Vad är öppet annandag jul
Helgdagar inom Sverige
En helgdag existerar inom land ett arbetsfri ljus avsedd på grund av vila alternativt religiösa högtider. inom landet existerar helgdagarna fastställda inom Svensk författningssamling likt ett vilodag, alternativt ett ytterligare solens tid inom ett inventering från helgdagar, varav somliga ständigt hamnar vid ett fix veckodag, medan andra beräknas därför för att dem hamnar vid olika veckodagar olika år.[1] Helgdagar kallas röda dagar då dem ofta utmärks tillsammans rött inom kalendrar, medan övriga dagar vanligtvis existerar märkta inom mörk.
Nu för tiden är det inga problem - julafton börjar bli vad annandagen var för många år sedan - en jättelik fest- och partydagSverige besitter numeriskt värde sekulära helgdagar, inledande femte månaden i året sedan respektive Sveriges nationaldag sedan Övriga helgdagar, däribland samtliga söndagar, existerar kyrkliga helgdagar liksom besitter sitt ursprung inom kristendomen – tillsammans med undantag från midsommardagen[källa&#;behövs] vilket levt kvar sedan forntiden (men såsom sedan talet även firats liksom Johannes Döparens födelsedag).
Allmänna helgdagar samt helgdagsaftnar inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Söndagar existerar inom lagens fras allmänna helgdagar, dock på denna plats räknas övriga helgdagar samt dessas helgdagsaftnar upp.
| Datum | Namn | Beräkning |
|---|---|---|
| 1 jan | Nyårsdagen[Not 1] | Fast datum, 1 januari |
| 5 jan | Trettondagsafton[Not 2] | Fast datum, 5 januari |
| 6 jan | Trettondedag jul | Fast datum, 6 januari (Trettondedagen) |
| 28 mar | Skärtorsdagen[Not 2] | Rörligt datum, torsdagen före Påskdagen |
| 29 mar | Långfredagen | Rörligt datum, fredagen före Påskdagen |
| 30 mar | Påskafton | Rörligt datum, lördagen före Påskdagen |
| 31 mar | Påskdagen | Rörligt datum, inledande söndagen efter ecklesiastisk fullmåne, efter vårdagjämningen |
| 1 apr | Annandag påsk | Rörligt datum, dagen efter påskdagen (d.v.s.
enstaka måndag) |
| 30 apr | Valborgsmässoafton[Not 2] | Fast datum, 30 april |
| 1 femte månaden i året | Första maj | Fast datum, 1 femte månaden i året |
| 9 femte månaden i året | Kristi himmelsfärdsdag | Rörligt datum, sjätte torsdagen efter påskdagen |
| 18 femte månaden i året | Pingstafton | Rörligt datum, dagen före pingstdagen (d.v.s.
enstaka lördag) |
| 19 femte månaden i året | Pingstdagen | Rörligt datum, sjunde söndagen efter påskdagen |
| 6 jun | Sveriges nationaldag | Fast datum, 6 juni |
| 21 jun | Midsommarafton[Not 3] | Rörligt datum, fredagen mellan 19 juni samt 25 juni (fredagen före midsommardagen) |
| 22 jun | Midsommardagen | Rörligt datum, lördagen mellan 20 juni samt 26 juni |
| 1 nov | Allhelgonaafton[Not 2] | Rörligt datum, fredagen mellan 30 oktober samt 5 november |
| 2 nov | Alla helgons dag | Rörligt datum, lördagen mellan 31 oktober samt 6 november |
| 24 dec | Julafton[Not 3] | Fast datum, 24 månad |
| 25 dec | Juldagen | Fast datum, 25 månad |
| 26 dec | Annandag jul | Fast datum, 26 månad |
| 31 dec | Nyårsafton[Not 3] | Fast datum, 31 månad |
Noter:
- ^Föregående solens tid, alltså 31 månad nederst inom tabellen, räknas vilket vilodag i enlighet med 3 a § inom Semesterlagen samt existerar därmed arbetsfri.
- ^ [abcd] Denna dygn besitter ej lagstadgad ställning såsom arbetsfri solens tid. Veckorna innan jul i Stockholm är fulla av ljus och mys
flera arbetsplatser besitter ändå förkortad arbetstid i enlighet med kollektivavtal alternativt lokala avtal.
- ^ [abc] Denna dygn räknas såsom vilodag i enlighet med 3 a § inom Semesterlagen samt existerar därmed arbetsfri.
Se även Helgafton samt Annandag.
Allmänt lediga dagar inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Tre helgdagsaftnar existerar sedan länge jämställda tillsammans med söndagar inom vissa situationer nämligen midsommarafton, julafton samt nyårsafton.
inom fråga ifall semesterledigheter regleras detta inom 3 a § från Semesterlagen. vid dessa helgdagsaftnar besitter mot modell banker samt myndigheter helt stängt. brev delas heller ej ut dessa dagar. Däremot existerar dessa helgdagsaftnar ej jämställda tillsammans med söndagar gällande bl.a.
trafik- samt parkeringsbestämmelser - då anses dessa helgdagsaftnar likt veckodag.
Andra helgdagsaftnar existerar inom regel ej arbetsfria i enlighet med gällande avtal vid arbetsmarknaden. Däremot existerar detta vanligt för att flera arbetsplatser genom år avtalat sig mot ledighet genom för att jobba lite mer vid andra dagar samt detta existerar då ett därför kallad halvdag.
vid dessa helgdagsaftnar äger mot modell banker samt myndigheter öppet, fast tillsammans begränsade öppettider. brev delas ut såsom vid enstaka dagligt liv.
Trött på att styra upp hela julafton och laga julmaten själv? Skippa stressen och ät ute istället! Flera mysiga restauranger är öppna på julafton och serverar godsaker till frukost, lunch och middagHuruvida man existerar helt alternativt halvt ledig vid dem helgdagsaftnar likt ej existerar för att jämställa tillsammans helgdag (såsom valborgsmässoafton) regleras inom regel inom kollektivavtal.
Helgdagsreformer
[redigera | redigera wikitext]års kyrkoordning
[redigera | redigera wikitext]Under reformationen avskaffades en stort antal från dem helgondagar såsom ägde planta fram inom den katolska kyrkan genom medeltiden, bland annat Eriksmässa.
dem kvarvarande helgdagarna listades inom års kyrkoordning:[2][3]
- Kristusdagarna:
- Mariadagarna:
- Apostladagarna (utom Petrus Cathedraticus):[3][4]
- Pauli omvändelse, 25 januari
- Mattias solens tid, 24 februari
- Filippos samt Jakob den yngres solens tid, 1 maj
- Petrus samt Paulus dödsdag, 29 juni
- Jakob den äldres solens tid, 25 juli
- Petri fäng, 1 augusti
- Bartolomeus dygn, 24 augusti
- Matteus dygn, 21 september
- Judas Taddeus samt Simon Ivrarens ljus, 28 oktober
- Andreas dödsdag, 30 november
- Tomas ljus, 21 december
- Johannes solens tid, 27 december
- Den helige Johannes Döparens dag
- Mickelsmäss
- Allhelgonadagen
Kungliga förordningen den 4 november
[redigera | redigera wikitext]År reducerades antalet helgdagar betydligt återigen genom kungliga förordningen den 4 november angående sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning alternativt indragning.
Några helgdagar flyttades mot nästa vilodag medan andra avskaffades helt.[5] Totalt 23 helgdagar drogs in i enlighet med förordningen. [6]
Första maj
[redigera | redigera wikitext]Första femte månaden i året blev allmän helgdag inom land , vilket den inledande icke-kristna helgen.
Lag
[redigera | redigera wikitext]År antogs team såsom började gälla året efter.
Den berörde tre helgdagar.
[1]Jungfru Marie bebådelsedag flyttades mot närmaste vilodag. Midsommardagen förlades vid identisk sätt mot närmaste veckodag. Dessutom infördes enstaka färsk helgdag, varenda helgons dygn, vid lördagen före allhelgonadagen. Anledningen mot förändringen fanns bland annat för att man ville ge yrkesarbetande enstaka sammanhängande ledighet. Lördagarna plats nära den tiden arbetsdagar.[2]
Nationaldagen
[redigera | redigera wikitext]Svenska flaggans dygn samt Sveriges nationaldag den 6 juni blev allmän helgdag identisk kalenderår förlorade annandag pingst sin tidigare helgdagsstatus samt blev vanlig arbetsdag.
Tidningsfria dagar
[redigera | redigera wikitext]Tidningsfria dagar existerar en term såsom används angående vissa helgdagar då inga från dem stora dagstidningarna (eller övriga tidningar likt inom vanliga fall utkommer den veckodagen) ges ut inom pappersform samt distribueras. idag till tiden uppdateras dem dock vanligen vid internet även dessa dagar, liksom existerar följande: