Fördelar med vinster i välfärden

Vinster inom välfärden alternativt välfärdsvinster existerar en tema inom den svenska politiska debatten samt samhälleliga debatten, vilket tagit allt större utrymme vid talet. Debatten handlar ifall vinstuttag mot ägare, exempelvis aktieutdelning, bör förhindras alternativt begränsas till företag vars aktivitet finansieras från skattemedel samt såsom verkar inom vissa privatiserade branscher var offentlig zon tidigare besitter haft monopol.

detta är kapabel exempelvis gälla vårdföretag i enlighet med Lagen ifall valfrihetssystem, samt friskolor vilket ej drivs från icke vinstdrivande organisationer. Motståndare mot begränsning från välfärdsvinster föreslår istället för att kvalitetskrav bör ställas vid den vård alternativt utbildning likt företagen levererar, samt för att tillsynsmyndigheter bör utföra regelbundna kontroller samt behärska besluta angående förstatligande från aktivitet vilket ej möter kraven.^{[källa&#;behövs]}

Som bakgrund mot den svenska debatten hänvisas ofta mot Caremaskandalen, liksom existerar benämningen vid enstaka stark medierapportering samt samhällsdebatt ifrån oktober mot våren liksom ägde Carema Cares aktivitet inom fokus.

Skandalen resulterade inom bland annat 4&#; föremål eller textstycken vid tre månader, ett redogörelse ifrån Timbro samt interpellationer inom Sveriges riksdag.^{[1][2][3][4][5]} inom enstaka granskning genomförd från SOM-institutet nära relaterat till göteborg högskola inom mitten från april visade för att ett majoritet från svenska människor ansåg för att vinstutdelning ej bör tillåtas inom skattefinansierad aktivitet, vilket vård, lärcentrum samt omsorg.^[6] Efter detta äger nya undersökningar demonstrerat för att motståndet besitter minskat.

inom granskning likt gjordes ägde andelen negativa mot vinstutdelning sjunka tillsammans tolv procentenheter.^[7]

Bland dem politiska partierna besitter frågan angående vinster inom välfärden varit delad. Vänsterpartiet besitter företrätt ett förbudslinje, Socialdemokraterna anförde för att kvaliteten inom välfärden plats viktigare än vinstfrågan, samt dem borgerliga partierna menade för att en förbud ej existerar möjligt alternativt önskvärt utan för att detta existerar förbättrad för att fokusera vid kvalitetsfrågor inom all välfärden.

Efter Socialdemokraternas samt Miljöpartiets kongresser besitter även dem partierna intagit enstaka mer väsentlig hållning mot vinstuttag inom välfärden. Efter valet tillsatte regeringen den sålunda kallade Reepalu-utredningen tillsammans med övning för att utreda vinsterna inom välfärden. ^[8]

Den politiska debatten samt omsvängningar

[redigera | redigera wikitext]

De privata företagen besitter ständigt varit enstaka sektion från välfärden dock detta stora skiftet ovan mot den moderna svenska välfärdsmodellen tillsammans med enstaka mix från skattefinansierade privata samt offentliga tjänsteleverantör började inom samt tillsammans Maktutredningen vilket tillsattes från dåvarande vice statsministern Ingvar Carlsson ^[9] Utredningen kom mot likt ett resultat från vikande tillit på grund av dem offentliga institutionerna samt en tydlig behov från för att hitta enstaka färsk modell var medborgarna ägde större effekt ovan välfärden.

ett från slutsatserna inom utredningen fanns för att man behövde öppna upp till fler alternativ inom välfärden samt ge medborgarna större effekt samt medbestämmande inom välfärdstjänsterna.

Startskottet till detta moderna företagandet inom välfärdssektorn är kapabel sägas^[vem?] existera friskolereformen likt genomfördes

Tidigt ut inom debatten fanns Vänsterpartiet liksom sedan länge kritiserat vinsterna inom välfärden samt haft frågan ifall vinster inom välfärden likt sin profilfråga. inom debatten fordrade grupp en förbud mot vinstuttag.

beneath Almedalsveckan presenterade grupp sin modell till ett "välfärd fri ifrån affärsmässig vinstintressen".^[10][11][12] Efter LO-kongressen inom femte månaden i året ägde Landsorganisationen (LO) fastslagit enstaka för att ett icke vinst-princip skulle råda inom den offentliga, skattefinansierade välfärden. LO anförde för att vinsterna inom välfärden skulle stoppas genom enstaka rejäl vinstbegränsning samt således kallad non-profitverksamhet.^[13][14]

I april ägde detta socialdemokratiska partietkongress, samt inför kongressen något som har transporterats eller flyttats enstaka argumentation såsom Dagens Nyheter menade splittrade partiet.^[15] Partiledningens linje ägde varit för att begränsa vinstmöjligheterna genom för att höja kvalitetskraven, medan interna kritiker menade för att detta ej fanns tillräckligt samt fordrade en stopp på grund av vinstuttag inom välfärdssektorn.

Debatten handlar om vinstuttag till ägare, exempelvis aktieutdelning, bör förhindras eller begränsas för företag vars verksamhet finansieras av skattemedel och som verkar

Den socialdemokratiska kongressen röstade efter diskussion sedan Ja mot en kompromissförslag vilket innebar skrivningar angående för att vinstintresset ej får artikel styrande inom välfärden samt för att vinsterna bör "avsevärt begränsas". LO förklarade sig tillfreds ovan detta socialdemokratiska beslutet, samt den politiska person som kommenterar Mats Knutson menade för att S-kongressen blev ett seger på grund av vänsterfalangen inom partiet.^[16]

I slutet från femte månaden i året ägde Miljöpartiet kongress, samt medierna rapporterade ifall bakslag på grund av partiledningen inom enstaka rad ämnen.

Inför partikongressen ägde vinster inom välfärden blivit enstaka således kallad "stridsfråga". Partiledningen fanns från åsikten för att vinster inom välfärden ej skulle förbjudas, samt ägde mot kongressen föreslagit för att huvudregeln existerar för att profit bör återinvesteras inom verksamheten, dock för att vinsten ej ständigt behöver återinvesteras.^[17] Partikongressen röstade tillsammans massiv majoritet igenom skrivningen "eventuell profit bör återinvesteras inom verksamheten", något språkröret Gustav Fridolin kommenterar inom Dagens Nyheter: "Det existerar enstaka skärpning, självklart existerar detta så."^[18] mot Svenska Dagbladet sade Fridolin för att denne fanns särskilt överraskad ovan beslutet efter ”den argumentation oss haft inom land beneath senare tid”.^[19] inom media rapporterades bedömningen för att Miljöpartiet efter kongressen tagit steg åt vänster.^[20][21][22]

Trots för att Vänsterpartiet inom valrörelsen satsade fullt ut vid frågan angående för att stoppa företag inom välfärdssektorn gav detta inget avtryck inom opinionen.

I debatten om vinster i välfärden hör man ofta en mängd olika argument – både för och emot

grupp ökade sitt valresultat tillsammans med 0,1 procentenheter mot 5,7 procent.^[23]

Utredning angående vinsterna inom välfärden

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Ordning samt reda inom välfärden

5 mars avgjorde regeringen nära sitt församling för att uppdra åt enstaka speciell utredare för att föreslå en nytt regelverk på grund av offentlig finansiering från privat utförda välfärdstjänster.

8 november överlämnade Välfärdsutredningen sitt betänkandeOrdning samt reda inom välfärden (SOU ) mot regeringen. inom utredningen konstaterades för att inslaget från privata tjänsteleverantör inom välfärden äger ökat sedan talet samt för att den ökningen likt skett efter kalenderår nästan helt varit bland vinstsyftande företag, såsom inom allt större utsträckning nationellt alternativt internationellt etablerade, medan andelen företag från idéburen karaktär varit relativt konstant.^[24] Utredningen påvisade genom enstaka jämförelse tillsammans Norge, land i norden samt land för att vinster inom välfärden ej existerar enstaka förutsättning till för att erhålla enstaka diversitet inom tjänsteleverantör.

Kartläggningen från vinsterna inom välfärden visade för att lönsamheten inom välfärden plats nästan dubbelt således upphöjd likt till tjänstesektorn liksom totalitet. Avkastningen vid eget tillgångar uppgick mot 27,5 andel – även den nästan dubbelt således upphöjd likt till tjänstesektorn inom dess totalitet. Särskilt upphöjd visade sig avkastningen artikel inom relation mot detta sålunda kallade operativa kapitalet.

Våra gemensamma skattepengar ska gå till att göra skolan, vården och omsorgen bättre

Mellan år samt nedsänkt medianavkastningen bland välfärdsföretagen vid 47 andel. Utredningen konstaterar därför för att detta förekommer övervinster inom välfärden. Utredningen definierar övervinster såsom "vinster såsom överstiger den belöning vilket marknaden kunna anses kräva till för att skjuta mot tillgångar mot företagen". Kartläggningen visar även för att spridningen existerar många massiv, var vissa företag utför många stora vinster tillsammans upphöjd kapitalavkastning mot ägarna.^[25]

Vidare äger utredningen funnit indikationer vid för att vinstsyftande företag äger lägre personaltäthet än andra typer från tjänsteleverantör samt för att konkurrensen samt den ökade andelen privata tjänsteleverantör medfört segregerande effekter samt bidragit mot segregation.

Skillnaden inom utfall mellan skolor ökar samt för att privata samt offentliga tjänsteleverantör tenderar för att dra mot sig brukare tillsammans olika socioekonomisk bakgrund, samt för att vinstdrivande företag riktar in sig vid patienter förknippade tillsammans låga kostnader vilket ger upphov mot ett segregerad hälso- samt sjukvård.^[26]

Utredningen konstaterar för att detta finns uselt tillsammans undersökning angående hur vinstdrivande företag samt konkurrens påverkat välfärden inom fråga angående standard samt effektivitet, dock utifrån detta ämne vilket finns fann utredningen ej stöd till påståendet för att vinstdrivande företag ökar kvaliteten alternativt effektiviteten inom välfärdsverksamheterna.^[27]

Kritik mot betänkandet

[redigera | redigera wikitext]

Välfärdsutredningens betänkande Ordning samt reda inom välfärden äger mottagit bedömning ifrån flera remissinstanser, däribland Konkurrensverket^[28], Riksrevisionen^[29], Advokatsamfundet^[30], Vårdförbundet^[31], FAR^[32] samt Norrköpings kommun^[33].

FAR skriver bland annat för att operativt tillgångar existerar en olämpligt nyckeltal för att utgå ifrån på grund av för att att nå ett mål eller resultat syftet, detta då ungefär hälften från välfärdsföretagen besitter negativt operativt kapital.^[32]

I september larmade utredningens personlig specialist, forskaren Joachim landel, ifall för att Ilmar Reepalus uttalanden ifall vinsttak går emot hans vetenskapliga bedömning.

Men nationalekonomen Eva Mörk menar att det egentligen bara finns två nationalekonomiska

inom ett debattartikel inom Dagens Nyheter den 12 september framförde landel åsikten för att en förverkligande från utredningens förslag skulle leda mot enstaka inom praktiken förstatligad välfärdssektor.^[34] Även Mikael Runsten, ekonomie läkare nära Handelshögskolan inom huvudstaden, reagerade inom ett debattartikel inom Dagens Industri den 16 november mot Välfärdsutredningens "felaktiga" tolkning från hans forskning.^[35]

SOM-institutets undersökning

[redigera | redigera wikitext]

I ett återkommande granskning såsom görs från SOM-institutet får svarspersonerna ta ställning mot en tänkt förslag: Vinstutdelning bör ej tillåtas inom skattefinansierad vård, utbildningsinstitution samt omsorg.

granskning liksom presenterades visade för att stödet till en förbud mot vinster inom välfärden mellan år samt minskade ifrån 62 andel mot 57 andel. Andelen såsom svarat för att förslaget varken existerar god alternativt uselt besitter konstant legat vid andel. Andelen likt tycker för att detta existerar en uselt förslag besitter ökat ifrån 16 mot 23 andel.

detta därför kallade balansmåttet, detta önskar yttra dem liksom existerar positiva mot påståendet minus dem liksom existerar negativa mot påståendet, förändrades mellan samt ifrån +46 andel kalenderår mot +34 andel kalenderår mot förmån på grund av en vinstförbud.^[36]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Notförteckning

[redigera | redigera wikitext]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Palm, Erik (). Caremaskandalen.
  Välfärden är till för våra barn, elever och äldre – inte för att berika ägarna

  Riskkapitalets fantastiska utflykt inom äldrevården. Carlsson. ISBN &#;