Vilka är de olika växterna

Växtriket (Plantae) existerar en från dem riken vilka ingår inom den biologiskasystematiken. Studiet från växtriket kallas botanik.

De gröna växterna indelas inom divisioner samt är kapabel enkelt indelas inom grönalger, mossor samt kärlväxter. Kärlväxterna existerar antingen kärlkryptogamer alternativt fröväxter.

Fröväxterna delas inom sin tur upp inom gymnospermer samt angiospermer. Växter, liksom alger existerar inom allmänhet fotoautotrofa organismer, detta önskar yttra organismer likt själva tillsammans med hjälp från solljus (genom fotosyntes) bildar sin att ge liv ifrån oorganiska ämnen, dock detta finns även parasitiska växter (som tallört), halvparasitiska växter (som mistel) samt köttätande växter, såsom venus flugfälla samt sileshår.

De gröna växterna indelas i divisioner och kan enkelt indelas i grönalger, mossor och kärlväxter

Aristoteles delade in samtliga levande väsen inom växter, vilket ej rör sig alternativt besitter sinnesorgan, samt varelse. Den äldsta bevarade teckningen från enstaka planta återfinns inom Johnson-papyrusen. inom Linnés struktur delades organismerna in inom Vegetabilia (senare Plantae) samt Animalia. Senare blev detta mer tydlig för att ytterligare indelning behövdes, vilket resulterade inom för att svampar samt alger flyttades ut ur riket växter.

vid senare tidsperiod äger inom ökad utsträckning framförallt grönalger återförts mot växtriket.

Växternas betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Växternas samt vissa algers fotosyntes ändrade till länge sedan sammansättningen från jordensatmosfär, därför för att den för tillfället innehåller enstaka massiv andel syre såsom djuren samt andra organismer existerar beroende från.

samtliga växter använder sig från fotosyntes på grund av för att erhålla ingång mot den energi samt detta kol dem behöver. Den sker inom kloroplasterna, ett smaragdgrön organell inom växtcellen, var växten omvandlar solljus, koldioxid samt vätska mot druvsocker samt syrgas.

Växter samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt äger växter varit centrala på grund av varenda människors välbefinnande samt välmående, dock ej bara vilket näringsintag, utan även vilket mediciner samt vilket enstaka sektion inom tradition samt religion^[2].

vilket att ge liv används växter direkt inom struktur från exempelvis spannmål, fruktbarhet samt vegetabilier, dock även omväg, eftersom växter existerar grunden inom nästan samtliga näringskedjor. Näringen inom växterna frigörs då druvsockret bryts ned mot energi mot modell inom människokroppen. Tillsammans tillsammans syrgasen oss andas in blir restprodukten koldioxid samt vätska.

detta kallas på grund av cellandning.

Växter existerar ett betydande råvarukälla. träd ger byggnadsmaterial samt pappersmassa. flera textilier produceras från växter, såsom bomull.

Ungefär arter är beskrivna, men man räknar med att det finns över Växterna är gröna av klorofyll och innehåller

flera medicin äger alternativt besitter haft växter liksom verksamma ämnen.

Se även jordbruk samt skogsbruk.

Namnet Plantae

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Plantae kunna äga olika innebörd. Gemensamt till dem varenda existerar för att bryofyter (mossor) samt tracheofyter (kärlväxter) ständigt ingår.

I den snävaste definitionen, Plantae sensu strictissimo, ingår endast dessa numeriskt värde grupper: bryofyter samt kärlväxter.

detta existerar dem växter likt äger skyddade förökningsorgan, multicellulär sporofyt samt bildar embryon. Således kallas dem även till embryofyter (Embryophyta). vid svenska säger man ibland "landväxter".

Studiet av växtriket kallas botanik

I ett bredare definition, Plantae sensu stricto, räknas embryofyterna ihop tillsammans med grönalgerna. Dessa båda grupper besitter klorofyll a samt b samt lagrar näring likt stärkelse. Även gott ifall molekylärbiologiska information visar för att embryofyterna äger uppstått ifrån grönalgerna.^[3][4][5] Denna team kallas passande till Gröna växter (Viridiplantae).

En ännu vidare definition existerar för att även räkna rödalger samt glaukofyter mot växtriket; vissa molekylärbiologiska uppgifter stödjer detta.^[4] Denna assemblage kallas då omväxlande till Plantae sensu lato, Archaeplastida, Primoplantae alternativt bara Plantae.^[6]

Längre tillbaka kallades allt liksom ej fanns vilt till växter (Vegetabilia, Plantae).

Sålunda räknades även svampar samt samtliga alger inom växtriket.

Växternas evolution

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Växternas evolution

Det man inom vardagligt anförande menar tillsammans med växter existerar oftast mångcelliga, landlevande växter. dem omfattar kärlväxterna såsom besitter ark, stammar alternativt stjälkar samt rötter.

Även mossor äger liksom kärlväxterna celler tillsammans cellväggar från cellulosa samt dem flesta får sin energi via fotosyntes. detta finns omkring växtarter liksom ej existerar fotosyntetiska utan parasiterar vid fotosyntetiska växter. Växterna skiljer sig ifrån grönalger, såsom dem utvecklades ifrån, genom för att äga inriktade fortplantningsorgan såsom skyddas från vävnader såsom ej inom sig deltar inom fortplantningen.

Mossorna uppstod beneath paleozoikum. dem förmå bara överleva inom fuktiga miljöer eftersom dem saknar kärlsträngar såsom transporterar dricksvatten inuti växten. Kärlväxterna uppstod beneath silur samt beneath län i england ägde dem utvecklats mot enstaka mängd arter samt spridits mot flera olika miljöer.

Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken

Detta berodde bland annat vid för att kärlväxter ej äger mossornas begränsningar, utan exempelvis äger kärlsträngar likt transporterar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig genom all växten. dem inledande primitiva fröväxterna plats enkla nakenfröiga växter (Gymnospermae). Deras frön äger ej en skyddande lager utan pollenet landar direkt vid embryot.

tillsammans med undantag från barrväxter besitter dem flesta nakenfröiga växter dött ut, kvarvarande kvarlevor existerar ginkgo, kottepalmer samt gnetumväxter. Arter beneath län i england fanns Pteridospermae samt Cordaites. Båda grupperna existerar idag utdöda. beneath kol, perm samt trias differentierades dem nakenfröiga växterna inom flera grenar, från vilka ett sektion numera existerar utdöda medan övriga existerar dem ovan nämnda grupperna fröormbunkar, cykadofyter.

Blomväxter [1], gömfröiga växter [2] eller angiospermer (Angiospermae, synonymer Magnoliophyta eller Anthophyta), är växter som karaktäriseras av att de sätter frö inneslutna i en frukt (till skillnad från nakenfröiga växter)

mot skillnad ifrån sporer vilket behöver fukt till för att utvecklas, tål frön många torrare förhållanden.

Under krita på grund av ca miljoner tid sedan började blomväxternas, likt ibland kallas "gömfröiga växter", explosionsartade tillväxt. dem utvecklades ifrån nakenfröiga växter beneath jura samt dessa växter kom därför småningom för att helt dominera.

Skillnaden mellan blomväxter samt nakenfröiga växter existerar för att hos blomväxterna existerar fröembryot inneslutet inom ett skyddande hinna likt pollenet måste tränga igenom.

Växtfossil

[redigera | redigera wikitext]

Fossila växter har gett upphov mot bland annat stenkol samt bärnsten.

Dela länken till elever som ska söka fakta om växter av olika slag, bland annat vanliga vårväxter, giftiga växter, alger, svampar och lavar

träd bildar ofta fossil, titta förstenat virke. Fossila stammar av träd brukar inträffa liksom polystrata fossil, likt använts vilket argument till kreationism.

Se även fytolit.

Stamträd

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående stamträd visar växternas inbördes släktskap.^[7][8][9] till specifikation angående grönalgernas släktskap tillsammans landväxterna, titta sidan ifall grönalger.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Växter finns ovan stora delar från jordytan. dem utgör den överlägset största delen från jordens biomassa. titta växtgeografi samt trädgränsen.

Växter inom haven

[redigera | redigera wikitext]

I haven finns framförallt alger samt sjögräs. Grönalger räknas ofta mot växtriket^[10], bland annat eftersom dem besitter identisk typ från klorofyll (a, b) likt växter vid nation.

Rödalgers samt glaukofyters placering existerar däremot mer osäker.

80 % av alla gröna växter är blomväxter

uppenbart existerar dock för att brunalger, guldalger, gulgrönalger, kiselalger samt dinoflagellaterinte tillhör växtriket.^[11] eftersom växter samt alger existerar beroende från solljus finns dem ej inom djuphaven. en modell vid ett vanlig svensk marin blomväxt existerar ålgräs.

Växtfysiologi

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Växtfysiologi samt växtanatomi

Livscykel

[redigera | redigera wikitext]

Ett sätt för att dela in växter existerar efter hur länge dem lever:

• Ettåriga växter alternativt annueller, såsom existerar samt fortplantar sig beneath enstaka växtsäsong
• Tvååriga växter alternativt bienner, likt lever numeriskt värde växtsäsonger samt vanligen fortplantar sig den andra säsongen
• Fleråriga alternativt perenner, likt existerar beneath flera växtsäsonger samt fortplantar sig flera gånger

De fleråriga blomväxterna kunna artikel både städsegröna, vilket innebär för att dem ej fäller sina ark, alternativt således är kapabel dem existera lövfällande.

inom tempererat samt subarktiskt klimat fäller dem vanligen bladen alternativt löven beneath vintern. inom tropiskt klimat fäller dem dem beneath regnperioderna.

Tillväxten

[redigera | redigera wikitext]

Tillväxtens hastighet samt standard beror vid resurser mot fukt (vatten), värme, atmosfär (koldioxid), ljus samt mark (närsalter).^[12]

Hur snabbt samt hur många olika växter växer varierar enormt.

Några mossor växer mindre än 0, millimeter per 60 minuter.

dem flesta träd växer mellan 0, samt 0,25 millimeter per 60 minuter. Vissa klätterväxter förmå växa sålunda många likt 12,5 millimeter per 60 minuter samt detta finns bambuarter såsom förmå växa ifrån upp mot millimeter vid en dygn.

Tillväxthastigheten varierar ej bara tillsammans med arten utan även tillsammans ljustillgången.

tillsammans med begränsad resurser mot ljus ifrån sidorna brukar en ungt träd tillsammans med omgivande större växt söka sig snabbare uppåt samt mindre åt sidorna än ifall detta ägde stått mer öppet samt därmed fått mer ljus ifrån sidorna.^[12]

Album

[redigera | redigera wikitext]

• Borassus flabellifer, Palmyra.

• Frukter från palmträdet palmyra, Borassus flabellifer (lokalt kallat Thaati Munjelu) mot salg vid ett handelsplats inom Guntur, Indien.

• Rotstock ifrån gurkmeja, Curcuma longa.

• Sötpotatis, Ipomoea batatas, Maui Nui Botanical Gardens, Kahului, Hawaii.

• Pandanus amaryllifolius, pandan.

• California Papaya.

• Carica papaya, papaya, den förädlade sorten 'Sunset'.

• Cymbopogon citratus, citrongräs.

• Pachyrhizus erosus, jícama.

  Situgede, Bogor, västra Java, Indonesien.

• Malus domesticus, äpple från sorten Fuji.

• Groddskott från Sauropus androgynus, katuk.

• Cocos nucifera, kokospalm.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]