såväl bland judarna vilket bland dem övriga finländarna. Numera används jiddisch ej längre inom land i norden, även ifall 24 andel från finländska judar tid sade för att dem förmå samt 40 andel för att dem förstår jiddisch.

Judiska autonoma länet

[redigera | redigera wikitext]

Judiska autonoma länet etablerades inom dåvarande Sovjetunionen tillsammans med jiddisch såsom officiellt tungomål.

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Jiddisch existerar sedan en från Sveriges officiella minoritetsspråk. Den svenska minoritetspråkskommittén rekommenderade inom sitt betänkande för att jiddisch ej skulle erhålla ställning eller tillstånd såsom minoritetsspråk (SOU ). Regeringen valde dock för att vandra emot kommitténs förslag, vilket även fick stöd från riksdagen.

Därmed blev jiddisch erkänt likt en extraterritoriellt minoritetsspråk inom landet, vilket betyder för att språkets brukare mot skillnad ifrån mot modell tornedalsfinskans ej är kapabel knytas mot något avgränsat geografiskt enhet. likt en effekt från jiddischs ställning såsom minoritetsspråk äger Lunds högskola fått regeringens uppgift för att bedriva utbildning samt undersökning inom språket.^[11]

Uppskattningen från antalet talare varierar mellan 2 samt 6 personer i enlighet med dem olika sammanställningar samt enkäter liksom gjorts inom land.

Bland dessa ingår personer likt ej existerar modersmålstalare samt vars kunskaper inom jiddisch kunna variera mellan "bra alternativt många bra" samt för att bara behärska enstaka mening. Modersmålstalare från jiddisch inom landet anses artikel nästan uteslutande äldre individer, flera från dem invandrare beneath efterkrigstiden fram mot talet. Utifrån enkäter ifall språkkunskaper inom jiddisch inom svenska judiska församlingar, antalet invandrade judar samt andelen jiddischtalande inom judiska befolkningar inom andra länder besitter lingvisten Mikael Parkvall uppskattat antalet modersmålstalare från jiddisch inom land mot – talare.^[12]

Ukrainska folkrepubliken

[redigera | redigera wikitext]

Jiddisch fanns officiellt tungomål inom Ukrainska folkrepubliken (–).^[13]

USA

[redigera | redigera wikitext]

Den judiska migrationen mot USA bestod mot ett start från judar tillsammans med sefardisk bakgrund, vilka ej ägde jiddisch liksom modersmål.

detta fanns ej förrän nära mitten från talet likt jiddischtalande började emigrera mot USA, samt liksom jiddisch etablerades såsom en minoritetsspråk.

Framför allt utgjordes den jiddischtalande minoriteten från ashkenaziska judar ifrån Central- samt Östeuropa. Vidare besitter den jiddischtalande språkminoriteten beneath talet fortsatt för att växa inom antalet talare, vilket möjliggjorts från enstaka energisk isolationsprocess inom olika ortodoxt judiska grupperingar.^[15]

Under talet äger flera olika jiddischtalande bosättningar planta fram inom USA var jiddisch utgjort majoritetsspråket.

Framför allt äger framväxten från judiska bosättningar uppkommit inom New York.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Kerbel, Lennart; David Peter (). Jiddisch-svensk-jiddisch ordbok. Bromma: Megilla-förlaget. Libris ISBN (inb.)&#;
• Weinreich, Uriel () (på engelska). College Yiddish: an introduction to the Yiddish language and to Jewish life and culture (5., rev.

  ed.). New York: YIVO Inst. for Jewish Research. Libris&#;

• Zuckerman, Marvin S.; Herbst Marion, Kerbel Lennart, David Peter, Waltman Manja (). Jiddisch lärobok till alla (2., omarb.
  Judar och jiddisch

  uppl.). Bromma: Megilla-förlaget. Libris ISBN &#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]