Avstånd mellan jorden och solen

Solen
Solen vilket den såg ut inom synligt ljus samt solfilter tillsammans med solfläckar samt randfördunkling.
Observationsdata
Rektascension	19&#;04t&#;&#;30m&#;[1]
Deklination	63&#;&#;&#;52&#;&#;&#;00&#;[källa&#;behövs]
Skenbar magnitud ()	−26,74&#;[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	G2V
Astrometri
Radialhastighet ()	I Vintergatan ≈&#;&#;km/s I förhållande mot stjärnorna inom grannskapet ≈&#;20&#;[3]km/s
Avstånd	1,&#;×&#;108&#;km =&#;8,&#;ljusminuter =&#;0,&#;&#;81 lå
Absolut magnitud ()	4,83&#;[2]
Detaljer
Massa	1,&#;55&#;±&#;0,&#;25&#;×&#;1030&#;kg&#;[2] =&#;&#;&#;×&#;jorden&#;[2]&#;M&#x;
Radie	&#;&#;±&#;65&#;km&#;[4] =&#;&#;×&#;jorden&#;[5]&#;R&#x;
Luminositet	3,&#;×&#;1026 W&#;[2]&#;L&#x;
Temperatur	Centrum (modellberäknad) 1,57&#;×&#;107 K&#;[2] Fotosfären 5&#; K&#;[2] Koronan ≈&#;5&#;×&#;106&#;K
Metallicitet	Z = 0,&#;[6]
Vinkelhastighet	25,05 dygn (vid ekvatorn) 34,4 dygn (vid polerna)&#;[2]
Ålder	≈&#;4,6&#;miljarder&#;[7][8]&#;år
Andra beteckningar
Helios

Solen existerar ett himlakropp från enstaka relativt vanlig typ vilket befinner sig inom centrum från vårt solsystem samt vilket bildades på grund av ungefär 4,6 miljarder kalenderår sedan då en moln från gas samt stoft inom Vintergatan drogs samman.^[9] Solsystemets åtta planeter, varav ett existerar jorden (Tellus), samt åtminstone fem dvärgplaneter, rör sig inom elliptiska omloppsbanor runt solen.

Solens utstrålande energi inom form eller gestalt från ljus samt värme likt når jorden existerar ett förutsättning till allt biologiskt liv vid planeten jorden samt den globala balans liksom råder sedan miljarder kalenderår åter inom vädersystem samt havsströmmar. Solen existerar ett medelstor himlakropp. inom astronomiska kontext används ibland symbolen⊙.

Sweden Solar System förmedlar en direkt upplevelse av de enorma avstånden i rymden och hur små planeterna är jämfört med solen

Solen existerar detta största objektet inom jordens att vara nära något samt dess diameter existerar cirka gånger större än jordens, vilket utför den drygt enstaka miljon gånger större än jorden sett mot volym. Den besitter enstaka massa vid cirka 1,99&#;×&#;10³⁰&#;kg, vilket motsvarar &#;&#;jordmassor. Omkring 99 andel från kurera solsystemets massa finns inom solen, samt den påverkar därför genom sin stora gravitationskraft varenda planeters rörelser inom vårt solsystem.

Solen befinner sig inom utkanten från galaxenVintergatan: 26&#; ljusår ifrån Vintergatans centrum samt 2,6&#;ljusår ifrån Vintergatans mittplan. Solen rör sig tillsammans enstaka hastighet från &#; km/h runt Vintergatans centrum. detta tar drygt &#;miljoner kalenderår till den för att förflytta sig en varv runt Vintergatans centrum.

Avståndet ifrån jorden mot solen existerar cirka gånger solens diameter = &#;miljoner km (1 astronomisk enhet). detta ljus vilket alstras från solen når jordytan efter drygt 8 minuter (mellan samt sekunder beroende vid plats inom sin väg eller spår runt solen jorden befinner sig).

Solens vinkelhastighet alternativt rotationshastighet varierar vid olika breddgrader eftersom detta ej finns enstaka fast yta.

Den existerar högst nära ekvatorn var solytan tar 25,05 dygn för att utföra en varv samt 34,4 dygn nära polerna.

Solens struktur

[redigera | redigera wikitext]

Solens inre består från tre områden: kärna, strålningszon samt konvektionszon.^[10] Solens atmosfär består från tre delar: fotosfär, kromosfär samt koronan.^[11]

Kärnan utgör ungefär hälften från solens massa samt existerar många tät (ca 10 gånger högre densitet än bly).

vid bas från den höga temperaturen samt detta höga trycket inom kärnan förmå kärnfusion uppstå. Kärnreaktionerna binder samman väte mot helium, ett process liksom samtidigt avger enorma mängder energi.^[10]

Utanför kärnan återfinns strålningszonen. denna plats rör sig energirika fotoner (i form eller gestalt från gamma- samt röntgenstrålning) successiv ut mot solens yttre delar.

vid vägen kolliderar fotonerna tillsammans med joniserad gas^[12] samt interagerar även tillsammans med partiklar genom absorption samt för att partiklar avger fotoner genom emission.^[13]

Processen tar utdragen period (17&#;–50 miljoner år)^{[förtydliga]} samt vid vägen förlorar varenda foton energi, samt dem flesta fotonerna lämnar slutligen solytan tillsammans med enstaka energi motsvarande synligt ljus.

för att detta tar enstaka sådan utdragen period till energin för att lämna solens centrum existerar enstaka nödvändig anledning mot för att detta existerar således varmt var. Solens spektrum förmå approximeras tillsammans enstaka svartkroppsstrålare tillsammans med ett temperatur vid cirka 6&#;&#;°C.

Det minsta avståndet (perihelium) är kilometer och det största avståndet (aphelium) är kilometer

Ljus samt temperatur

[redigera | redigera wikitext]

Merparten från solens massa, ungefär 73,46 andel, består från väte (H). Den höga temperaturen inom solens centrala delar, såsom beräknas existera 15 miljoner °C, fullfölja för att väte omvandlas mot helium (He) genom fusion i enlighet med proton-protonkedjan. för att detta verkligen existerar fusion vilket pågår inom solens inre äger bekräftats genom mätningar från neutriner ifrån solen.^[14][15] Fusionsprocessen upprätthåller den höga temperaturen inom solens inre.

Effekten såsom alstras från solen motsvarar kvadriljonerwatt, alternativt biljonerTerawatt, alternativt Yottawatt, alternativt 3,85×10²⁶watt (&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;W).

Fotosfärens sammansättning^[16]

[redigera | redigera wikitext]

Grundämne	Viktprocent
Väte	73,46
Helium	24,85
Syre	0,77
Kol	0,29
Järn	0,16
Neon	0,12
Kväve	0,09
Kisel	0,07
Magnesium	0,05
Svavel	0,04

Solvinden

[redigera | redigera wikitext]

Solen slungar ständigt ut ämne åt samtliga håll, tillsammans enstaka takt från cirka enstaka miljon ton per kort tid (10⁹&#;kg/s).

Denna ämne, liksom mot största delen består från elektroner samt protoner (och alltså existerar en plasma), utgör den därför kallade solvinden. Solvindens intensitet varierar ständigt, samt existerar bland annat knut mot olika former från solaktivitet (se solfläckar), vilket fullfölja för att detta även finns ett elvaårig variation tillsammans solfläckscykeln.

Fenomen vid jorden såsom orsakas från solen

[redigera | redigera wikitext]

Solen värmer upp jorden samt dess atmosfär.

Dess solstrålar existerar ett drivande faktor inom fotosyntesen vilket ger upphov mot växter samt allt liv vid jorden.

Det mesta från solvinden avlänkas från jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar samt flödar runt magnetosfären istället på grund av för att nå atmosfären. Elektrisk interaktion mellan solvinden samt magnetosfären ger dock upphov mot elektriska strömmar inom magnetosfären, vilka inom sin tur orsakar norrsken samt sydsken (se polarsken).

Det ljus som alstras av solen når jordytan efter drygt 8 minuter (mellan och sekunder beroende på var i sin bana runt solen jorden befinner sig)

nära ovanligt kraftig solaktivitet kunna jorden drabbas från enstaka geomagnetisk storm, vilken inom sällsynta fall är kapabel orsaka stora störningar inom elkraftsystemen.

Solens strålning inom ultraviolett- samt röntgenområdena påverkar plasmatätheten inom jonosfären vilket bland annat ger drastiska effekter vid utbredningen från radiovågor vid frekvenser beneath några megahertz.

Andra fenomen liksom solen medverkar mot existerar vattenströmmen, liksom visserligen mot största delen beror vid månensgravitationsfält, dock var även solen agerar ett massiv roll. dem starkaste tidvattenkrafterna bildas då solen samt månen samverkar, därför kallad springflod. då dem motverkar varandra kallas detta nipflod.

Fenomen från astronomisk art

[redigera | redigera wikitext]

Solen besitter enstaka kritisk roll nära förmörkelser.

nära enstaka solförmörkelse befinner sig månen vid enstaka rät linje mellan solen samt jorden sålunda för att månen skuggar enstaka sektion från jorden. detta existerar enstaka lycklig slump för att månens storlek vid sky, sedd ifrån jordytan, inom medelvärde existerar enstaka aning större än solens storlek vid sky. tackar vare detta faktum är kapabel oss ibland ett fåtal titta enstaka total solförmörkelse någonstans vid jorden.

flera existerar beredda för att utflykt långt på grund av för att erhålla uppleva denna incident, likt fascinerat alternativt chockat människan genom historien. Den är kapabel bara ses såsom total längs en förhållandevis smalt grupp vid jordytan. Samtidigt är kapabel dock förmörkelsen ses liksom partiell vid enstaka massiv sektion från jorden.

En ytterligare sorts solförmörkelse existerar månförmörkelsen. detta existerar då inom stället jorden vilket befinner sig vid ett rät linje mellan solen samt månen, därför för att jorden helt alternativt delvis skuggar månen. Månen blir dock inte någonsin helt förmörkad (dvs. helt svart), även ifall solens direkta ljus existerar helt blockerat, eftersom solljuset bryts samt sprids inom jordens atmosfär.

Detta indirekta solljus belyser månen tillsammans en rödaktigt sken, samt ger månytan ett mörkt rödbrun ton. till för att behärska titta ett månförmörkelse behövs för att man ser månsken, detta önskar yttra för att man existerar vid nattsidan från jorden.

Det bör påpekas för att den stora skillnaden mellan dem numeriskt värde ovan beskrivna typerna från solförmörkelse existerar, för att inom inledande fallet skymmer månen solen till oss, samt inom andra fallet betraktar oss månen då den skuggas från jorden.

ifall man befann sig vid månen beneath enstaka månförmörkelse, skulle man var ett fåtal uppleva ett solförmörkelse orsakad från jorden. enstaka ytterligare skillnad existerar, för att jorden existerar därför många större än månen för att bota månen förmå hamna inom dess kärnskugga.

Även planeterna Merkurius samt venus förmå inom likhet tillsammans vår månen passera mellan oss samt solen.

Det tar drygt åtta minuter för ljuset att färdas mellan jorden och solen

nära dessa astronomiska händelser, såsom kallas Merkuriuspassage respektive Venuspassage, är kapabel man tillsammans med lämpliga instrument titta hur ett små rund, mörk prick rör sig ovan solskivan.

Solens ålder samt framtid

[redigera | redigera wikitext]

Solen beräknas existera omkring 4,6 miljarder kalenderår gammal^[17][18], detta önskar yttra ungefär lika äldre likt jorden.

Den besitter ännu ej nått halva sin livslängd, liksom beräknas mot gott samt väl 12 miljarder kalenderår såsom aktivt briljant himlakropp. Solen kommer dock ej ständigt för att existera inom den struktur likt den äger idag.

Jorden ligger i genomsnitt kilometer från solen

beneath uppskattningsvis 5 miljarder tid framöver sker ingenting drastiskt, solen fortsätter för att lysa vid identisk sätt dock blir successiv hetare samt mer ljus.

När solen äger förbrukat sitt förråd från väte inom dem centrala delarna genom fusion, därför för att solens centrum består från nästan rent helium, därför inträder nästa fas inom solens tillväxt.

Solen kommer då för att övergå ifrån vätefusion mot heliumfusion. Heliumfusion, var tre heliumkärnor kämpa samman mot enstaka kolkärna leder mot ökat strålningstryck, vilket utför för att solen sakta kommer för att svälla samt bli mot enstaka massiv skarlakansröd jätte. Den kommer då för att sluka närbelägna planeter likt Merkurius samt venus, dock modeller förutspår dock för att solen kommer expandera ut mot omkring 99 andel från avståndet mot jorden idag (1&#;AU).

Samtidigt beräknas jordens omloppsbana expandera mot ungefär 1,7&#;AU vid bas från solens negativt resultat från massa samt därmed tros jorden ej bli ett sektion från solen. Efter för att äga gjort slut vid helium kommer solen, mot skillnad ifrån större stjärnor, ej upp inom sådan temperatur för att den förmå börja förbränna även andra grundämnen, utan den får för tillfället slut vid bränsle samt sjunker ihop mot ett ljus dvärg, ej många större än jorden.

Den vita dvärgen lyser samt existerar många varm dock detta beror ej vid kärnreaktioner utan vid för att den drar sig samman. då sammandragningarna besitter upphört därför slutar den helt lysa samt temperaturen reducerar kraftigt. Den blir ett mörk dvärg, enstaka kall himlakropp tillsammans enstaka många upphöjd densitet (täthet).

Solen inom meteorologin

[redigera | redigera wikitext]

Solen existerar ursprunget mot allt meteorologi.

vid dagen värmer solen upp luften såsom då stiger. Då luften stiger inom en zon bildas en undertryck såsom fullfölja för att omkringliggande atmosfär börjar flöda in mot detta uppvärmda området på grund av för att utjämna tryckskillnaden. Därmed besitter enstaka vindrörelse uppstått. ifall luften värms upp ovan dricksvatten sålunda för att även vattnet blir uppvärmt, börjar vattnet stiga liksom ånga.

då ångan nått enstaka höjd var den är kapabel kondenseras bildas detta moln. Molnen blir alltmer mättade tillsammans med ånga. mot slut måste dem tömmas vid en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket når jordytan såsom olika typer från nederbörd, beroende vid den lokala temperaturen.

Om detta regnar (oftast vid aftonen alternativt morgonen) samt solen kommer åt för att lysa vid regndropparna inom riktig vinkel bildas enstaka regnbåge.

på grund av för att hitta regnbågen måste man titta vid sky tillsammans solen inom ryggen.

Andra fenomen existerar olika typer från halo, vilka uppstår då oss betraktar solen genom tunna tunna moln bestående från iskristaller.

Rymduppdrag mot solen

[redigera | redigera wikitext]

De inledande satelliterna såsom plats designade på grund av långtidsobservation från solen ifrån den interplanetära rymden fanns Nasas pionjär 6 – pionjär 9, vilket lanserades mellan samt Dessa sonder kretsade runt solen vid avstånd liknande jordens samt gjorde dem inledande detaljerade mätningarna från solvinden samt solens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar.

pionjär 9 fungerade beneath särskilt utdragen tidsperiod samt överförde uppgifter fram mot femte månaden i året ^[20][21]

På talet försåg numeriskt värde Helios rymdsonder samt Skylab Apollo Telescope Mount vetenskapsman tillsammans med avgörande fräsch information ifall solvind samt korona. Helios 1- samt 2-sonderna plats amerikansk-tyska samarbeten såsom studerade solvinden ifrån ett väg eller spår såsom små frukter från växter rymdfarkosten inuti Merkurius väg eller spår nära perihelion.^[22] Rymdstationen Skylab, vilket lanserades från Nasa , medförde enstaka solobservatoriemodul kallad Apollo Telescope Mount vilket drevs från astronauter bosatta vid stationen.^[23] Skylab gjorde dem inledande tidsupplösta observationerna från solövergångsområdet samt från ultraviolett strålning ifrån solens korona.^[23] Upptäckten omfattar dem inledande observationerna från koronamassutkastningar, då kallade "koronala transienter", samt från koronala hål, för tillfället kända till för att existera intimt förknippade tillsammans med solvinden.^[22]

Solen inom astrologin

[redigera | redigera wikitext]

Solen existerar grunden till vilket stjärntecken vilket råder.

Zodiaken existerar tolv stjärnbilder likt solen passerar beneath året.

Solens gravitation kontrollerar solsystemet och håller allt - från de största planeterna till de minsta dammpartiklarna - i sin bana

Man besitter valt för att äga Väduren såsom den inledande stjärnbilden inom detta kretslopp, eftersom detta existerar inom denna stjärnbild liksom solens ekliptika skär himmelsekvatorn vid våren. då zodiaken grundades omkring vår tideräknings start befann sig solen verkligen inom vädurens stjärnbild. Emellertid roterar zodiaken, vilket man ej kände mot då, samt efter cirka kalenderår besitter för tillfället zodiaken vridits sålunda många för att då den sägs existera inom Vädurens stjärntecken befinner sig solen inom själva verket inom Fiskarnas stjärnbild.

(Observera för att den astronomiska termen "stjärnbild" avser ett bestämd konstellation från himlakroppar, medan termen "stjärntecken", vilket används inom astrologin, avser en särskilt område från ekliptikan. dem båda termerna existerar alltså ej liktydiga.)

Solen samt religionen

[redigera | redigera wikitext]

I flera kulturer äger man dyrkat solen likt ett gud.

inom Grekland talade man angående Helios, inom den assyriska samt babyloniska mytologin talas dem ifall Shamash, inom Egypten angående Ra, inom Indien angående Surya.

I romersk sagor finner man guden stjärna Invictus, vilken troligen existerar den gud vilket gett oss namnet vid detta brinnande klot liksom mot synes rör sig ovan sky.

solen infördes från den romerske kejsaren Heliogabalus, egen hämtad ifrån detta forntida Syrien, var denne fanns överstepräst ovan kulten från gudomenBaal alternativt El-Gabal, såsom latiniserades mot Elagabalus. beneath hans korta mandatperiod år – plats detta solguden Elagabalus stjärna Invictus vilket blev den påbjudna religionens huvudattraktion.

I Norden dyrkades ej solen liksom enstaka gud, utan solen utgjorde en från dem fyra elementen, nämligen eld.^{[källa&#;behövs]} Man ägde inom stället ljusguden Balder. inom den nordiska mytologin berättas för att gudarna skapade solen från glöd ifrån Muspelheim samt la den inom enstaka vagn. varenda ljus färdas gudinnan stjärna tillsammans med vagnen ovan sky.

Solen såsom tidmätare

[redigera | redigera wikitext]

Ställer man enstaka stav vid program mark, därför kunna man tillsammans hjälp från skuggan ifrån staven följa solens vandring ovan himlavalvet. Användandet från ett sådan således kallad gnomon plats detta inledande verktyget man mätte tiden tillsammans med, samt tillsammans vars hjälp man mer precist kunde indela den ljusa delen från dygnet.

Solen står högst vid sky omkring klockan 12 (klockslaget beror vid detaljerad plats man bor inom sin tidszon) då man besitter normaltid. nära sommartid infaller detta istället kring klockan Anledningen mot för att 12 normalt placeras längst bort upp vid ett ur tillsammans visare existerar för att solen brukar stå högst då vid dagen.

Idag existerar detta vanligt för att man använder solur vilket tidmätare. på grund av för att visa korrekt period måste dessa solur justeras då man förändras mot sommartid samt nära återgången mot normaltid.

Solens uppgång samt nedgång

[redigera | redigera wikitext]

Tidpunkten på grund av solens uppgång anges från SMHI till den tidpunkt då den övre delen från solskivan skymtar nära horisonten.

Nedgången anges på grund av den tidpunkt då solen helt försvunnit på baksidan horisonten^[24].

Man brukar yttra för att solen går upp inom öster samt ner inom väster, dock detta existerar ej riktigt således enkelt. Riktningen mot solens upp- samt minskning varierar ifrån lokal mot område, samt varierar även vid identisk ställe mellan årstiderna.

angående man såsom modell tittar ifrån Stockholms horisont, således går solen upp nära kompassriktningen 88° samt ner nära ° beneath vår- samt höstdagjämningen, alltså nästan öst (90°) respektive väst (°). beneath sommarsolståndet, den ljusaste dagen vid året, går solen upp nära riktningen 36° (nordost) samt ner ° (nordväst).

Avståndet från jorden till solen är cirka gånger solens diameter = miljoner km (1 astronomisk enhet)

Dagen före vintersolståndet sålunda existerar riktningen nära uppgång ° (sydost) samt nära minskning ° (sydväst).^[25]

Solens storlek inom förhållande mot jorden

[redigera | redigera wikitext]

För för att erhålla ett perception ifall solens storlek samt avståndet mot jorden förmå man utföra nästa jämförelse inom mindre skal. ifall solen motsvarar ett ordinär fotboll tillsammans enstaka diameter vid cirka 22&#;cm, existerar jorden ett kula tillsammans diametern 2&#;mm, liksom befinner sig vid en avstånd från 24&#;meter ifrån fotbollen.^[26] Månen existerar inom denna skalmodell bara 0,5&#;mm inom diameter, detta önskar yttra likt en mindre sandkorn.

Solens instrålade värmeenergi mot jorden

[redigera | redigera wikitext]

Solinstrålningen existerar inom rymden utanför jordatmosfären omkring 1&#; W/m². ifrån solen mot jorden instrålad värmeenergi tas upp eller sugs in samt reflekteras inom olika delar vid jorden tillsammans nästa ungefärliga fördelningen: angående den totala instrålade energin sätts mot &#;% erhålls nästa fördelning;

• Reflekterad från jordens atmosfär ut inom universum: 6&#;%
• Reflekterad från täta molnformationer ut inom universum: 20&#;%
• Reflekterad ifrån jordens yta ut inom universum: 4&#;%
• Absorberad från nation samt hav: 51&#;%
• Absorberad från moln: 3&#;%
• Absorberad från atmosfären: 16&#;%

Totalt reflekteras alltså 30&#;%, såsom existerar jordens albedo, samt tas upp eller sugs in 70&#;% från den totala solinstrålningen.

Uppskattningar äger gjorts liksom anger för att den totala solinstrålningen mot jorden existerar cirka 15&#; gånger större än vilket människan använder upp totalt inom form eller gestalt från fabriksmässig aktivitet, uppvärmning samt transporter.^[27]

Solens normala tillväxt utför för att solinstrålningen många långsamt ökar. Solens luminositet då solsystemet bildades till 4,6 miljarder kalenderår sedan fanns ungefär 70 andel från vad den idag existerar.

Ökningen existerar ungefär 0, andel per miljon tid, detta önskar yttra för att detta tar ungefär 10 miljoner kalenderår för att öka 0,1&#;% - sålunda många liksom solen varierar ovan enstaka normal solcykel vid 11 år.^[28]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]