Framför en karl ensam i kör

STM-Online vol. 12 ()
Kia Hedell

Uppfattningar angående körsång samt klang inom efterkrigstidens Sverige

Kia Hedell

[1] start ord

Nordiska rådet, ett politisk organisation för officiellt nordiskt samarbete, delar varenda år ut en musikpris. Vartannat år ges priset mot ett utövare, vartannat år mot en musikaliskt verk.

År delades Nordiska rådets musikpris för första gången någonsin ut mot ett kör. från sammanlagt tolv nominerade körer &#; två från vardera nordiska länder samt enstaka från Färöarna respektive Grönland &#; korades Eric Ericsons Kammarkör mot vinnare.[1] Prismotiveringen lyder:

Eric Ericsons Kammarkör intar ett huvud lokal samt framträder liksom ett förebild inom såväl den svenska samt nordiska liksom den internationella körvärlden genom sitt fina konstnärliga formulering samt sin virtuosa hantverksskickliga standard.

tillsammans sin högt utvecklade klang äger Eric Ericsons Kammarkör nästan blivit synonym tillsammans med ”The Nordic Sound”. Körens förmåga för att många medvetet föra fram, leva sig in inom samt på en övertygande sätt levandegöra enstaka repertoar, såsom sträcker sig från renässans mot nutid, är enastående.

Genom sin banbrytande a capella-konst besitter Eric Ericsons Kammarkör inspirerat flera generationer kompositörer. Från sin centrala område inom svenskt musikliv besitter kören kontinuerligt utvidgat sin aktivitet så för att den inom ljus innefattar samarbete tillsammans med åtskilliga världsledande orkestrar samt ensembler. Slutligen äger Eric Ericsons Kammarkör, genom ett lång rad inspelningar tillsammans svenska samt nordiska körkompositioner, dokumenterat samt givit en fint bidrag mot detta nordiska kulturarvet.[2]

I motiveringen lyfts kören fram liksom enstaka förebild både inom svensk, skandinavisk samt internationell körvärld.

Aspekter såsom framhävs är en fint konstnärligt formulering, ett virtuos hantverksskicklig standard samt ett högt utvecklad klang. Även körens förmåga för att levandegöra enstaka kronologiskt sett bred repertoar från renässans mot nutid samt dess roll beneath lång tidsperiod vilket inspirationskälla för kompositörer nämns.

Slutligen slås fast för att kören genom ett mängd inspelningar både äger dokumenterat samt bidragit mot detta nordiska kulturarvet.

Denna presentation från Kammarkören speglar förmodligen ganska väl ett allmän ögonkontakt på svensk körsång idag, åtminstone tillsammans med våra främsta ”elitkörer” inom åtanke.

ej minimalt inom media förs gärna enstaka foto fram från svenskt körmusicerande likt hållandes hög klass, också inom ett internationell jämförelse. Frågan ifall varför svenska körer nått dessa framgångar aktualiseras då samt då. Är detta för för att detta finns särdeles kompetenta körledare samt körsångare inom Sverige?

alternativt finns förklaringen inom svenska körers omvittnade disciplinerade sätt för att framföra musiken, exempelvis vad gäller faktorer liksom intonation samt samtidighet inom föredrag samt textuttal? alternativt beror detta på ett speciell körklang, ett klang liksom visserligen uppfattas liksom ”svensk” dock vilket verkar tilltalande över nationsgränserna?

Just klangaspekten inom samband tillsammans med tillsammans med körsång besitter kommit för att hamna inom medialt fokus beneath dem senaste decennierna.

detta är symptomatiskt för att Nordiska rådet inom sin prismotivering nämner just Kammarkörens ”högt utvecklade klang” samt för att den nästan blivit synonym tillsammans med ”The Nordic Sound”. För många är denna svenska alternativt nordiska körklang sammankopplad ej bara tillsammans denna kör utan också tillsammans körledaren &#; Eric Ericson &#; själv.

Både inom media samt inom forskningssammanhang är Eric Ericson den körledare likt besitter fått störst uppmärksamhet. Eric Ericson själv talar angående sin ställning eller tillstånd inom körvärlden liksom ”nästan liksom enstaka mytbildning”.[3] ett sådan fokusering på ett enskild aktör riskerar för att leda mot för att ett schablonartad samt onyanserad foto från efterkrigstidens svenska körhistoria målas upp samt får fäste inom historieskrivningen.

detta är därför ytterst angeläget för att också lyfta fram mindre uppmärksammade namn inom svensk körhistoria, personer likt liksom Ericson byggde &#; samt bygger &#; vidare på ett äldre svensk körtradition.

I denna artikel[4] önskar jag analysera beskrivningar från samt uppfattningar ifall klang inom svensk körsång inom en historiskt perspektiv.

Vilka innebörder besitter lagts inom begreppet ”klang”? besitter klangidealen varit desamma alternativt besitter dem växlat? Hur äger man samtalat om kring dessa klangideal? För för att söka svar på dessa frågor besitter jag använt mig från en källmaterial grundlig körtidskrifter,[5] pedagogiska böcker samt publicerade intervjuer.

Detta äger också riktat undersökningen mot för att gälla blandade körer. detta finns redan för tillfället rikligt tillsammans undersökning likt behandlar röstens klang inom röstfysiologiskt samt akustiskt perspektiv liksom lärorik undersökning kring körledares samt körers arbete.[6] Även frågan ifall förekomsten från ett bestämd svensk alternativt skandinavisk klang äger tidigare berörts, bland annat från Lennart Reimers inom hans översikt över körsången beneath talet inom Musiken inom Sverige[7] samt inom föremål eller textstycken inom antologier[8] samt från Leif Jonsson inom Musik inom Norden[9].

en jobb liksom varit synnerligen värdefullt för denna produkt är Helena Stenbäcks CD-uppsats inom musikpedagogik angående svensk körpedagogik inom en kammarmusikaliskt perspektiv.[10] Syftet inom hennes artikel &#; för att behandla dem faktorer såsom kunna tänkas äga bidragit mot utvecklandet från ”den svenska kammarkörklangen” &#; tangerar denna min undersökning.

Samtidigt skiljer den sig inom inriktning genom för att vilja söka svar på frågan ifall denna klang äger utvecklats ur några påvisbara pedagogiska processer samt inom så fall vilka, medan jag här önskar illuminera synen på ”klang” såsom den kommer mot formulering inom diskussioner inom mitt undersökningsmaterial.

Stenbäck bygger sin undersökning bland annat på intervjuer vilket denna gjort tillsammans med olika körledare. Dessa intervjuer återges inom avskrift inom uppsatsen samt besitter använts vilket källmaterial även inom denna artikel.

Artikeln är disponerad inom två delar. Den första delen utgör artikelns kärna.

inom denna försöker jag mig på enstaka läsning från mitt ämne, enstaka läsning såsom inom sin tur förutsätter ett start begreppsdiskussion.

Jungfru Maria

ett översikt över klang­diskussioner inom körtidskrifter från samt tillsammans talet fram mot idag får där forma ett nödvändig bakgrundsteckning mot ett närmare framställning från klang­diskussioner hos två från talets stora körledar­profiler: David Åhlén samt Johannes Norrby.[11] inom ett andra sektion för jag en anslutande resonemang kring senaste decenniers nyfikenhet för den svenska alternativt nordiska klangen inom körtidskrifter samt körlitteratur.

Jag visar upp här ett möjlig förklaring mot varför ett nationell koppling mot klang lyfts fram just för tillfället inom detta ämne samt ger avslutningsvis förslag på några framtida forskningsuppgifter.[12]

[2] Klang, samklang, klangfärg alternativt sound?

Körsång inom land är en spännande samt mot stora delar outforskat område, samt också en område såsom bjuder på stora utmaningar.

När Bo Wallner analyserade forskningsläget år uttryckte han sin förvåning över för att svenskt körliv samt svensk körrepertoar från idag (med ”idag” syns han mena perioden ) ej fanns ämne för en många stort upplagt forskningsprojekt inom samverkan mellan högskola, musikhögskolor samt samtliga berörda aktiviteter.

Wallners möjliga förklaring plats för att detta dels berodde på för att ämnet är så grundlig, dels för att detta är så dynamiskt samt därmed kurera tiden så föränderligt. Bland dem många denkbar forskningsuppgifter han formulerar nämner han bland annat undersökning angående klangideal.[13] När vetenskapsman samt utövare samlades drygt 20 år senare, hösten , nära en körforskningssymposium inom skogsdunge för för att diskutera körforskningens nuläge samt framtidsutsikter, kunde man konstatera för att läget inom stort sett fanns detsamma: ”Med tanke på den praktiska körverksamhetens starka ställning inom landet är körforskning inom såväl musikvetenskap samt musikpedagogik vilket konstnärlig undersökning förvånansvärt lite utvecklad.

angående detta beror på forskningsobjektets mångfasetterade samt komplexa karaktär innebär detta också enstaka stimulerande kamp inför framtiden”, står detta för att läsa inom inbjudan mot symposiet.[14]

Till skillnad från konventionell västerländsk konstmusikhistoria, där kompositör samt verk från tradition äger tilldelats ett huvud ställe, äger intresset inom körmusik­forskning inom minimalt lika hög grad också riktats mot exekutören.

Svensk körhistoria inom en exekutörsperspektiv är dock mot stora delar ett odokumenterad saga. Många körer äger inte någonsin spelats in alternativt dokumenterats på något sätt.

framför en karl ensam i kör? Namn: lapetesson Datum: BASSOLO Namn: BoThePro Datum: TACKAR! Nytt ord för mig!

inom bästa fall äger kören själv upprättat en körarkiv tillsammans med noter, programblad samt ytterligare register, dock så är ej ständigt fallet. reflektioner kring exempelvis repertoar samt framförande äger kommunicerats muntligt mellan körledare, körsångare samt auditorium. Normer samt värderingar angående körsång besitter internaliserats inom ett mot stora delar outtalad körpraxis.

detta besitter utvecklats en sätt för att kommunicera kring körsång liksom äger förståtts från inblandade, dock likt ej ständigt äger varit förankrat inom uttalade alternativt konsekvent använda definitioner. en modell på detta gäller termen ”kör” &#; vilket menar oss egentligen när oss talar ifall ett kör?

Är detta liktydigt tillsammans med den definition vilket är vanlig inom lexikon (en en- alternativt flerstämmig vokalensemble tillsammans flera sångare inom varenda stämma), alternativt förekommer olika definitioner från termen beroende på tidsperiod samt sammanhang?[15] När Nordiska rådet berömmer Kammarkören för deras ”högt utvecklade klang” &#; vad menar man då tillsammans klang?

Är detta identisk sak såsom den klang likt behandlas inom Körsångs temanummer (1/) angående ”Svensk klang!”, samt är detta inom sin tur identisk ”klang” såsom Aron Hallenberg talar angående inom sin nyhet ”Körsång samt körklang” inom KSF år ?

Går man mot olika svenska musiklexika samt slår upp termen ”klang” ser man ett variation över period, vilket följande modell illustrerar:

Ingmar Bengtsson, Sohlmans Musiklexikon år

Klang används inom vardagsspråket fr a för för att beteckna ljud samt ljudkvaliteter, vilket på ett gång är ”välklingande” samt på något sätt karakteristiska.

[] inom musiksammanhang besitter termen klang på svenska kommit för att användas inom flera betydelser, från vilka dem tre följande är viktigast:

1. Klang likt synonym mot klangfärg, varvid också upplevelsen från ljudets dynamiska envelop o d ingår

2. Klang vilket förkortning från samklang

3.

Klang såsom ingenjörsmässig begrepp inom akustiken för ljud kännetecknande från för att dem ingående periodiska svängningarna bildar en harmoniskt spektrum[16]

Sohlmans musiklexikon år

1.

Hon verkar lika stark som en karl, tänker Julius

Begreppet klang äger på senare period kommit för att införlivas inom sv. språkbruk för för att bet. ackordbildningar, vilket äro bärare från bestämda funktioner (t. ex. dominantklang, underklang, parallellklang etc.) titta även beneath Harmoni 2.

2. Inom akustiken bet. för en ljudförlopp, liksom består från ett grundton tillsammans tillhörande övertoner.[17]

Tobias Norlind: Allmänt musiklexikonår

Klang, tonen, antingen såsom enstaka lätt rad från periodiska svängningar el.

likt sammansättning från flera toner. Klangens karaktär beror på dem medsvängande övertonerna. Sammansatta klangar [sic] bildas genom ackorden såsom trekl., fyrkl. m. m. Man talar härvid angående ett konsonerande samt ett dissonerande k. samt söker karakterisera dem genom för att utgå från tonernas svängningar (ljudets vågrörelse).[18]

Dessa är kapabel jämföras tillsammans med artikeln ”Klang” inom år

klang, ljudet från ett komplex ton, vilken är uppbyggd från en ackord från samtidigt ljudande, nästan alternativt helt harmoniska deltoner, dvs tillsammans med frekvenser vilket bildar ett harmonisk serie.

[] liksom med känsla för musik begrepp används klang för ackord bestående från flera samtidigt ljudande skaltoner vilket bildar vissa intervall. Klangens karakteristiska standard kallas klangfärg.[19]

Gemensamt för varenda dessa lexikonartiklar är ett definition från ”klang” inom fysikalisk (akustisk) bemärkelse, dock därutöver uppvisar dem olika artiklarna intressanta skillnader.

NE samt Tobias Norlind talar angående klang likt antingen ljudet från enstaka ton tillsammans med deltoner alternativt flera samtidigt ljudande skaltoner. Sohlmans musiklexikon anför ensamt ett definitinon från klang kopplad mot en ackords funktion inom detta musikaliska sammanhanget. Ingmar Bengtsson betonar för att termen används inom flera olika betydelser samt ger modell på vilket man menar är dem tre viktigaste: Klang liksom synonym mot klangfärg, klang vilket synonym mot samklang (sammanljudande från flera toner) alternativt klang inom akustisk bemärkelse.

I Helena Stenbäcks artikel presenteras ytterligare ett definition från ”klang”, ett definition liksom framstår vilket sprungen ur praktisk körerfarenhet samt liksom förmodligen ligger nära den perception likt Nordiska rådet ger formulering för inom sin prismotivering:

Klang innefattar: ej bara detta övertonsspektrum liksom kommer mot stånd när ett ton alternativt flera samtidigt ansätts, utan också vibratostorleken, ansättandet från tonen (insvängningsförloppet), dynamiken, den taktfulla pregnansen samt själva den kollektiva klangmattan, vilken förmå artikel jämn (ingen röst sticker ut) alternativt spretig (enskilda röster är hörbara inom klangen).[20]

Hennes definition omfattar dem tre viktigaste betydelserna vilket omtalas inom Sohlmans klang inom akustisk bemärkelse (”övertonsspektrum [] när enstaka ton ansätts”), klang vilket samklang (”flera [toner] samtidigt ansätts”) samt klang liksom klangfärg[21] (”själva den kollektiva klangmattan”).

Därutöver inkluderar denna också vibratostorlek, dynamik samt taktfylld pregnans. Denna definition påminner angående Lennart Reimers användning från ”sound body”[22] inom sin undersökning från karakteristiska klangegenskaper inom svensk körsång samt från ”kör-sound”[23] när denne samtalar om frågan ifall detta finns en svenskt kör-sound.

Reimers besitter inom sin tur utgått från den definition från ”sound” vilket presenteras inom Per-Erik Brolinsons samt Holger Larsens avhandling ifall rockmusik samt dess koppling mot industri, elektronik samt sound.[24] Reimers menar därmed ”en totalitet såsom innefattar mera än dem klangfärgsliga faktorerna, alltså även element från den musikaliska fakturen samt över skalle från grundkaraktärer hos olika musikaliska element samt likt bidrar mot identi­fierings­möjlig­heten från den ensemble liksom producerar musiken.”[25] Både Stenbäcks samt Reimers definition avser klang alternativt sound inom betydelsen körklang/körsound, alltså den samlade klangen/det samlade soundet liksom kurera kören gemensamt producerar.

Denna begreppspresentation, likt förmå upplevas liksom mer förvirrande än klargörande, visar på en metodologiskt bekymmer inom denna undersökning: ifall förståelsen från klang äger växlat beneath olika tider samt inom olika kontext, hur är detta då möjligt för att ringa in själva fenomenet inom undersökningsmaterialet?

detta angreppssätt vilket kommer för att tillämpas här är för att utgå från Reimers vida definition från klang likt ”sound”, samtidigt vilket hänsyn tas mot dem kontext när termen klang explicit förkommer inom källmaterialet. Den vida definitionen eliminerar inom möjligaste mån enstaka anakronistisk ögonkontakt på klangbegreppet inom detta historiska materialet samtidigt vilket uppmärksamheten mot den explicita användningen från termen möjliggör ett skärpning från ordets innebörd beneath olika tider samt hos olika skribenter.

Man måste således äga inom åtanke för att ett betydelseförskjutning kunna äga ägt plats mellan olika tidpunkter samt kontext, liksom för att dem definitioner likt står för att läsa inom lexika kunna skilja sig från ordets användning inom praktisk verksamhet.

[3] Bakgrund: ”Klang” inom körtidskriftsartiklar beneath perioden

Alltifrån talet diskuteras klang inom dem undersökta körtidskrifterna.

Redan tidigt förekommer termen inom flera parallella betydelser. År publicerades inom Vår Sång extrakt ur ett nyhet från Hugo Alfvén, då director musices nära Uppsala högskola, ifall den svenska manskörssången. inom utdraget visar upp Alfvén olika synpunkter gällande manskörsångens utförande samt kommer då också in på textuttal samt andhämtning.

Sångaren bör, skriver Alfvén, göra ett djupandning inom så god period för att denne är kapabel ansätta tonen tillsammans med fullkomlig noggrannhet. angående andhämtningen görs alltför sent kommer sångaren antingen för sent nära insatsen alternativt påbörjar frasen tillsammans halvfyllda lungor, vilket ger enstaka ”otillfredsställande klang” samt framtvingar tjuvandningar mitt inom mening alternativt på andra icke lämpliga ställen.[26] Här åsyftar alltså Alfvén den enskilde sångarens röstklang.

inom enstaka skrivelse, publicerad inom Sången året därpå, samtalar om författaren Olof Holmberg också ”röstklang”. För för att behärska bedöma röstklang måste man lära sig för att höra vilket vilket är förtjänstfullt dock också vad likt är oriktigt både inom andras röster samt sin personlig röst.

Holmberg visar upp sedan vad han ser liksom dem allmänna felen på baksidan oskön röstklang: oriktig andning, hård tonansats, dålig resonans samt felaktig artikulation. Naturlighet är ledstjärnan; genom djup andning samt tydlig artikulation uppnås en naturligt talande på noter. dock Olof Holmberg kommer inom sin nyhet också in på en annat slags klang, nämligen detta han kallar för körens ”gemensamhetsklang”: ”Nu är detta självklart uppenbart, för att ett körsångare icke förmå lägga sitt sysselsättning efter identisk linjer såsom enstaka solosångare.

specifikation, likt nära solosången framträda tillsammans förfärande klarhet, slipas från alternativt bortblandas inom den gemensamhetsklang, såsom körsången företer.”[27] För för att uppnå denna gemensamhetsklang krävs rätt inställning hos sångarna: dem måste lyda sig jobb tillsammans med sången samt underordna sig dirigenten.

dem måste tillsammans andra mening existera ödmjuka inför uppgiften samt uthålliga inom sitt sysselsättning. inom enstaka kör är detta samarbetet, samsjungningen, liksom är grundbulten. Dirigenten begär för att sångarna upphör tillsammans med för att titta sig såsom solister; dem bör inom stället inordna sig inom detta gemensamma framförandet från sången.[28] Denna tanke på kören såsom enstaka enda klangkropp är återkommande inom kördiskussionen beneath bota den undersökta årsperioden.

inom en inlägg inom Vår Sång år tar organisten samt körledaren för Marstrands Sångsällskap, Göte Sporsén, upp fördelarna tillsammans för att låta barnkör samt blandad kör ibland samverka. enstaka sådan samverkan får positiva konsekvenser både för ”samklang” (i betydelsen ackordklang) samt ”klang” (i betydelsen gemensamhetsklang).

ifall man låter barnkören sjunga soliststämmor, får den blandade kören öva sig inom för att sjunga ackompanjemang &#; enstaka nyttig övning liksom tvingar kören för att uppmärksamma samklangen samt inom för att sjunga pianissimo. Dessutom skapas ett helt fräsch betagande klang inom den blandade kören när den ställs mot dem ljusa, klara barnrösterna, ett klang såsom den ej besitter när den sjunger isolerad.

En körledare liksom kom för att framträda flitigt vilket skribent inom tidskriften Vår Sång beneath mellan- samt efterkrigstiden plats Johannes Norrby. inom enstaka rad föremål eller textstycken, bland annat ett artikelserie likt behandlade körtekniska bekymmer () samt ett serie kör­instruktioner beneath åren , berör denne klang inom samband tillsammans körsång.

Körsintruktionerna publicerades likt bilagor mot parallella radioprogram (”Sjunga inom blandad kör”), vilka sändes 14 söndagar samt där Johannes Norrby samt Eric Ericson växelvis höll inom olika körsångsinstuderingar.[29] Även inom dessa instruktioner används, liksom oss kommer för att titta, termen klang inom många olika betydelser.

detta är också för tillfället, inom Eric Ericsons instruktioner, vilket formuleringen ”homogen körklang” börjar uppträda åter­kommande.[30]

Över viktig taget är detta påtagligt för att denna period, slutet från talet samt talet, inom körsammanhang uppfattades liksom ett brytningstid. Detta ligger helt inom linje tillsammans med tidens nysakliga anda.

Termen nysaklighet användes från samt tillsammans med talet för olika moderniseringstrender på detta kulturella området, vilka präglades från ett strävan mot enstaka objektiv klarsyn samt rationalitet samt försvunnen från självständighet samt subjektivitet. inom sin totalitet är kapabel den nya sakligheten betecknas såsom antiromantisk samt antiexpressiv.

Inom musikområdet betonades komponerandet liksom en hantverk dock också musicerandets gemenskapsbildande kraft. Man blickade tillbaka mot musiken före romantiken samt lät sig inspireras från den inom sitt eget komponerande inom neobarock alternativt neoklassicistisk stil. Man intresserade sig också för användandet från historiska instrument liksom blockflöjt, cembalo samt gamba[31] samt tidstrogna framföranden från äldre melodier.

enstaka bidragande faktor mot detta nyfikenhet fanns dem nya vetenskapliga rön likt kom fram beneath denna period samt dem arbeten angående gregoriansk sång samt äldre polyfon tonkonst såsom publicerades från musik­forskare, ej minimalt beneath talet.[32] Intresset för nysaklighet plats framträdande inom kyrkomusiken. Kyrkomusikern Ingvar Sahlin, likt plats ett från den nya saklighetens viktigaste språkrör inom talets land, verkade aktivt för användandet från blockflöjten inom kyrkomusiken.

tillsammans sin rena samt ”kyska” ton kunde den hjälpa människorna försvunnen från den romantiska kyrkomusiken. Den passade väl in inom en nysakligt klangideal. Orglarnas labialstämmor liknade blockflöjtens klara, raka samt smala ton, samt repertoaren för instrumentet ägde skapats århundraden tidigare. Dessutom kunde den hjälpa mot för att överbrygga den klyfta likt man tyckte ägde uppstått mellan konstmusiken samt gemene man.

Blockflöjten kunde på den instrumentala sidan tjäna identisk roll likt allsångsrörelsen ägde gjort på sångens område.[33]

I körtidskrifter från samt talen uttrycks klart för att romantisk melodier ej längre plats på modet. Samtidigt uppfattades dock den nya seriella musiken, punktmusiken samt elektronmusiken liksom svår samt, inom dem fall detta handlade angående nyskriven modernistisk körmusik, liksom mer instrumental än vokal mot sin karaktär.

Körledaren samt tonsättaren Karl-Eric Andersson talade sannolikt för flera körsångare när han år satte sina funderingar på pränt: ”Hur långt bör oss följa tillsammans inom tonsättarnas experimentverkstad? oss ville så gärna för att komponisterna tänkte vokalt, när dem skriver körmusik.

Är detta naturligt för att inom vissa moderna verk även många kompetenta körer måste äga någon korist tillsammans med helt gehör inom varenda stämma?”[34] Man vände inom stället blickarna mot vad Karl-Eric Andersson kallar ”konventionell pastischartad melodier från inom dag” samt äldre toner från renässans samt stilriktning.

Denna repertoar ägde fött en nytt klangideal. [35] ett trend märks mot enstaka allmän nedskärning från körernas storlek, från föregående decenniers stora körer &#; tillsammans tillfälliga jättekörer beståendes från flera tusen sångare likt ett ytterlighet – mot kammarkörer tillsammans med sångare.

Detta påverkade också körklangen samt arbetet tillsammans denna. dem svenska kontakterna tillsammans med utlandet, bland annat tillsammans med Schola cantorum inom Basel samt utländska körledare vilket beneath mindre alternativt längre period vistades inom land (Mogens Wöldike samt andra), spelade också in här.

Den västtyske dirigenten Wilhelm Ehmanns medverkan nära olika kurser inom Uppsala beneath talet samt hans pläderande för ett ljus samt transparent körklang inom både äldre samt färsk melodier syns äga gjort intryck, då denne uppmärksammas inom flera föremål eller textstycken inom Sångarbladet.

Ehmann poängterade vikten från för att enstaka kör måste öva lika exakt såsom ett ensemble inom fråga angående andning, tonbildning, textning samt frasering. Då först blir körklangen levande. han såg gosskörerna likt en föredöme, vars klang dem blandade körerna skulle försöka efterlikna.[36]

Också en avståndstagande från vilket man uppfattade liksom enstaka romantisk körklang är beneath denna tidsperiod klart.

Aron Hallenberg formulerar detta (i KSF år ) vilket för att den nutide körledaren ännu brottas tillsammans med klangproblem likt äger sina rötter inom den romantiska sångstilen tillsammans dess känsloladdade brösttoner. ”Körsångens nya giv” plats vilket Hallenberg beskriver såsom ett modifierad objektiv klangstil.

Idealet för den moderna kyrkokören lutade alltmera mot gosskörernas serafiska klang.

Det känsloladdade råsjungandet &#; liksom bäst kunna studeras hos manskörerna från den gamla skolan &#; bortarbetas mot förmån för den ”kyska” klang, vilket framför allt hör samman tillsammans med sånger från Schütz” tidevarv.

Körmusikens renässans går numera ut på en inom möjligaste mån autentiskt återgivande från den äldre körmusiken. mot den objektivt ”raka” klangen från rösterna fogas samtida instrument: cembalo, gambor, blockflöjter etc.[37]

När Leif Aare år beskriver tidens klangideal sker detta också inom liknande termer:

Jag tror, för att körerna måste sträva mot den klang såsom oss upplever vilket ren, därför för att den är inom linje tillsammans vår tids skönhetslära.

möjligen kunna den kallas instrumental, därför för att den är samlad, kollektiv, tät samt böjlig.

Han ser att kvinnan har sett honom

Den är fri från detta skvalpande vibrato, där körmedlemmarna darrar inom varsin takt allt efter vokal utrustning samt emotionell anspänning.[38]

Han uppfattar dem vad denne kallar för ”romantisk-klangliga uttrycksvärdena” såsom emotionellt belastade samt lätt förledande mot bristande koncentration inom framförandet.[39] Intrycket är för att detta råder ett samstämmighet kring vilken körklang liksom låg inom tiden samt vilket klangideal man skulle jobba för.

möjligen förmå detta existera enstaka förklaring mot varför klang­diskussioner ej förekommer på identisk sätt inom körtidskrifterna beneath talet samt dem tre efterföljande decennierna jämfört tillsammans med tidigare &#; ifall ett konsensus råder behövs detta ingen samtal. Då klang tas upp sker detta inom stället ofta inom samband tillsammans föremål eller textstycken ifall specifika körledare (exempelvis när Karl-Eric Andersson år beskriver Mogens Wöldikes sysselsättning tillsammans med Köpenhamns Drengekor)[40] alternativt inom samband tillsammans repertoardiskussioner (exempelvis när Gustaf Sjökvist år beskriver klangliga bekymmer inom samband tillsammans med den nya kombinationen kör samt jazzgrupp).[41]

Under talet började man, skriver Leif Jonsson, prata ifall en svenskt ”sound” inom körsammanhang,[42] samt denna koppling mellan klang samt nationellt formulering återspeglas också inom dem undersökta körtidskrifterna.

Klangen framställs liksom en nationellt känne­tecken.

Julius skyndar in i huset och stänger dörren

Ibland får utländska körledare betrakta ”den svenska klangen” inom en utifrånperspektiv, såsom den amerikanske kördirigenten Gary L Andersons inom sin skrivelse ”Den svenska klangen”, publicerad inom Körsång år

I varenda kör jag iakttog beneath min vistelse [i Sverige], upptäckte jag fyra återkommande beståndsdelar inom den svenska körklangen.

dem fyra beståndsdelarna är 1) utmärkta legatolinjer; 2) betoning på rätt vokaler; 3) kontrollerat vibrato, inom synnerhet inom sopran- samt altstämmorna samt 4) utmärkt intonation. Dessutom verkar detta existera en term inom körsång, alternativt när man sjunger inom ett kör för att ensemblens ljud är summan från sina individer, detta önskar säga för att detta finns ett idealklang dirigenter föredrar samt sångarna arbetar därför år efter år tillsammans för att försöka uppnå denna klang.

Samtliga från dem fyra komponenterna kunde urskiljas inom ett mellanstadieflickkör, enstaka blandad gymnasiekör, ett månggenerations kyrkokör, enstaka plats kyrkokör samt inom professionella kammarkörer.[43]

Den svenska klangen beskrivs från Anderson likt unik samt likt förankrad inom varenda körskikt, alltifrån skolkören mot den professionella kammarkören.

Vi äger här kunnat titta för att detta enkla mening, klang, inom körtidskrifterna bär på ett komplex saga.

oss äger kunnat titta hur detta, inom enlighet tillsammans lexikon-definitionerna, besitter använts inom flera olika betydelser (röstklang, instrumentklang, samklang, ”gemensamhetsklang” alternativt ”körklang”) samt för att den brukliga användningen från klang inom kollektiv bemärkelse (gemensamhetsklang alternativt körklang) snarare handlar ifall klangens standard, alltså angående klangfärg alternativt sound, än angående klang inom akustisk bemärkelse.

oss äger också kunnat titta hur tiden efter andra världskriget, allmänt beskriven likt tiden för ”det svenska körundret”, ej bara från eftervärlden utan också från samtiden uppfattades liksom ett brytningstid samt hur klangaspekten därefter ej får identisk slags uppmärksamhet inom körtidskrifterna liksom tidigare.

När klang besitter diskuterats beneath dem senaste åren är detta gärna inom struktur från ”svensk” alternativt ”nordisk” klang. Man avser då klang inom betydelsen ”gemensamhetsklang” alternativt ”k”.

Denna genomgång väcker många frågor, varav två bör behandlas här.

Den första gäller andra världskriget likt brytningstid samt omständigheterna kring uppkomsten från vilket likt från samtiden uppfattades vilket en nytt klangideal. Hur såg enskilda körledares klangideal ut inom denna brytningstid? Vilka faktorer spelade roll inom formandet från detta nya klangideal?

Den andra gäller dem senaste årens förkärlek för att prata angående ”den svenska” alternativt ”nordiska” klangen.

Kvinnan börjar gå uppför berget

Går detta verkligen för att prata angående en svensk alternativt skandinavisk klang? Varför besitter detta beneath dem senaste decennierna funnits en behov från för att sätta enstaka nationell etikett på klang inom svensk körsång?

[4] David Åhlén, Johannes Norrby samt klangideal beneath tiden kring andra världskriget

År startade Eric Ericsons ”Halv-åtta-kören”, den kör såsom senare kom för att kallas Eric Ericsons kammarkör.

ett från drivkrafterna på baksidan bildandet från kören fanns för att inom avsaknad från skivinspelningar få höra hur den gamla toner vilket beskrivs på musikhistorielektionerna på ”Ackis” egentligen lät. Följaktligen sjöng man många madrigaler, dock även nyskriven toner (Hindemith m fl) upptog kammarkörens nyfikenhet.

Eric Ericson beskriver detta såsom för att kammarkörsformatet låg inom tiden. På kontinenten bildades kammarkörer, samt efter kriget nådde influenserna Sverige.[44] Alltsedan talet fanns ett tradition inom landet för att sjunga tidig musik,[45] samt man fann för att den äldre repertoaren lämpade sig bättre för detta lilla formatet än för större körer.

Redan beneath musikhögskoletiden fick Ericson praktisk kunskap från den äldre musiken genom för att sjunga Palestrina samt Bach för David Åhlén inom skolans elevkör samt genom för att dirigera Stockholms madrigalkör, grundad från Felix Saul. Därutöver knöt han kontakter tillsammans med tyska kammarkörer samt den danske barockspecialisten Mogens Wöldike, likt fanns verksam nära Sveriges Radio beneath åren Även Johannes Norrby samt dennes ensemble Voces Intimae gav starka impulser.

Efter studietiden gav sig Eric Ericson ut på ”vandringsresa” samt besökte då bland annat olika Bach- samt Schützfester inom Tyskland, Schola Cantorum inom Basel samt King’s College inom Cambridge. Sammantaget kom han beneath dessa år alltså inom förbindelse tillsammans både danska samt tyska kammarkörstraditioner, tillsammans Schola Cantorums vad denne beskriver såsom ”instrumentala klangvärld” samt tillsammans med engelsk körtradition samt gosskörsång.[46] inom Vår Sång år lämnar Ericson följande reserapport:

Det helt starkaste musikaliska intrycket från min Englandsresa blir ändå gosskörernas sång.

mot dem förnämsta inom London samt dess närhet räknas körerna inom Westminster Abbey samt S:t Pauls Cathedral samt nära Kings College inom Cambridge, New College inom Oxford samt katedralen inom Canterbury. Kören inom Kings Chapel inom Cambridge gav mig denna gång den största musikaliska behållningen.[47]

Samtidigt såsom utländska impulser alltså spelade enstaka massiv roll för den unge Eric Ericson nämner han även dem båda svenskarna David Åhlén samt Johannes Norrby vilket viktiga.

David Åhlén (–) plats verksam liksom kyrkomusiker samt kördirigent. beneath enstaka lång rad år (–56) fanns denne anställd likt kantor inom Engelbrektskyrkan inom huvudstaden, periodvis (–53) sidled tillsammans tjänstgöring såsom lärare inom körsång samt kördirigering nära Musikhögskolan.[48] denne ägde studerat inom Leipzig samt dryckesställe tillsammans med sig starka impulser från Tyskland, ej minimalt den tyska Bachtraditionen, bostad mot landet.

År inledde han den ännu idag levande traditionen för att årligen framföra Matteuspassionen från Johann Sebastian Bach inom Engelbrektskyrkan.[49] Johannes Norrby (–94) innehade enstaka rad viktiga poster inom Stockholms sångarliv: han ledde Björlingkvartetten, Akademiska kören, Voces intimae samt Musikaliska sällskapet (nuvarande Filharmoniska kören) samt fanns dessutom beneath enstaka period förbundsdirigent inom Sveriges körförbund.

beneath ett lång rad år fanns denne också verkställande direktör för Konserthusföreningen inom huvudstaden (–70) samt konserthuschef (–70).[50] han fungerade beneath åren –40 såsom redaktör för tidskriften Vår Sång[51] samt framträdde beneath dessa samt närliggande år frekvent vilket skribent inom denna tidskrift.

[5] David Åhlén samt Kördirigenten

År publicerades David Åhléns lärobok inom kördirigering, Kördirigenten: ett handbok inom körfostran samt kördirigering.

Boken visar på hans tyska påverkan då stora delar från boken visade sig existera hämtade från den inom Leipzig verksamme tonsättaren samt körledaren Kurt Thomas Lehrbuch der Chorleitung.[52] Trots för att detta alltså ej ständigt rör sig angående Åhléns originaltext är boken intressant för vårt vidkommande, eftersom dess innehåll ändå måste antas företräda Åhléns eget körideal.

inom boken behandlar Åhlén återkommande klang inom betydelserna röstklang, samklang samt vilket han benämner likt ”körklang”. han eftersträvar också homogenitet inom klangen. ett homogen klang är kapabel, skriver Åhlén, uppnås genom för att varenda körsångare äger sin bestämda lokal inom kören, både nära repetitioner samt nära offentliga framträdanden.

”Detta ej bara för kamratskapens skull utan också därför, för att detta ur klangsynpunkt är fördelaktigt. detta bidrar mot homogeniteten inom klangen. Rösterna så för att säga växa tillsammans.”[53] beneath den tidsperiod när boken är tillkommen besitter kammarkören slagit igenom, samt när Åhlén talar angående den ur klangsynpunkt optimala storleken på ett blandad à cappella-kör tycks detta existera kammarkörsformatet han besitter inom åtanke: minimalt fyra sopraner, fyra altar, två à tre tenorer samt fyra basar behövs nämligen för för att man skall behärska åstadkomma enstaka något så när god körklang.[54] vilket bidrar då mot ett god körklang?

A samt o är enstaka god tonbildning. Målet är enstaka ton liksom klingar fri samt obunden; klingar rösten fritt sjunger man också rent. Åhlén framhäver även textningens innebörd för körklangen samt då särskilt dem tonande konsonanterna:

De tonande konsonanterna tjäna liksom bryggor mellan vokalerna.

dem producera legatot samt bidraga mot för att åt körklangen ge denna lätta, luftiga prägel, vilket man strävar efter inom körarbetet. Dessa tonande konsonanter, j, m, n, l, r, v, måste tillsammans med hänsyn mot dem klangverkningar man tillsammans dem förmå uppnå, särskilt övas.[55]

Värt för att notera är för att Åhlén beskriver den lätta, luftiga samt homogena körklangen vilket sitt klangideal.

för att han strävade åt detta hållet inom sitt eget praktiska körarbete framgår också inom intervjuer gjorda tillsammans med yngre körledare. broder Samuelsson uppger för att ”han [David Åhlén] ägde sträng disciplin, sångarna måste bli ett hel klangkropp tillsammans han äger säkert betytt ett hel sektion för Eric, samt även för oss andra när oss kom ut, därför för att oss fick för detta första enstaka disciplin samt fick lära oss rejäla grundslag.”[56] en sätt för David Åhlén för att träna kören inom för att hitta enstaka homogen samt ren körklang plats för att låta dem sjunga inom väldigt svag nyans, vilket också framgår från dessa intervjucitat: ”Det berättas mig från korister inom hans kyrkokör inom Engelbrekt på den tiden, för att denne sjöng in samtliga satser inom pianissimo, vilket detta än gällde – ohyggligt svagt – för för att dem skulle lyssna, samt få enstaka någorlunda ren klang.

Ovanpå detta klistrade denne sedan nyanserna.”[57] (sagt från Karl-Eric Andersson), ”[David Åhlén jobbade med] framför allt väldigt svagt pianissimo, för många faktiskt.”[58] (sagt från broder Samuelsson), ”hans passion plats den svaga nyansen.” (sagt från Madeleine Uggla).[59]

[6] Johannes Norrby samt körtekniska frågor inom Vår Sång –40

Även Johannes Norrby är känd för sitt förespråkande från den svaga nyansen.

Johannes Norrby tillhörde, i enlighet med Leif Jonsson, dem vilket tidigast tog fasta på tonbildningens innebörd för körklangen.[60] Genom sina sammanlagt tre föremål eller textstycken angående körtekniska bekymmer, publicerade inom Vår Sång –40, får man ett värdefull inblick inom denne enskilde körledares sätt för att titta på klangideal samt jobba tillsammans klang just nära tiden för andra världskrigets utbrott.

Genom dessa körtekniska föremål eller textstycken framgår detta klart hur viktigt Norrby ansåg detta artikel för att bota tiden tänka kring musiken inom en kompositionstekniskt samt även en historiskt hänseende.

en sådant helhetsresonemang är all tiden närvarande samt avgörande för dem konkreta lösningar såsom Norrby föreslår inom detta praktiska körarbetet. Hänsyn måste exempelvis ständigt tas mot detta melodiska samt harmoniska sammanhanget, skriver Norrby. detta är ej alls säkert för att samtliga stämmor inom kören ständigt bör sjunga sina toner lika starkt.

På detta ger Norrby en konkret modell inom struktur från enstaka Dalvisa. Denna sedvänja visa, här inom arrangemang från Carl Paulsson för blandad kör samt barytonsolo, inleds tillsammans med för att tenorer samt basar sjunger en g-mollackord (notex 1) fördelat över andra bas (tonen G), första bas (d), tredjeplats tenor (g), andra tenor (b) samt första tenor (d′).

Kvinten inom första bas måste här sjungas många svagare än grundtonen, därför för att den tillsammans tillsammans med grundtonen frambringar enstaka klang tillsammans med grundtonen inom oktavfördubbling nedåt. Första samt tredjeplats tenorens toner utgör å sin blad oktavfördubblingar mot första samt andra bas samt dessutom första överton mot dem båda basstämmorna.

Första tenorens ton (d′) är också andra överton mot andra basens G. Därav är detta nödvändigt för att tenorstämmorna sjunger många svagt; på så sätt skapas enstaka ren, detta önskar säga, skön klang.

 

Notex 1: Dalvisa (Vindarna sucka uti skogarna; trad), arr.

från Carl Paulsson, takt 1–4.

Man måste alltså beakta tonernas fysikaliska attribut när man arbetar tillsammans med klang inom betydelsen samklang. nära en tillfälle inom dem avslutande takterna (notex 2) sjunger andra alt tonen eb′ (takt 24), vilken fungerar vilket ledton mot tenorstämmans efterföljande d′ (takt 25).

Här gäller detta för att ej producera någon klangskillnad; tenorerna måste därför tonbilda ”kvinnligt” genom för att använda falsett.[61]

Notex 2: Dalvisa (Vindarna sucka uti skogarna; trad), arr. från Carl Paulsson, takt 24–

Över viktig taget menar Norrby för att falsettsång fanns försummad inom svenska körer; däremot användes den inom land i norden inom ganska massiv utsträckning tillsammans, vilket Norrby skriver, utom­ordentligt fina effekter liksom följd.

denne tänker här på den avspända samt mjuka falsetten, vilken han menar tycks artikel vackrast hos basar.[62]

Norrby samtalar om också skäl mot vilket denne kallar för otillfredsställande samklang. denne utgår från dem traditionell satstekniska regler vilket finns samt menar för att grunden mot varför exempelvis ett fördubbling från den stora tersen inom en ackord tillsammans med grundton ses liksom mindre lyckad säkerligen finns för att söka inom den klingande realiseringen.

enstaka tersfördubbling leder mot enstaka mindre fulländad samklang, bland annat beroende på grundtonens övertonsserie inom vilken den stora tersen ingår. detta skapas helt enkelt enstaka klanglig obalans: den stora tersen framhävas oproportionerligt många både likt en konsekvens från tersens fördubbling samt från dess förekomst inom grundtonens övertonsserie.

Resultatet blir för att ackordet upplevelsemässigt ej klingar ”rent”, även ifall ingen stämma sjunger ett direkt felaktig tonhöjd. Tonerna inom en ackord måste alltså betraktas inom sin samverkan tillsammans varandra. Norrby förutsätter för att tonsättarna inom sin toner betraktar klang vilket ett helhetsklang.

När ett tonsättare exempelvis skriver nyansen mf över ett uttryck, menar Norrby för att tonsättaren avser för att denna uttryck bör sjungas mezzoforte från kören som totalitet betraktad &#; vilket ej innebär för att samtliga enskilda sångare bör sjunga halvstarkt. enstaka c-durtreklang (c′-g′-e′-c″) tillsammans med tonerna fördelade mellan bas, tenor, alt respektive sopran måste sjungas tillsammans med hänsyn mot läget inom dem olika stämmorna: Basstämman, vilket besitter c′ såsom enstaka från sina kraftigaste toner, bör sjunga inom nyansen piano.

Tenorerna, vilket fått den mördande tonen g′ på sin lott, måste sjunga ännu svagare. Ungefär nära tonen g′ brukar nämligen ”den specifika tenorsångarglädjen lösgöra sig, mot mycken självnjutning hos vederbörande. Detta måste inom den här treklangen undvikas.

Blir kvinten starkare än grundtonen, är välljudet borta.”[63] Damernas e′ samt c″ hör ej mot dem mera glansfulla tonerna inom alt- samt sopranregistret, varför dem måste sjungas ut ordentligt. detta gäller alltså för körledaren för att jobba på denna klangliga detaljnivå för en optimalt effekt.

På identisk sätt måste körledaren existera på sin vakt när detta handlar ifall körsånger liksom ursprunglingen plats komponerade för manskör dock såsom sedan besitter arrangerats angående för blandad kör. inom enstaka sång likt Hugo Alfvéns Sveriges flagga, tillsammans med stämmorna inom en högt samt sammanträngt läge, är detta i enlighet med Norrby påtagligt för att kompositören äger utgått från den smattrande klangerna inom enstaka manskör.

Denna inverkan försvinner när sången sjungs inom blandad körsättning, eftersom särskilt alt-stämman saknar dessa ”trumpet-egenskaper”.[64]

[7] Johannes Norrbys samt Eric Ericsons körinstuderingar inom Vår Sång –51

Mot bakgrund från vad såsom här besitter sagts angående Johannes Norrbys nyfikenhet för klangàrelaterade frågor samt hans innebörd för den unge Eric Ericson är detta intressant för att analysera dem körinstuderingar såsom Norrby samt Ericson publicerade inom tidskriften Vår Sång vilket förberedelse mot den serie tillsammans med halvtimmeslånga körinstruktioner såsom Radiotjänst lät sända varannan söndag beneath säsongen – Dessa radioprogram finns dessvärre ej bevarade,[65] dock dem leddes växelvis från dem båda körledarna.

Dessutom medverkade Akademiska Kören beneath Norrbys ledning samt Mindre kören ur Stockholms Körförbund beneath Ericsons ledning.[66]

I Johannes Norrbys instruktioner återkomma många från detta han tidigare samtalat om inom sina körtekniska föremål eller textstycken inom identisk dagblad (se ovan).

han fäster massiv uppmärksamhet nära textens innehåll samt struktur samt själva ordens klang. han gör också systematiska genomgångar från den toner liksom skall instuderas utifrån notbilden: från tempo, taktart samt rytm samt från förekommande pauser samt nyanser. Instruktionerna genomsyras från detta klangliga helhetstänkande likt skisserats ovan.

denne för återigen fram detta berättigade inom för att blanda olika röster (tenorer samt basar respektive altar samt tenorer) inom ett sångstämma samt inom för att tenorer samt basar använder falsett för för att åstadkomma svag nyans alternativt ett enhetlig klangverkan. denne upprepar också för att samtliga stämmor ej ständigt behöver sjunga lika starkt inom dur- samt molltreklanger.

denne använder sig gärna från instrumentliknelser för för att illustrera den klang han är ute efter: ”à la oboe”, ”med mättad orgelklang”, tillsammans ett klang ”ungefär vilket hos två flöjter”, tillsammans ”klockklang” etc.[67]

I jämförelse tillsammans med Norrbys är Eric Ericsons körinstuderingar inom allmänhet mer korthuggna mot sin karaktär.

Även Ericson betonar vikten från för att körsångarna ”sjunger kör”, detta önskar säga för att dem både kontrollerar sin personlig ton likt enstaka sektion från körklangen inom stort samt samtidigt sjunger musikaliskt medvetet, alltså förstår varenda ton inom dess melodiska, harmoniska samt taktfulla kontext.

Åstadkoms detta blir resultatet enstaka homogen körklang. Den homogena körklangen är för Ericson en primärt krav för god körsång. För för att träna körsångarna inom för att få övervakning över sin personlig röst inom förhållande mot kören anbefaller Ericson för att instuderingen från ett färsk körsång mot ett början bör ske inom svaga nyanser samt lugna tempi.

Forcering inom instuderingen försämrar omedelbart intonation, deklamation samt taktfylld balans. Texten bör deklameras naturligt.[68] han betonar nödvändigheten från noggrannhet samt trohet mot notbilden inom detta klingande utförandet.[69] Liksom Norrby talar Ericson angående eftersträvansvärda klanger, dock han preciserar ej ständigt hur dessa klanger bör uppnås.

nära ett genomgång från Åke Malmfors Månsken inför programmet den 15 januari skriver han exempelvis för att ”understämmorna inom takt 2 måste sjungas klangfullt legato”, ”ganska många klang inom altstämman kurera sista frasen” samt ”[d]e fyra sista takterna klangfullt pianissimo” dock lämnar över tolkning från innebörden samt realisering mot körledaren (eller för konkretisering inom detta kommande radioprogrammet).[70] Liksom Norrby förespråkar Ericson falsettanvändning inom herrstämmorna vilket medel för för att exempelvis åstadkomma nyansskillnader.[71] ett läsning från Norrbys samt Ericsons körinstruktioner ger sammantaget en klart intryck från för att dem båda körledarna strävar åt identisk håll inom sina interpretationer.

detta är slående hur många inom Eric Ericsons kör­tänkande &#; den homogena körklangen, den svaga nyansen likt hjälp nära instuderingen, den naturliga textdeklamationen, troheten mot notbilden samt användningen från falsettrösten &#; liksom också återfinns hos både David Åhlén samt Johannes Norrby.

[8] Åhlén, Norrby, Ericson samt klangidealet inom tiden

När man lyssnar mot äldre körinspelningar samt jämför dessa tillsammans med dagens körsång slås man ofta från några tydliga skillnader mellan framförandena: den frekventa användningen inom dem äldre inspelningarna från glissando mellan tonerna, enstaka ofta friare tolkning inom tempo samt agogik samt förekomsten från en ymnigare samt ibland mer okontrollerat vibrato.

Sammantaget bidrar dem mot för att äldre körinspelningar låter just ”gamla”. Denna sångpraxis diskuterades inom körtidskrifterna beneath –talet. Både glissando samt fri tolkning från tempo samt agogik förknippades tillsammans äldre tiders ”sentimentala” sångsätt samt plats för tillfället något man värjde sig emot.[72] ett obefintlig alternativt måttlig samt då kontrollerad användning från vibrato förespråkades exempelvis från Johannes Norrby, dels för för att främja intonationen,[73] dels för för att uppnå enstaka njutbar klang.

inom ett recension från ett radiosänd spelning tillsammans med Stockholms Madrigalsällskap 14/4 beneath dess chef Felix Saul framhåller Norrby särskilt för att detta ej finns någonting så farligt för enstaka kör, inom synnerhet inom radio, vilket chevrotterande stämmor. ”Om Madrigalkören, rent klangligt sett, skall bli njutbar, måste någon alternativt några sopraner från detta skäl utbytas mot stadiga röster.”[74]

Om Åhlén, Norrby samt Ericson får ses liksom delaktiga inom för att skapa en vilket samtiden såg likt nytt klangideal blir enstaka betydelsefull fråga vilka faktorer såsom inverkade inom uppkomsten från detta klangideal.

Hon är en liten kulla med mandelblommans hy, ja, som mandelblom och nyponblom långt bort från väg och by, där aldrig det dammar och vandras

Detta äger diskuterats från Helena Stenbäck; denna tog också upp problemet tillsammans med dem körledare denna intervjuade inom samband tillsammans uppsatsarbetet. På frågan angående detta plats någon särskild klang denne eftersträvade inom Halv åtta-kören beneath talet svarar exempelvis Eric Ericson för att han själv ej känner detta likt för att denne äger skapat någon färsk klang.

ifall detta kom ett färsk klang fanns detta enstaka naturlig följd från strukturen inom den melodier likt sjöngs, d v s mot massiv sektion madrigaler. Madrigalerna är inom sig taktfulla samt polyfona vilket förde tillsammans sig för att klangen ”slankades ur”.[75] inom repertoaren kunna alltså finnas enstaka förklaring.

En ytterligare förklaring finns för att söka inom den framväxande inspelningstekniken.

tillsammans med förbättrade möjligheter mot återgivning från inspelad körsång skedde enstaka anpassning från sättet för att sjunga. Ökade möjligheter för att återge fina skiftningar inom detta musikaliska framförandet på papper samt inom radio fick konsekvenser för klangidealet. Dan-Olof Stenlund framhåller exempelvis skillnaderna inom Johannes Norrbys samt Eric Ericsons körideal.

Framförandena tillsammans Akademiska Kören beneath Norrbys ledning, vilka denne själv åhört, beskriver denne såsom dramatiska tillsammans med enstaka massiv dynamisk bredd samt stark textbehandling. Resultatet blev vilket denne kallar ett tät, blond klang.[76] Radiokörens klang fanns dock helt annorlunda. mot skillnad från Akademiska kören tillsammans sina hundratalet sångare bestod Radiokören från cirka 30–35 solistiskt utbildade sångare.

Radiokörens sysselsättning tillsammans med radioinspelningar fick mot följd för att dimensioner vilket samtidighet samt renhet premierades, medan dramatik, dynamisk bredd samt klangliga schatteringar fick anlända inom andra grabb. detta är massiv skillnad mellan för att jobba framför ett publik samt framför mikrofoner.

Eric Ericsons målsättning blev, konstaterar Stenlund, därför tillsammans med nödvändighet ett helt ytterligare än Johannes Norrbys samt inom hög grad betingad från dem krav vilket radiomediet ställde.[77]

En tredjeplats förklaring, liksom inom detta föregående redan äger berörts, är impulserna från utlandet.

Kontakter tillsammans med Tyskland samt tillsammans Kurt Thomas lärobok spelade roll för både David Åhlén samt Johannes Norrby, medan Eric Ericson fick impulser både från England samt Tyskland samt Schweiz via Schola Cantorum inom Basel samt land via bland andra Mogens Wöldike samt Helga Christensen. inom enstaka nyligen publicerad recension från enstaka spelning inom samband tillsammans Eric Ericsons årsfirande nämner Carl-Gunnar Åhlén just Mogens Wöldikes innebörd för Ericson samt för att han från Wöldike fick ”det slanka, androgyna klangidealet tillsammans dess rötter inom den danska Palestrina-traditionens balans mellan stämmorna”.

Även Knud Jeppesens handbok inom Palestrinastil omnämns från Åhlén liksom enstaka faktor på baksidan ”ett mer ljus klangideal, vars genomskinlighet tillät sångarna för att uppfatta även vad grannstämmorna höll på tillsammans samt inrätta sig efter dem.”[78]

Denna förklaring kunna, inom skenet från vad såsom äger framkommit här, möjligen örtinfusion sig vilket något förenklad.

detta tycks snarare handla ifall en klangideal likt allmänt låg inom tiden än en klangideal liksom går för att knyta mot enskilda ”upphovsmän”. för att detta klangideal också gäller för tidens vokal- samt instrumentalmusicerande inom internationella kontext framgår från den grundliga samt systematiska genomgång vilket den brittiske musik­forskaren Robert Philip besitter underkastat en stort antal europeiska samt amerikanska inspelningar tillkomna beneath åren –[79] Philip samtalar om främst inspelningar från orkesterverk dock gör också iakttagelser såsom rör detta solistiska vokala området.

han noterar enstaka allmän trend beneath talets tre första decennier försvunnen från glissando samt portamento samt mot en striktare tempo samt taktfylld noggrannhet. han tolkar denna trend likt en konsekvens bland annat från ett strävan efter ökad fasthet, klarhet samt övervakning samt större noggrannhet inom återgivandet från notbilden, försvunnen från detta inexakta samt nyckfulla.[80]

Dessa iakttagelser gjorda inom en grundlig europeiskt samt amerikanskt ämne stämmer således överens tillsammans vilket likt kunna utläsas inom dem svenska körtidskrifterna beneath förra hälften från talet samt höras inom äldre körinspelningar från svenskt område.[81] Däremot går hans iakttagelser vad gäller vibrato emot den trend vilket kunna skönjas inom efterkrigstidens svenska körsång.

Då Philips avläser enstaka tillväxt från en sparsamt (stråkmusiker samt sångare) alternativt obefintligt (blåsmusiker; undantag dock för den s k ”franska skolan”) vibrato beneath början från talet mot en kontinuerligt samt mer påtagligt vibrato beneath talet,[82] är tendensen inom svensk körsång kring andra världskriget den motsatta &#; enstaka trend mot en sparsmakat samt kontrollerat vibrato.

inom detta fall ansåg man uppbenbarligen för att noggrannhet samt klarhet inom formulering samt homogenitet inom körklang fanns överordnade dem ”försköningsmedel” liksom premierades, samt premieras, inom detta solistiska sångsättet.[83]

[9] enstaka svensk alternativt skandinavisk körklang?

Omkring började man prata ifall en svenskt ”sound” inom körsång.

Stora internationella framgångar tillsammans samt talens svenska körmusik gav självförtroende. ett stolthet växte fram vilken inom massiv utsträckning bidrog mot för att skapa en slags körideal.[84] Detta tema &#; den svenska klangen alternativt detta svenska soundet &#; dyker också upp inom körtidskrifterna, samt år ägnade tidskriften Körsång en helt siffra åt ”svensk klang”.[85] Även inom körlitteraturen behandlas ämnet; Leif Jonsson ställer sig inom sin översikt över körmusik inom Norden frågan angående detta finns enstaka skandinavisk körklang samt vilket inom så fall denna är.

han refererar undersökning på området från berg Ternström samt Lennart Reimers, dock ger inget eget direkt svar på frågorna.[86] Även Helena Stenbäck talar inom sin artikel från år [87] angående ”svensk kammarkörklang” samt ”svensk körklang”. inom sitt svar på frågan vari detta speciellt ”svenska” ligger inom denna körklang utgår denna från sina intervjuer tillsammans med olika körledare samt återger dirigenten Gunnar Erikssons detaljer från detta typiskt svenska: ren samt exakt intonation, varsamhet tillsammans vibrato, ett taktfylld noggrannhet, noggrannhet tillsammans notbilden samt noggrannhet tillsammans konsonantplacering.[88] Allt detta äger svenska körer övats inom genom a cappella-sång; Eric Ericson ser själva grunden inom den höga svenska körkvaliteten inom detta myckna körsjungandet a cappella inom vårt land.[89]

Lennart Reimers besitter uppehållit sig nära frågan angående den svenska körklangen inom flera kontext, dels inom artikeln ”A Cappella: The Story Behind the Swedish ’Choral Miracle’” inom den mot Eric Ericson dedicerade antologin Choral Music Perspectives,[90] inom artikeln ”Finns detta en svenskt kör-sound?” inom symposierapporten Svenskhet inom musiken[91] samt inom sin översikt över körsången beneath perioden –90 inom den fjärde delen från Musiken inom Sverige.[92] beneath rubriken ”En svensk körklang?” inom denna litteratur konstaterar denne för att den svenska körklangen beneath dem senaste decennierna besitter blivit berömd, både inom vårt nation samt utomlands, samt för att detta ofta spekulerats över vilket denna klang ”egentligen” är samt hur den besitter uppstått.

han avfärdar för att den äger för att göra tillsammans med detta svenska språket, eftersom den svenska klangen är kapabel identifieras också när körer sjunger på andra språk. denne avfärdar också för att den skulle bero på fysiologiska skillnader mellan svenskars samt andra folks röstorgan.

inom stället knyter denne, tillsammans med stöd inom Stenbäcks artikel, soundet[93] mot bestämda konstnärliga perspektiv: ”Den inom dygn så vitala svenska a cappella-sången äger sina historiska rötter inom anförande samt tidigt anförande. Den fångades in från den speciella körpedagogik såsom växte fram fr.o.m.

mellankrigstiden för för att riktigt växt ut beneath dem senaste decennierna”[94] denne påpekar sedan för att dem upplevelsemässigt baserade beskrivningar såsom gjorts från detta svenska körsoundet inom massiv utsträckning besitter sina akustiska korrelat, samt för att egenskaperna tämligen tydligt låter sig beskrivas såsom enstaka kombination från noggrannhet inom intonation, enstaka realisering från klangstrukturer liksom undviker individuella färgningar, konsekventa konsonantplaceringar, tidsmässig noggrannhet, svaga nyanser samt varsamhet tillsammans vibrato.

samtliga dessa attribut gynnas samt kommer särskilt mot sin rätt inom många från den förklassiska samt nutida repertoar såsom introducerades från avgörande svenska körledare beneath –talen, konstaterar Reimers.[95]

Som oss tidigare besitter sett råder detta alltså ett enighet inom dåtid samt nutid ifall för att detta verkligen växte fram en nytt klangideal beneath åren kring andra världskriget samt för att en sådant låg inom tiden.

beneath årens lopp besitter detta klangideal kommit för att associeras tillsammans med något typiskt svenskt, något likt är kännetecknande för svensk körsång. För många är detta liktydigt tillsammans med Eric Ericsons körklang. Varför detta besitter blivit så är kapabel förklaras tillsammans den stora spridningen från inspelningar tillsammans med Eric Ericsons körer inom massmedia, ej minimalt radio samt TV.[96] Dessutom besitter detta stora antalet studenter vilket Eric Ericson ägde på Musikhögskolan (fler än ) bidragit mot för att enstaka koppling mellan Ericson samt den svenska körklangen blivit befäst.[97]

Men går detta för att prata angående en svensk alternativt skandinavisk körklang?

Många från dem körledare vilket besitter fått frågan inom Helena Stenbäcks intervjumaterial verkar existera överens ifall för att detta verkligen finns enstaka speciell typisk svensk alternativt skandinavisk körklang.[98] Däremot möjligen man samtidigt också borde prata angående flera olika klangideal likt sorterar sig beneath den svenska/nordiska klangen.

Madeleine Uggla framhåller för att varenda kör ju också äger sin speciella körklang. Samtidigt tror denna för att &#; angående man samlade europeiska körer på identisk nivå samt lät dem sjunga en samt identisk verk &#; detta ändå skulle gå för att höra från vilket nation körerna kommer.[99]

På identisk sätt vilket varenda kör äger sin personlig klang arbetar många körer också tillsammans med flera körklanger beroende på vilken repertoar man sjunger.

Såväl Eric Ericson såsom Gunnar Eriksson betonar sitt nyfikenhet för för att arbeta tillsammans olika klanger.[] Den ”svenska, svala körklangen” är visserligen fin dock begränsad inom jämförelse tillsammans med samtliga dem körklanger såsom finns inom övriga världen.[] Här agerar också breddningen inom körrepertoaren in.

angående samt talen innebar enstaka allmän utvidgning från repertoaren inom period (i samt tillsammans med vurmen för förklassisk körmusik), kunna samt talen sägas äga inneburit enstaka repertoar­utvidgning inom boende. Genregränser sprängdes inom samt tillsammans med introduktionen från pop, jazz, barbershop samt gospel inom svenska körsammanhang, samt folkmusik från varenda länder gjorde sitt intåg inom den tidigare så västerländskt inriktade körrepertoaren.[] Körfestivaler samt körstämmor fungerade likt mötesplatser samt inspirationskällor för en utforskande från olika slags melodier, bland annat svensk samt utländsk folklig melodier, samt inom andra klanger än klassisk ”svensk körklang”.[] Också den svenska nykomponerade körmusiken inom konstmusikfältet präglades &#; samt präglas &#; sedan talet från en experimenterande inom klanger.

vilket modell härpå är kapabel nämnas Jan Barks Nota (), där denne arbetar tillsammans körklangen inom samverkan tillsammans scenisk gestaltning samt Folke Rabes kompositioner för talkör (Pièce tillsammans ord från Lasse O’Månsson samt Rondes från ) samt hans körverk Joe’s Harp (), inom vilket han utnyttjar övertonssång.

vilket modell från dem senaste decennierna förmå nämnas Anders Hillborgs minimalistiskt influerade muo:aa:yiy:oum () samt Karin Rehnqvists I himmelen () för diskantkör samt fyra kulande solister, där klangen inom ”traditionell” diskantkörsång möter röstklangen inom folklig kulning.[]

Ett nyfikenhet för för att förklara körklangers nationella kännetecken finns redan beneath samt tidigt anförande.

När svenska studentkörer konserterade utomlands beneath slutet från talet samt början från talet uppmärksammades bland annat inom tidnings­recensioner just den särpräglade svenska klangen, vilken framför allt färgades från tenorernas lyster. Lystern åstadkom man bland annat genom för att undvika falsettsång.

dem norska tenorernas klang beskrevs inom jämförelse tillsammans med den svenska ”stål-” alternativt ”malmklangen” såsom mörkare. Intressant är också för att skribenterna inom recensionerna nämner flera från dem parametrar liksom idag anses karakterisera ”den svenska klangen” inom blandad körsång.

inom tidningen Politikken talas detta exempelvis (13/5 ) angående Uppsalasångens disciplin, noggrannhet, nyansrikedom samt präktiga, naturfriska stämmor, samt inom ett pressreaktion på ett spelning tillsammans med OD inom huvudstaden år framhålls körens nyansering, klang, renhet samt säkerhet. När OD gjorde en succéartat framträdande nära ett musikfest inom Köpenhamn år skriver Nationaltidende ifall deras imponerande virtuositet från en knappt hörbart pianissimo mot detta starkaste fortissimo samt för att dirigenten Hugo Alfvén föreföll existera enstaka trollkarl.[] detta är alltså möjligt för att titta likheter mellan vad vilket anses existera ”svenskt” inom dagens blandade körsång tillsammans vad såsom beskrivs vilket svenskt inom samt detta tidiga talets manskörssång.

dock likväl kvarstår frågan angående varför detta beneath dem senaste 40 åren inom körkulturen inom sig, inom forskningssammanhang samt inom samhället inom övrigt funnits en så starkt behov för att ringa in särarten inom den svenska alternativt nordiska körsångsklangen. Förmodligen finns förklaringen inom flera från dem faktorer likt tidigare äger diskuterats här.

Upplevelsen från samt talet vilket enstaka brytningstid samt synen på den efterföljande tiden liksom en tillsammans med internationella ögon ”svenskt körunder” äger skapat ett vilja för att sätta mening på varför svensk körsång är speciell. Eric Ericsons centrala roll genom dem många poster denne äger uppburit, dem många studenter han besitter utbildat samt den mediala uppmärksamhet liksom äger riktats mot honom besitter säkert också bidragit mot detta nyfikenhet genom för att ”den svenska klangen” därigenom besitter tilldelats en ansikte samt ett konkret manifestation inom inspelningar samt framträdanden tillsammans med dem från Ericson ledda körerna.

du är utvald framför andra, du är önskad av en var, vad går du då så ensam och begrundar? Du är som jungfrun, kommen från sitt första nattvardsbord, som i den tysta pingstnatt vill vaka med allt sitt hjärtas bävan och tänka på de ord hon förnummit och de under hon fått smaka

På så sätt äger ”den svenska klangen” uppfattats likt gripbar samt möjlig för att ta isär inom sina beståndsdelar. Möjligen är kapabel också enstaka förklaring mot för att intresset så intensivt äger riktats mot klangaspekten artikel för att klangen idag ensam besitter fått bli bärare från detta nationella uttrycket.

inom exempelvis studentsången lades massiv vikt nära för att förmedla enstaka nationell framtoning genom repertoaren,[] samt inom körtidskrifterna beneath förra hälften från talet finns återkommande tonsättarporträtt samt nykomponerad körmusik inom nationalromantisk stil inom vidhängande notbilagor.

Leif Jonsson beskriver skillnaderna mellan talets körmusik samt ”den nya” körmusiken på följande sätt:

I den romantiska körmusiken förvandlades skandinavisk poesi mot utpräglad skandinavisk ton. Naturen, kärleken samt fosterlandet fanns detta vanliga innehållet inom all talets körstycken.

inom bjärt kontrast mot detta står den nya körmusiken liksom sällan alternativt inte någonsin uppvisar nationella tonfall. Även körstyckenas språk är alltmer sällan nordiskt &#; snarare latin, italienska, engelska samt franska. för att söka ett skandinavisk ton [i den nya körmusiken] är därför tämligen meningslöst.[]

Holger Larsen tycker sig behärska avläsa för att internationalism bland moderna svenska tonsättare samt kritiker framställs liksom något önskvärt, medan utövare samt publik inom populärmusikens område uttalar sitt stöd för enstaka tillväxt samt förstärkning från detta svenska inom musiken.[] dem senaste decenniernas breddning från körrepertoaren över tidsperiod, genrer samt geografiska gränser besitter medfört för att dess roll såsom förmedlare från den nationella framtoningen ej är lika klar idag liksom tidigare.

Häri förmå således ligga ner ett förklaring mot varför den nationella särarten inom svensk körsång snarare söks inom hur den framförs än inom vad vilket framförs.

[10] Avslutande ord

Vad äger då kommit ut från denna undersökning ifall uppfattningar angående körsång samt klang inom efterkrigstidens Sverige?

oss äger kunnat titta termen ”klang” användas inom ett mängd olika betydelser, samtidigt såsom detta tycks råda ett samstämmighet kring klang samt klangideal inom efterkrigstidens landet. Detta nysakligt färgade klangideal är kapabel beskrivas liksom en avståndstagande från enstaka romantisk körklang, från en känsloladdat råsjungande mot enstaka objektiv klang, från en skvalpande vibrato mot ett linjär ”kysk” ton.

oss besitter kunnat hitta flera bakomliggande faktorer mot etablerandet från detta klangideal inom Sverige: utforskandet från ett äldre repertoar, ett nedskärning från körernas storlek samt kontakter tillsammans med utlandet dock också ett anpassning mot den nya inspelningsteknikens möjligheter samt körsång framför mikrofon.

en studium från David Åhléns samt Johannes Norrbys egna skrift­ställerier visar på den klangliga medvetenhet likt präglade deras praktiska körarbete. Samtidigt visar detta också för att många ingredienser inom den yngre kollegan Eric Ericsons körtänkande beneath samt talen &#; den homogena körklangen, den svaga nyansen liksom hjälp nära instudering, den naturliga textdeklamationen, troheten mot notbilden samt användningen från falsettrösten &#; redan finns hos Åhlén samt Norrby.

ifall detta råder ett samstämmighet kring klang inom efterkrigstidens land, är många från dem körledare såsom är intervjuade inom Helena Stenbäcks artikel överens ifall för att detta finns något särskilt svenskt alternativt nordiskt inom denna klang. Förklaringar mot detta nyfikenhet inom vår period för att ringa in detta typiskt svenska alternativt nordiska inom klangen äger givits: synen på andra världskriget likt enstaka brytningstid samt beskrivningen från efterkrigstiden liksom tiden för ”det svenska körundret”, den stolthet samt detta självförtroende likt internationella framgångar &#; enstaka sektion från detta körunder &#; besitter givit oss, den konkretisering från ”den svenska klangen” vilket främst Eric Ericson äger givit inom sin tilldelade roll likt representant för denna svenska klang samt detta faktum för att en nationellt fokus inom körrepertoaren idag ej är lika klart vilket låt oss säga för hundra år sedan.

En fråga likt ej besitter behandlats, dock liksom utgör enstaka intressant fortsättning på detta ämne, är ifall dessa klang­diskussioner är kapabel säga oss något angående samhället inom stort. förmå exempelvis diskussionerna ifall ”den svenska klangen” säga något angående hur oss betraktar ”det svenska” inom förhållande mot ”det utländska” inom dagens mångkulturella samhälle?

Likaså bjuder en internationellt perspektiv på nya forskningsuppgifter. Hur förhåller sig klang­diskussionerna inom detta svenska tidskrifts­materialet mot enstaka internationell klang­diskussion inom jämförbart samtida utländskt material? Ser diskussionen likartad ut alternativt finns skillnader exempelvis inom hur man formulerar sig kring klangideal, inom vilken innebörd man tillmäter klang inom körsång samt inom hur man arbetar tillsammans denna?

ett ytterligare forskningsuppgift gäller klangen likt formulering för manlighet samt femininitet. Den klangliga obalans vilket kunna höras inom körinspelningar från förra hälften från talet[] kom efterhand för att ”slipas av” mot förmån för den homogena samt inom visst avseende mer könsneutrala körklangen.

förmå detta sammanhänga tillsammans med ett förändrad ögonkontakt på samt attityd mot manligt samt kvinnligt beneath identisk tidsperiod inom samhället inom stort? en sätt för att vidga detta klangliga perspektivet vore också för att undersöka synen på samt diskussionen angående klang inom körsång inom jämförelse tillsammans med inom orkestersammanhang liksom för att analysera dem påvisade förändringarna inom körklangsideal inom förhållande mot samtida talideal.

Ytterligare ett arbetsuppgift vore för att analysera diskussionerna kring ”det svenska körundret” inom förhållande mot en annat beneath, nämligen ”det svenska musikundret”, samt vilka formulering för detta nationella likt lyfts fram inom dessa båda fenomen.

tillsammans ”det svenska musikundret” avsågs beneath talet samt början från talet dem stora framgångar likt svenska låtskrivare samt artister inom populärmusikområdet ägde inom utlandet, vilket gjorde svensk melodier mot ett från landets viktigaste exportvaror. Diskuteras ”ett svenskt sound” inom ”det svenska musikundret” inom media på identisk sätt vilket ”en svensk klang” inom ”det svenska körundret”?

Sägs ”musikundrets” framgångsrika artister samt grupper också, för för att återknyta mot Nordiska rådets prismotivering inom artikelns introduktion, ”ha dokumenterat samt givit en fint bidrag mot detta nordiska kulturarvet” alternativt är intresset vilket gäller ”musikundret” enbart inriktat mot den ekonomiska aspekten?[] Vägarna vidare är många.

 

---

Noter

[1]  Kör tillsammans skandinavisk klang.

Från hemsida för Norden: dem nordiska ländernas officiella samarbete.

[2]Eric Ericsons kammarkör får nordiskt musikpris. information publicerad på hemsida för Norden: dem nordiska ländernas officiella samarbete.

[3] Axelsson , 5.

[4] Artikeln är tillkommen såsom enstaka sektion inom en tvärvetenskapligt fakultetsfinansierat forskningsprojekt betitlat Röst, lekamen samt klang.

Studier inom dem estetiska samt historiska förutsättningarna för upplevelse samt upplevelse från vokalt uttryck, bedrivet beneath år nära Uppsala högskola. Jag önskar tacka övriga deltagare inom detta uppdrag, Lars Berglund, Katarina Elam samt Stefan Parkman, samt Gunnel Fagius nära Uppsala universitets Körcentrum.

en tackar riktas också mot deltagarna inom detta högre seminariet nära avdelningen för musikvetenskap nära identisk högskola för värdefulla synpunkter på ett tidigare utgåva från denna text.

[5] Genomgånget ämne äger utgjorts från samtliga alternativt vissa årgångar (genomgångna år inom parentes) från KSF (Kyrkosångsförbundet, kroppsdel för Sveriges kyrkosångsförbund –66), KMT/KSF (organ för Kyrkomusikernas riksförbund samt Sveriges kyrkosångsförbund –69), Tidningen Körsång (utgiven från Riksförbundet Svensk körsång –), Sångarbladet (organ för Svenska missionsförbundets sångarförbund –67), Sången (organ för Svenska baptisternas sångarförbund –60) och Vår Sång (utgiven från Sveriges körförbund –94).

Urvalskriterium äger varit körtidskrifter likt innehåller föremål eller textstycken där klangaspekten besitter stått inom centrum samt fått stort utrymme inom diskussionerna.

[6] Exempelvis berg Ternströms undersökning ifall körakustik samt Ragnhild Sandberg Jurströms pågående undersökning angående körledares överföring inom kör.

[7] Reimers , 80–

[8] Reimers a, –; Reimers b, –

[9] Jonsson , –

[10] Stenbäck

[11] Valet för att lyfta fram just dessa två körledare bottnar inom för att dem äger lämnat efter sig skriftlig samtal ifall ämnet, vilken är tillräckligt utförlig för denna undersökningsuppgift.

[12] Underliggande för detta betraktelsesätt finns enstaka förståelse från kulturbegreppet likt en kommunikativt samt betydelsebärande nätverk.

För den enskilda människan såsom är delaktig inom enstaka traditioner framstår denna traditioner likt enstaka ”livsvärld”. Samtidigt vilket individerna likt formar en sådant nätverk iakttar sin tradition ”över tid” samt dess position inom en större kontext observerar dem också sin personlig tradition inom relation mot andra kulturer inom samhället.

Jfr Fuchs , 1f. Jag finner detta meningsfullt för att inom detta avseende prata angående ett ”körkultur”. detta är ett traditioner såsom är fast förankrad inom samhället tillsammans ett ständigt närvarande självobservation såsom bland annat kommer mot formulering inom återkommande diskussioner angående körsångens blomstring respektive kris, körsångens innebörd samt nödvändighet inom samhället samt körsångsrörelsen inom förhållande mot andra folkrörelser (särskilt idrottsrörelsen).

Genom för att titta på diskussionen angående klang liksom tillhörig ett körkultur, vilken inom sin tur är tillhörig en samhälle, är detta möjligt för att vidga denna undersöknings relevans mot för att också säga något angående vårt samhälle inom stort. Frågan ifall vilket liksom är maximalt rättvisande &#; för att prata ifall enstaka körkultur alternativt körkulturer (i pluralis) måste lämnas därhän här dock är ämne för enstaka framtida forskningsuppgift.

[13] Wallner ,

[14]Körsång inom fokus &#; en symposium angående körforskning.

Inbjudan mot symposium utsänd från Körcentrum Syd inom oktober

[15] Helena Stenbäck definierar t ex ett ”kammarkör” liksom enstaka vokal motsvarighet mot kammarorkester, där antalet sångare kunna variera från kvartett samt dubbelkvartett mot 12–16 personer samt ibland upp mot Stenbäck , 6.

[16] Bengtsson , 84–

[17] [osign] ,

[18] Norlind a,

[19] [osign] a.

[20] Stenbäck , 6.

[21] Jfr definitioner från klangfärg: Sohlmans musiklexikon ”Klangfärg brukar definieras såsom den perceptuella standard vilket gör för att två ljud, identiska tillsammans med avseende på tonansats, hörstyrka, duration, tonhöjd samt avklingande, förmå låta olika [] Klangfärg bestäms från den akustiska signalens attribut samt från hörselns reaktion på dessa.” Sundberg , Sohlmans musiklexikon ”Klangfärg el.

t i m b r e, formulering för den karakteristiska kvaliteten hos olika klanger, vilken gör detta möjligt för att särskilja olika musikinstrument, även angående dessa frambringa identisk ton tillsammans med lika ljudstyrka.” Stensson , Allmänt musiklexikon Klangfärg (fr. timbre), varenda instr.

besitter olika k. beroende på dem medklingande övertonerna, vilka hos olika slags instr. äro olika. Materialet är från enstaka viss innebörd för k. Inom sången beror k. dels på stämbandens beskaffenhet, dels munnens samt näshålans resonans. &#; Litt: H. von Helmholz, Die Lehre von den Tonempfindungen (6.

uppl. )” Norlind b,

[22] Jfr: ”’Sound body’ fryst vatten one of several terms that might conceivably be used in an attempt to describe the individuality of something which ’sounds’. In Sweden itself, the English word ’sound’ fryst vatten sometimes used for this purpose, often referring, not only to the tone colour but also to a number and variety of ancillary musical phenomena.” Reimers a,

[23] Reimers b,

[24] Brolinson/Larsen enstaka analys från ”sound”-begreppet finns på s.

–

[25] Reimers b,

[26] Alfvén ,

[27] Holmberg , 2.

[28] Holmberg , 2.

[29] Reimers , 9.

[30] Exempelvis Ericson a, samt Ericson a,

[31] Böckerman-Peitsalo , 29ff.

[32] Törnqvist Andersson [Fagius] , 9ff.

[33] Böckerman-Peitsalo , f.

[34] Andersson ,

[35] Andersson ,

[36] H.

[sign] , 8; Aberg. [sign] , 5.

[37] Hallenberg ,

[38] Aare ,

[39] Aare ,

[40] Andersson ,

[41] Sjökvist , 6.

[42] Jonsson ,

[43] Anderson , Svensk översättning från Sanna Sagvik.

[44] Stenbäck ,

[45] titta vidare Reimers a, –

[46] Stenbäck , 85–86 (intervju tillsammans med E Ericson).

[47]Vår Sång , citerat från Stenbäck ,

[48] [osign] c.

Lennart Reimers skriver för att Åhlén plats verksam likt lärare nära Musikhögskolan inom huvudstaden åren –56 samt kantor inom Engelbrektskyrkan – Reimers ,

[49] Reimers , 89 samt Stenbäck ,

[50] [osign] b.

[51] Ljunggren , 14–

[52] Detta orsakade ett skandal samt dem böcker likt fanns ute inom bokhandeln fick dras in.

Åhlén reviderade boken, samt inom nästa version fanns detta klart utmärkt vilket vilket fanns hämtat från Thomas. Åhlén själv tog läka händelsen hårt. Stenbäck ,

[53] Åhlén ,

[54] Åhlén ,

[55] Åhlén ,

[56] Stenbäck , – (intervju tillsammans broder samt Birgitta Samuelsson).

[57] Stenbäck , 75 (intervju tillsammans K-E Andersson).

[58] Stenbäck , (intervju tillsammans med broder samt Birgitta Samuelsson).

[59] Stenbäck , (intervju tillsammans M Uggla).

[60] Jonsson ,

[61] Norrby b, –

[62] Norrby a,

[63] Norrby , 4.

[64] Norrby , 4.

[65] Stenbäck , 9.

[66] Norrby a,

[67] Norrby a, b, c, a, b, c, d,

[68] Ericson a,

[69] Exempelvis Ericson ,

[70] Ericson b,

[71] Ericson ,

[72] Exempelvis Norrby b, Ericson a samt b.

[73] Norrby a,

[74] Norrby , Även Aron Hallenberg samtalar om frågan inom ett nyhet ifall vibrato inom tidskriften Sången år han skriver där för att vibratot ej torde artikel obekant för tidningens läsare.

dem gamla läsarna ägde sina speciella sångmetoder för för att uttrycka sina känslor, såsom för att sjunga glissando alternativt för att sjunga ”på fjädrar”, d v s för att darra på varenda ton. ”I vår period dyker vibratot upp bland solosångare, instrumentalister samt kollektivt bland sångkörer samt musikföreningar.

[] För personlig sektion accepterar jag vibratot endast ifall detta är måttligt samt &#; framför allt &#; på sin ställe. Den mänskliga stämman gör sig bäst utan vibrato. Jämför t. ex. ett fladdrande damstämma tillsammans med enstaka ’rak’ sådan.

Jag är säker på för att den senare vinner första priset. samt ett ’smörtenor’ tillsammans med dallringar inom strupen står sig &#; musikaliskt sett &#; ganska lätt nära jämförelse tillsammans ett fast samt manligt sjungande kollega.” Hallenberg , 2.

[75] Stenbäck , 84 (intervju tillsammans med E Ericson).

[76] Även valet från mening inom benämningen ”blond klang” är kapabel inom sig ses vilket en formulering för detta svenska”.

[77] Stenbäck , (intervju tillsammans D-O Stenlund).

[78] Carl-Gunnar Åhlén

[79] Philip

[80] Philip , ”By the s there were klar trends away from these warly twentieth-century characteristics: the spread of continuous vibrato on stringed instruments, its increasing prominence among singers, and its adoptation bygd many woodwind-players, including a move towards slower vibrato that the fast tremor sometimes heard earlier in the century; the decreasing prominence and frequency of portamento on both strings and voice; a trend towards stricter control of tempo and slower maximum speeds; more emphatic clarity of rhythmic irregularity and dislocation [] It fryst vatten possible to summarise all the elements as a trend towards greater power, firmness, clarity, control, literalness, and evenness of expression, and away from informality, looseness, and unpredictability.”

[81] titta Carl-Gunnar Åhlén

[82] Philip ,

[83] Jfr Olof Holmberg år angående för att körsångaren ej kunna sjunga på identisk sätt såsom solosångaren ovan.

Holmberg , 2.

[84] Jonsson ,

[85]Körsång 1/

[86] Jonsson ,

[87] Stenbäck

[88] Stenbäck ,

[89] Stenbäck ,

[90] Reimers a, –

[91] Reimers b, –

[92] Reimers , 80–

[93] Reimers är ej helt konsekvent inom sin användning från termen klang samt sound utan använder växelvis båda.

inom termen ”sound” tycks denne lägga enstaka vidare innebörd än inom ”klang” (liktydigt tillsammans klangfärg), då denne skriver för att termen ”sound” används för för att märka för att detta ”typiskt svenska” möjligen ej bara äger tillsammans klangfärgen för att göra utan också tillsammans andra attribut inom svensk körsång.

Reimers ,

[94] Reimers ,

[95] Reimers ,

[96] Stenbäck , (intervju tillsammans D-O Stenlund).

[97] Stenbäck , 20; antalet studenter från Sparks

[98] Stenbäck , 78 (intervju tillsammans K-E Andersson), (intervju tillsammans D-O Stenlund).

[99] Stenbäck , (intervju tillsammans med M Uggla).

[] Stenbäck , 84 (E Ericson), – (intervju tillsammans G Eriksson).

[] Stenbäck , (intervju tillsammans med G Eriksson).

[] Hedell , –

[] Åkesson ,

[] För enstaka utförligare redogörelse från svenskkomponerad melodier för kör a cappella beneath efterkrigstiden, titta Sparks

[] Jonsson , , –

[] Jonsson , symboliskt är den anmärkning såsom Helsingforskören Muntra Musikanter fick från ett skribent (i Ylioppilaskunnan Laulajats årshistorik år ): kören, såsom ägde både finska, norska samt svenska sånger på sin repertoar, ansågs genom för att sjunga främmande sånger ej föra fram någon bestämd nationalkaraktär.

Jonsson ,

[] Jonsson ,

[] Larsen , 12–

[] Carl-Gunnar Åhlén [texthäfte],

[] Jfr Sandberg