Vad menas med strukturell påverkan

Strukturalism existerar en samlingsnamn vid en betraktelsesätt inom skilda områden vilket studera strukturer samt struktur istället på grund av subjekt, sanning alternativt innehåll. Strömningen fanns liksom maximalt populär beneath talet inom Frankrike.^[1]

Betraktelsesättet existerar utvecklat ifrån lingvistiken, dock uppstod såsom personlig idéströmning inom andra, delvis nya vetenskapsdiscipliner, framförallt sociologi, antropologi, religionshistoria samt olika ämnen inom humaniora samt filosofin.

Genom centrala personers popularitet blev detta ett modefilosofi, senare utgrenad inom poststrukturalismen samt dekonstruktion.

Varje tecken är meningsbärande, och får sin betydelse genom sin funktion för strukturen och relation till andra tecken

Strukturalistisk teknik går ut vid för att jämföra teckens innebörd (symbolers innebörd) genom för att titta dem likt delar från strukturer (eller system) från teckengrupper (symbolsystem).^[2] varenda indikator existerar meningsbärande, samt får sin innebörd genom sin funktion på grund av strukturen samt relation mot andra indikator.

Strukturalismen bröt mot synsättet för att språket utgjordes från självständiga delar, samt fokuserade vid samband samt förhållanden.

Psykologisk strukturalism

[redigera | redigera wikitext]

Den psykologiska skolan strukturalism utvecklades främst från Wilhelm Wundt (–) samt Edward B. Titchener (–) inom slutet från talet. dem använde sig från introspektion inom analysen från medvetandets primär element.^[3] Även ifall den psykologiska strukturalismen dog ut efter en par årtionden äger den lämnat spår efter sig, bland annat inom vilket vilket senare skulle komma för att kallas funktionalism.

Sociologisk strukturalism

[redigera | redigera wikitext]

Inom sociologin därför plats detta inom inledande grabb Émile Durkheim, vilket introducerade strukturalismen. han vände sig medvetet mot "psykologismen", samt sökte förklaringar mot samhälleliga skeenden vid detta "överindividuella" planet, inom dem samhälleliga strukturerna, starkt påverkad från positivismen.

denne betonade samhälleliga förändringar utifrån deras funktioner inom samhället samt blev även enstaka föregångare mot detta vilket kom för att kallas till funktionalismen.

Strukturell rasism uppstår när samhällsstrukturer, rättssystemet, utbildningssystemet etc

Lingvistisk strukturalism

[redigera | redigera wikitext]

Strukturalismen äger sina rötter inom Ferdinand dem Saussures (–) verk. Saussure fanns främst språkvetare, samt utifrån enstaka grammatisk bakgrund utarbetad han modeller på grund av ords term. Saussure bestämde tecknet (signe) likt något tillsammans ett dubbel karaktär, enstaka ljudbild (le signifiant) samt en term (le signifié).

ej bara mening existerar indikator utan även mot modell -s existerar en indikator inom svenskan (en ljudbild till innehållet genitiv alternativt passiv).^[4]

Förbindelsen mellan ljudbild samt innehåll existerar godtycklig; alltså fås betydelsen, värdet, genom relationen tillsammans med andra indikator inom språket, genom för att skilja sig ifrån andra indikator.

Språket existerar en struktur (la langue) samt detta äger ett användning (la parole). Systemet utgör regelverket på grund av användningen.

Diskrimineringen kan bestå av regler eller lagar i samhället

Regelverket existerar inget vilket äger fastställts utan en instrument till användning, likväl likt vara från användning. ett individ kunna ej förändra betydelsen hos en indikator utan detta existerar ett kollektiv papper. detta blir bestämt alltså inom enstaka struktur.

Antropologin samt strukturalism

[redigera | redigera wikitext]

En transaktion från strukturalism mot en annat enhet, socialantropologin, företogs ursprunglig samt främst från Claude Lévi-Strauss (–).

denne plats starkt influerad från Marcel Mauss, såsom ibland kallas den franska strukturalistiska sociologins grundare. Släktskapsförhållande, konstverk samt umgängesformer uppvisade enstaka språklig struktur, menade Lévi-Strauss. dem besitter betydelseskiljande element (relationer), får innebörd endast inom systemet samt existerar kollektiva.

Utifrån detta går Lévi-Strauss mot angrepp vid historiens prioritet (att historien existerar människans främsta existensmodus).

Strukturell diskriminering är diskriminering på strukturell, i motsats till individuell, nivå

Historisk medvetenhet existerar inget reellt utan något inlärt. detta existerar enstaka sektion inom illusionen angående människans frihet samt en sätt för att konstituera hon inom stället på grund av för att liksom Lévi-Strauss önskar upplösa henne.

Jacques Lacan äger tillämpat en strukturalistiskt tänkande vid Sigmund Freuds teorier angående detta omedvetna, Roland Barthes inom litteraturkritiken, samt George Dumézil ifall ideologier samt religionshistoria.

Filosofisk strukturalism

[redigera | redigera wikitext]

Michel Foucault kallas både strukturalist samt poststrukturalist. Hans tidiga verk små frukter från växter enstaka strukturalistisk prägel. inom Vansinnets historia blottlägger denne dem underliggande strukturer inom utskiljandet från oförnuftiga. Likaså kunna Roland Barthes tidiga verk passas in inom ett strukturalistisk tradition.

Det kan röra ohälsa som grundar sig i indirekta diskriminerande faktorer så som låg socioekonomisk status och arbetslöshet, till direkt diskriminering i kontakt med vården

han kritiserade bland annat litteratur, mode samt annonsering utifrån ett ögonkontakt vid dem såsom signalsystem. Ännu ett tänkare vilket (mot sin vilja) brukar kallas strukturalist existerar Louis Althusser, maximalt känd på grund av sin nyläsning från Karl Marx.

Vad liksom kännetecknar strukturalistisk tänkesätt kunna sammanfattas likt sökandet efter underliggande strukturer samt omedvetna strukturer likt bestämmer fras, Då detta existerar omöjligt för att undersöka innehållet inom en helt struktur måste målet artikel för att känna igen kontrasterande element, vad vilket utgör skillnaden.

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Två modell vid kritiker mot strukturalism existerar Henri Lefbvre samt Guy Debord. Bland andra situationalister vilket Debord kritiserade strukturalismen till för att artikel ahistorisk.^[5]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Culler, Jonathan D. () (på engelska). Literary Theory: A Very Short Introduction.

  Very short introductions; 4 (2.

  ed.). Oxford: Oxford University Press. ISBN &#;

• Entzenberg, Claes & Hansson, Cecilia, red (). Modern litteraturteori: ifrån rysk formalism mot dekonstruktion. D. 2 (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. ISBN &#;
• Åström, Kenneth, red (). Termlexikon inom litteraturvetenskap: ifrån A mot Ö (1.
  Strukturalismen bröt mot synsättet att språket utgjordes av självständiga delar, och fokuserade på samband och förhållanden

  uppl.). Lund: Studentlitteratur. ISBN &#;

Noter

[redigera | redigera wikitext]