Varför får man ep anfall

Epilepsi (från latinepilepsia, ifrån grekiskaἐπιληψία, ifrån epilambanein, för att anfalla, gripa tag, ifrån lambanein, för att ta)^[1] existerar enstaka samling diagnoser från störningar inom hjärnan, vilket ger återkommande epileptiska anfall.

Anfallen kunna bestå från medvetandepåverkan, ryckningar inom armar samt ben alternativt andra neurologiska symptom samt orsakas från övergående elektriska urladdningar inom hjärnans nervceller.

Epilepsi existerar ej ärftlig, dock kunna existera medfödd alternativt uppstå mot resultat från ett hjärnskada (trauma, stroke, tumörer, infektioner m.m.), dock inom flera fall förmå analys ej visa någon orsak mot epilepsin.

För den liksom haft en enstaka epileptiskt anfall existerar risken för att förbättra epilepsi mindre än 50%. till för att ett fåtal diagnosen epilepsi behövs därför vanligen för att man haft minimalt numeriskt värde anfall, utan provocerande faktorer^[2].

Risken på grund av anfall ökas nära abstinens, infektion, extrem utmattning. Epilepsianfallens karaktär, frekvens samt omfattning varierar kraftigt mellan olika drabbade individer, likaså chansen mot lyckad medicinsk behandling. inom landet får den vilket nyligen haft en epileptiskt anfall ej köra automobil, dock personer tillsammans epilepsi får ofta börja köra igen då dem varit anfallsfria en år^[3].

äger man varit anfallsfri inom minimalt tre tid, då reduceras körförbudstiden mot sex månader, förutsatt för att medicineringen effektiviseras efter anfallet.

Epilepsi behandlas inom huvudsak tillsammans med medicin, dock nära bristande inverkan alternativt då medicin ej kunna användas finnas andra behandlingar såsom kirurgi, ketogen kost, vagusstimulering samt vissa experimentella behandlingar.^[4]

Benämning

[redigera | redigera wikitext]

Fallandesjuka samt fallandesot existerar äldre benämningar likt ofta ses inom gamla texter samt kyrkoböcker.

Begreppen syftar vid för att enstaka individ såsom drabbas från en epileptiskt anfall ofta faller omkull, dock finns även absensanfall likt utför för att man blir frånvarande. Personer tillsammans epilepsi sades förr inom tiden äga en närmare grupp tillsammans Gud. Epilepsi kallades vid latin på grund av morbus sacer, detta önskar yttra den heliga sjukdomen.

Hippokrates ansåg dock för att den ej plats mer helig än andra sjukdomar.^[5]

Typer från epileptiska anfall

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika typer från epileptiska anfall. Hur en epilepsianfall ser ut beror vid vilken alternativt vilka delar från hjärnan liksom omfattas. nära dem maximalt välkända samt dramatiska anfallen existerar den epileptiska aktiviteten spridd inom kurera hjärnan.

på denna plats listas anfallstyper i enlighet med den senaste internationella klassifikationen liksom kom ^[6][7]

Vid fokala anfall utan medvetandepåverkan minns personen kurera händelsen. nära varenda andra typer från anfall drabbas personen från minneslucka samt minns bara detta såsom plats före samt efter anfallet.

nära en fokalt anfall tillsammans med sekundär förenkling minns personen händelsen före generaliseringen samt detta vilket plats efter anfallet dock ej detta däremellan.

Fokala anfall

[redigera | redigera wikitext]

Fokala kallas anfall vilket ej omfattar läka hjärnan, utan någon viss sektion. Hur anfallet yttrar sig beror vid vilken sektion detta existerar fråga angående.

Tidigare kallades detta partiella anfall.

Fokala anfall utan medvetandepåverkan

Dessa påverkar ej medvetandet, utan är kapabel yttra sig liksom konstiga sinnesförnimmelser, overklighetskänslor alternativt mindre muskelpåverkan, allt beroende vid vilken den aktuella delen existerar. Anfall inom områden vilket tolkar dem konkreta sinnesintrycken (syn, ljuduppfattning, smakupplevelse etc.) brukar ge konstiga intryck från respektive sinnestyp.

sålunda äger anfall inom nackloben, var synen sitter, underliga synupplevelser (till modell synen från plötsliga ljusblixtar alternativt stjärnor) likt typiskt kännetecken.

Fokala anfall tillsammans medvetandepåverkan

Anfall liksom ej utför personen medvetslös, dock påverkar medvetandet. en sådant är kapabel mot modell erhålla den drabbade för att handla irrationellt samt svara många underligt vid ämnen, symptom vid således kallade medvetandegrumlingar, förvrängda bilder samt uppfattningar angående sammanhanget man befinner sig i.

Under medvetandegrumlingarna är kapabel ofrivilliga upprepande rörelser, automatismer, förekomma.

Fokala anfall tillsammans medvetandepåverkan existerar typiska på grund av epilepsianfall lokaliserade mot tinningloberna (temporallobsepilepsi) dock förekommer även då epilepsin besitter andra ursprungslokaler.

Kallades tidigare partiella komplexa anfall.

Fokala anfall tillsammans sekundär generalisering

Fokala anfall vilket sprider sig vidare mot för att omfatta all hjärnan, samt likt då ger symptom ifrån båda kroppshalvor, oftast tonisk-kloniska anfall.

titta vidare nedan.

Generaliserade anfall

[redigera | redigera wikitext]

Generaliserade anfall omfattar kurera hjärnan samt kunna ge väldigt svåra symptom.

Ett epileptiskt anfall är den kliniska yttringen av övergående okontrollerade urladdningar i en grupp kortikala neuron

Ovan nämndes angående anfall tillsammans sekundär förenkling. Både dessa samt huvudsakligen generaliserade anfall, anfall såsom startar inom kurera hjärnan samtidigt, beskrivs nedan.

Toniskt-kloniska anfall ("grand mal")

Detta existerar den maximalt kända typen från epileptiska anfall. dem börjar tillsammans för att personen blir stel inom läka kroppen (tonisk kramp).

Därefter faller personen medvetslös omkull tillsammans taktfulla muskelryckningar (kloniska kramper) inom läka kroppen.

Epilepsi innebär en benägenhet för upprepade oprovocerade epileptiska anfall, det vill säga anfall som uppträder under relativt normala omständigheter utan tecken på akut sjukdom eller skada

Anfallen avslutas inom regel efter någon alternativt några minuter. Anfallet existerar inom sig ej skadligt dock detta finns fara på grund av skador nära fallet. senare existerar patienten ofta utmattad alternativt förvirrad. ett livshotande typ från anfall existerar status epilepticus, var flera anfall inträffar efter varandra utan återhämtning emellan alternativt var en anfall pågår längre än 30 minuter.

ställning eller tillstånd epilepticus är kapabel inträffa nära mot modell avbruten medicinering samt kräver omedelbar behandling tillsammans med muskelavslappnande medel.^[8] ställning eller tillstånd epilepticus, detta önskar yttra långvariga epileptiska anfall, leder mot nervcellsdöd, kognitiva störningar samt bidrar därtill för att epilepsisjukdomen förvärras.^[9]

Absenser ("petit mal")

Typ från frånvaroattacker liksom existerar vanligast inom enstaka epilepsiform hos små människor.

Dessa varar sällan mer än några sekunder samt leder ej mot något fall alternativt andra muskelsymptom.

Myokloniska anfall

Vanligast nära juvenil myoklon epilepsi samt förekommer då ofta blandat tillsammans med toniskt-kloniska anfall. Myokloniska anfall yttrar sig likt enstaka plötsliga ryckningar inom någon muskel alternativt muskelgrupp. Personen förlorar ej medvetandet samt faller ej heller.

Atoniska (astatiska) anfall

Sällsynt epilepsiform var all muskeltonus (spänning) plötsligt avslutas samt personen faller omkull utan för att behärska ta emot sig, faller ihop vilket ett upphöjd.

Personen förmå bli medvetslös. Anfallet är kapabel existera exempelvis 20 sekunder.

Toniska anfall^[10]

Anfall var varenda muskler blir spända, stela.

Kloniska anfall

Diagnos

[redigera | redigera wikitext]

För för att ett fåtal diagnosen epilepsi behövs för att enstaka individ haft epileptiska anfall liksom äger uppträtt spontant, alltså varit oprovocerade samt vanligtvis upprepade.^[4] en anfall bedöms likt epileptiskt ifall detta yttrar sig vid en på grund av epilepsi typiskt sätt mot resultat från avvikande handling inom hjärnans celler samt existerar vanligtvis kortvarigt (oftast enstaka minuter).^[4] Oprovocerade anfall innebär för att anfallen uppträder beneath ganska normala förhållanden.^[4] någon som har blivit retad eller upprörd anfall, även kallade akutsymtomatiska anfall, existerar epileptiska anfall liksom enbart förekommer inom direkt anslutning mot ett provocerande faktor.^[4] modell vid sådana faktorer existerar upphöjd förhöjd kroppstemperatur hos unge, inom samband tillsammans skallskador, stroke alternativt alkohol samt alternativt annat missbruk.^[4] samtliga människor förmå drabbas från epileptiska anfall ifall den provocerande faktorn existerar många kraftig, likt mot modell nära elektrokonvulsiv behandling (ECT) mot svåra depressioner var en vykort anfall provoceras inom hjärnan från enstaka kraftig elektrisk ström.^[4] Personer liksom enbart besitter någon som har blivit retad eller upprörd anfall äger ej epilepsi samt eventuell behandling inriktas då mot den provocerande faktorn.^[4]

Diagnosen epilepsi ställs oftast då enstaka individ haft upprepade, detta önskar yttra minimalt numeriskt värde oprovocerade epileptiska anfall.^[4] då anfallet existerar orsakat från en status vilket ger många upphöjd fara på grund av ytterligare anfall, kunna dock diagnosen epilepsi ställas redan efter en anfall.^[4]

En känslig undersökningsmetod vilket används ibland existerar EEG efter för att man hållit sig vaken natten innan, sålunda kallad sömndeprivering.^[4]

Feldiagnostik

[redigera | redigera wikitext]

Epilepsidiagnosen förmå artikel felaktig, en anfall behöver ej existera epileptiskt.^[4] detta säkraste sättet för att fastslå angående anfall existerar epileptiska alternativt ej existerar för att registrera hjärnans handling inom samband tillsammans med en anfall dock inom praktiken existerar detta sällan möjligt.^[4] Istället diagnostiseras oftast anfall liksom epileptiska alternativt ej genom enstaka sammanvägd evaluering från anfallets karaktär samt omständigheterna kring anfallet.^[4] Feldiagnostik existerar därför ej ovanligt samt bland personer såsom remitterats mot specialkliniker på grund av analys från svår anfallsjukdom samt misstänkt epilepsi, besitter cirka 20 andel ej epilepsi.^[4]

Differentialdiagnostik

[redigera | redigera wikitext]

Exempel vid status likt felaktigt kunna bedömas likt epileptiska existerar syncope (svimning), särskilt då detta samtidigt finns ryckningar inom någon kroppsdel.

andra modell existerar migränanfall, övergående cirkulationsrubbning inom enstaka sektion från hjärnan, således kallade transitoriska ischemiska angrepp (TIA) samt affektanfall hos små barn.^[4]

Psykogena icke-epileptiska anfall

[redigera | redigera wikitext]

Ett särskilt modell existerar psykogena icke-epileptiska anfall (Psychogenic Non-Epileptic Seizures – PNES, även kallat dissociativa kramper alternativt funktionella anfall) såsom ofta misstas till epileptiska anfall, dock existerar episoder från motoriska alternativt sensoriska symtom såsom ej utlöses från modifierad elektrisk handling inom hjärnbarken.^[11] Bland patienter liksom utreds till kramper bedöms upp mot 20 andel äga PNES.

detta existerar även enstaka från dem tre vanligaste diagnoserna till patienter likt utreds till något som är kortvarigt eller inte permanent medvetandeförlust.

Ofta finns ingen tydlig orsak till varför en person fått epilepsi

eftersom dem underliggande faktorerna ej existerar neurologiska utan psykologiska hjälper ej antiepileptisk behandling samt feldiagnos alternativt försenad bedömning är kapabel leda mot biverkningar ifrån höga doser från antiepileptika samtidigt vilket symtomen ej förbättras.^[11]

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Epilepsi existerar en vanligt dock ofta osynligt handikapp.

detta förekommer både självständigt samt liksom symptom nära andra sjukdomar alternativt syndrom. dem allra flesta personer tillsammans epilepsi existerar normalbegåvade samt friska inom övrigt, dock ett sektion från dem hjärnhandikapp vilket innehåller begåvningsstörningar kunna förutom dessa även äga epilepsi likt enstaka sektion inom sjukdomsbilden.

Epilepsin samt begåvningsstörningen besitter då identisk orsak, dock existerar ej följder från varandra inom någon riktning.

Inte bara personer tillsammans epilepsi är kapabel erhålla epileptiska anfall. fanns tionde individ beräknas ett fåtal en epileptiskt anfall någon gång beneath existensen. Anfall kunna artikel "provocerade", detta önskar yttra äga uppstått vid bas från för att hjärnan utsatts på grund av svåra påfrestningar, mot modell hjärnhinneinflammation alternativt traumatisk hjärnskada.

ett speciell typ existerar sålunda kallad abstinensepilepsi: anfall såsom förmå drabba mot modell alkoholister såsom försöker avsluta tillsammans sitt missbruk samt idag, mot skillnad mot vilket hjärnan blivit van nära, haft ett längre period utan alkohol inom kroppen.

För för att räknas liksom ett individ tillsammans med epilepsi skall man äga haft minimalt numeriskt värde oprovocerade epileptiska anfall beneath ett tvåårsperiod.

i enlighet med denna definition förekommer epilepsi hos 0,&#;% från befolkningen motsvarande omkring 60&#; personer inom land. från dessa existerar 10&#; barn.^[12]

Behandling

[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel

[redigera | redigera wikitext]

Den medicinska grundbehandlingen från epilepsi utförs från medicinsk expert samt utgörs från medicin såsom reducerar risken på grund av epileptiska anfall, således kallade antiepileptika.

detta finns flera medicin mot epileptiska anfall, dock inget från dem förmå utföra samtliga epileptiker anfallsfria.

Biverkningar kunna även artikel individuella, varför fanns samt enstaka behöver testa ut vilken alternativt vilka mediciner vilket fungerar bäst till honom alternativt hon. Omkring andel från patienterna tillsammans med epilepsi blir helt anfallsfria tillsammans mediciner.

Rekommenderade mediciner^[13]:

• Karbamazepin (Trimonil, Tegretol, Hermolepsin) existerar den vanligaste medicinen, dock den existerar ej produktiv nära huvudsakligen generaliserad epilepsi.
• Oxkarbazepin (Trileptal) existerar närbesläktat tillsammans karbamazepin dock ger ofta mindre biverkningar.
• Valproat (Ergenyl, Absenor, Orfiril).

  Används ofta nära huvudsakligen generaliserad epilepsi. Undviks hos yngre kvinnor eftersom den ger fara på grund av fosterskada.

• Lamotrigin (Lamictal, Aural, Lamoscope, Pharmalam, Vimal). Föredras hos äldre eftersom den besitter mindre fara på grund av minnespåverkan än andra mediciner.
• Gabapentin (Neurontin). Används hos äldre eftersom den äger minimalt fara till minnespåverkan.

  Något mindre produktiv än andra mediciner.

• Levetiracetam (Keppra) existerar lätt för att nyttja dock kunna ge vissa psykiska biverkningar
• Topiramat (Topimax, Topiramat, Topamax) är kapabel ge psykiska biverkningar samt viktnedgång
• Ethosuximid används bara nära absensepilepsi

Några andra mediciner:

• Fenobarbital (Fenemal) används numera sällan vid bas från biverkningar (trötthet, minnessvårigheter)
• Fenytoin (Epanutin, Lehydan, Fenantoin) används numera sällan annat än likt akutbehandling, då detta dels behövs upprepade blodprover på grund av för att hitta korrekt dos, dels existerar massiv fara till biverkningar (trötthet, yrsel, minnessvårigheter)
• Klonazepam (Iktorivil) existerar en andrahandsval eftersom detta orsakar utmattning samt existerar beroendeframkallande

Flera andra medicin finns, dock dem används framför allt nära speciella former från epilepsi, alternativt angående man inledningsvis provat läkemedlen ovan utan succé.

Biverkningar från antiepileptika

[redigera | redigera wikitext]

Patienter liksom tar mediciner på grund av för att minska sina epileptiska anfall får ibland olika biverkningar.

Här kan du läsa om olika typer av anfall, behandling, pågående forskning och mycket mer!

Ofta existerar dessa kognitiva. dem vanligaste från dessa existerar långsamhet samt enstaka upplevelse från för att existera avtrubbad ("light-headedness"), dock ibland förekommer även hyperaktivitet. Vissa är kapabel även påverka minnet samt vikten, samt inom viss mån humöret. Negativa effekter från antiepileptika döljs ofta från detta faktum för att den obehandlade epilepsin besitter negativa kognitiva effekter.

dem positiva kognitiva förändringarna man uppnår nära anfallsfrihet ”äts upp” från dem negativa bieffekterna från medicinen såsom uppnår den. detta existerar allmänt många svårt för att undersöka biverkningar från antiepileptika samt erhålla stora studier existerar gjorda.

Det existerar skillnad vid kortvariga bieffekter liksom habitueras försvunnen och/eller sedan döljs från kompensatoriska kognitiva strategier, samt långvariga effekter.

allmänt existerar nya mediciner (tex Levetiracetam) förbättrad än gamla, samt den vanligaste biverkningen existerar psykomotorisk långsamhet.^[14]

Andra behandlingar

[redigera | redigera wikitext]

De flesta personer vilket får epilepsi behandlas tillsammans medicin, sålunda kallad antiepileptika.^[4] angående enstaka individ äger provat numeriskt värde adekvata medicin inom tillräckligt höga doser, ensamt alternativt inom kombination, utan för att bli anfallsfri, kallas detta läkemedelresistent epilepsi.^[4] till vissa personer tillsammans epilepsi likt existerar svår för att behandla tillsammans medicin kunna andra metoder anlända ifråga, mot modell operation, speciell kost alternativt elektrisk stimulering vilket vagusnervstimulering.^[4]

Epilepsikirurgi

[redigera | redigera wikitext]

En sektion personer likt besitter vissa former från fokal epilepsi vilket ej blir förbättrad från medicin kunna ett fåtal hjälp genom operation.

Därför indelas epileptiska anfall i två huvudtyper: Generaliserade anfall, då stora delar av hjärnan är inblandad från anfallets start

ett analys från den samlade forskningen visar klart för att personer liksom ej blir fria ifrån anfall tillsammans med medicin förmå bli anfallsfria tillsammans med kirurgi.^[4] nära vissa typer från fokal epilepsi finns tillfälle mot behandling genom epilepsikirurgiskt ingrepp. Vanligast existerar ingrepp då man opererar försvunnen detta region var anfallen startar, såsom temporallobsresektion^[15].

Detta görs enbart ifall man äger bedömt för att den anfallsutlösande hjärnvävnaden besitter bedömts existera mer mot skada än mot nytta. Majoriteten från dem patienter liksom genomgår enstaka temporallobsresektion blir fria ifrån anfall. enstaka ovanlig form eller gestalt från epilepsikirurgi existerar hemisfärotomi.

Epilepsi är en neurologisk sjukdom som ger anfall

Kost

[redigera | redigera wikitext]

Vissa personer tillsammans med epilepsi förmå ej ta medicin. ett vetenskaplig granskning samt strukturerad forskningsöversikt ifrån SBU visar för att sålunda kallad ketogen kost existerar effektivt till vissa små människor likt ej är kapabel behandlas tillsammans läkemedel.^[4] Rapporten visar en måttligt starkt vetenskapligt underlag på grund av antalet anfall reducerar tillsammans hälften alternativt mer nära ketogen kost jämfört tillsammans vanlig kost.^[4] Däremot räcker ej detta vetenskapliga underlaget till för att dra slutsatser ifall effekter från ketogen kost hos vuxna.^[4]

Vagusnervstimulering

[redigera | redigera wikitext]

Vagusnervstimulering innebär för att man elektriskt stimulerar vagusnerven vid halsens en blad – samt innebär ej ingrepp inom hjärnan.

Hos ungdomar samt vuxna såsom ej blir förbättrad från enbart läkemedelsbehandling är kapabel tillägg från vagusnervstimulering minska antalet anfall.^[4]

Experimentell samt övrig behandling

[redigera | redigera wikitext]

Djup hjärnstimulering existerar ett teknik likt används nära andra status tillsammans rörelserubbningar, liksom Parkinsons sjukdom.

Metoden äger prövats nära epilepsi dock betraktas kvar likt försöksmässig – detta vetenskapliga underlaget räcker ej till för att värdera effekten.^[4] Ingreppet går mot därför för att man efter exakt granskning från hjärnan tillsammans med magnetkamera opererar in elektroder inom en visst enhet inom hjärnan, tillsammans sålunda kallad stereotaktisk operation.

Elektroderna kopplas mot ett pacemaker vilket opereras in beneath huden, nära nyckelbenet alternativt vid bålen. Djup hjärnstimulering förmå tänkas bli en framtida behandlingsalternativ på grund av enstaka små samling personer tillsammans med fokal epilepsi likt ej förmå behandlas tillsammans vare sig medicin alternativt operation.^[4]

För patienter till vilka vare sig farmalogisk alternativt kirurgisk behandling fungerar förekommer psykologisk behandling.

Psykologisk behandling från beteendeterapeutisk sort fokuserar vid för att undvika epilepsiframkallande situationer samt för att träna vid beteenden liksom avbryter begynnande anfall. flera patienter undviker å andra sidan alltför många inom sina liv inom sin strävan för att nå anfallsfrihet, då fokuserar den psykologiska behandlingen istället vid för att erhålla dessa patienter för att acceptera sin sjukdom samt leva fullgoda liv trots sina anfall.

Denna sista form eller gestalt från behandling kallas Acceptance and Commitment Therapy (ACT).^[16]

Folktro samt folkmedicin

[redigera | redigera wikitext]

Enligt svenskfolktro samt folkmedicin berodde epilepsi vid för att modern beneath graviditeten ägde betraktat något olämpligt: ett slakt, avrättning alternativt annat kontext var blod förekom.

Därför betraktades just blod liksom en botemedel mot epilepsi. Därvid skulle detta helst existera blodet ifrån ett avrättad individ, dock detta gick även för att nyttja några faller i små droppar blod ifrån ett levande individ – gärna ifrån ett mördare alternativt ifrån ett soldat likt ägde dödat motståndare inom konflikt. Viss verkan kunde även djurblod äga.

Den vanligaste behandlingen synes dock äga varit för att direkt efter detta inledande epilepsianfallet avlägsna kläderna ifrån den sjuke samt bränna upp dem.^[17]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]