Hur är de indoeuropeiska språken släkt

Den denna plats artikeln besitter källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken arbetsuppgift såsom existerar hämtad plats. () Hjälp gärna mot tillsammans med för att redigera artikeln, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

De indoeuropeiska språken omfattar ett släkt angående flera hundra mot olika grad besläktade tungomål, inklusive dem flesta större språken inom Europa, flera inom Sydasien (Indiska subkontinenten), Sydvästasien (Iranska platån) samt södra Centralasien, samt inom massiv utsträckning inom Amerika, Australien samt vid andra håll runt ifall inom världen, dit dem spridits ifrån Europa.^[1] Indoeuropeiska tungomål talas inom dygn från cirka 3 miljarder modersmålstalare, vilket fullfölja den mot den största allmänt erkända språkfamiljen.

De indoeuro-peiska sprkens historia

Familjen innefattar flera stora tungomål tillsammans mer än miljoner talare vardera, däribland engelska, urdu, hindi, spanska, franska, persiska, portugisiska, bengali, ryska, kurdiska samt tyska. Även svenska samt dem övriga nordiska språken existerar indoeuropeiska tungomål. Detsamma gäller samtliga germanska tungomål, romanska tungomål (latinska språk) samt slaviska tungomål, medan magyariska, finska samt estniska ej existerar indoeuropeiskt besläktade.

Alla indoeuropeiska tungomål härstammar ifrån en enda förhistoriskt tungomål, urindoeuropeiska, likt talades någon gång beneath yngre stenåldern alternativt tidig bronsålder. Detta tungomål skrevs inte någonsin ned, samt besitter därför behövts rekonstrueras tillsammans hjälp från den komparativa metoden. Den exakta platsen var språket talades besitter varit objekt till flera konkurrerande hypoteser.

Den idag vedertagna hypotesen existerar Kurganhypotesen, likt menar för att språket talades vid den pontisk-kaspiska stäppen inom detta såsom idag existerar Ukraina samt södra Ryssland, associerat tillsammans Yamnaya-kulturen samt andra relaterade arkeologiska kulturer beneath detta fjärde årtusendet mot detta tidiga 3:e årtusendet ^[2]

När dem inledande skrivna dokumenten vid indoeuropeiska tungomål existerar belagda ägde urspråket redan utvecklats mot en flertal tungomål såsom talades inom stora delar från Europa, södra Asien samt delar från Västasien.

Skriftliga bevis vid indoeuropeiska tungomål dök upp beneath bronsåldern inom struktur från mykensk grekiska samt dem anatoliska språken hettitiska samt luviska. dem äldsta bevarade uppgifterna existerar enskilda hettitiska mening samt namn – inblandade inom texter såsom annars existerar vid detta semitiska språketakkadiska. Dessa information återfinns inom texter ifrån den assyriska kolonin Kültepe inom östra Anatolien, likt dateras mot talet ^[3] Även angående inga äldre skrivna information angående den ursprungliga urindoeuropeiska befolkningen finns kvar, är kapabel vissa aspekter från deras tradition samt deras tro rekonstrueras ifrån senare fynd inom dotterkulturerna.^[4]

Analysen från familjeförhållandena mellan dem indoeuropeiska språken, samt rekonstruktionen från deras gemensamma källa, plats huvud till utvecklingen från den historiska lingvistikens metodik vilket enstaka akademisk disciplin beneath talet.^[5] Den indoeuropeiska språkfamiljen anses ej från den nuvarande akademiska konsensusen inom lingvistikområdet äga några genetiska relationer tillsammans andra språkfamiljer, även ifall flera omtvistade hypoteser föreslår liknande relationer.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Indoeuropeiska tungomål existerar dem tungomål såsom tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Familjen äger fått sitt namn från för att huvuddelen från språken liksom talas inom Indien samt Europa ingår inom den. Undantag existerar bl.a. dravidiska tungomål inom Indien, samt baskiska, finsk-ugriska tungomål samt antagligen dem gamla etruskerna inom Europa.

vid tyska kallas dem indogermanska språk, eftersom den germanska familjen existerar den nordligaste (alternativt västligaste) samt den från indien familjen den sydligaste (alternativt östligaste). andra för tillfället antika beteckningar vid språket existerar jafetiska ifrån profeten Jafet, sanskritiska, indokeltiska samt ariska ifrån arierna.

Det indoeuropeiska språkområdet utgörs numera från den allra största delen från Europa, ett massiv sektion från sydvästliga Asien samt, mot resultat från kolonisationer ifrån Europa inom nyare tider, stora delar från Nordamerika, Sydamerika, Australien samt mindre delar från Afrika.

Observationen för att från indien samt europeiska tungomål måste äga ett gemensam bakgrund gjordes inledningsvis från sir William Jones, engelsk domare samt amatörlingvist inom Indien, vilket överraskades ovan för att detta gamla heliga från indien språket sanskrit ägde därför flera likheter tillsammans med antikens grekiska samt latin:

”	Språket sanskrit, vilket dess ålder än må artikel, äger enstaka fantastiskt struktur. Mer fulländat än grekiskan, mer kopiöst än latinet, mer utsökt raffinerat än dem båda, samt ändå tillsammans med enstaka större att vara nära något mot båda, såväl inom verbens rötter såsom inom grammatikens former, än likt vid något rimligt vis kunde äga uppstått från enstaka slump. inom sanning sålunda massiv likhet för att ingen filolog kunde undersöka dem varenda tre utan för att komma fram mot för att dem ägde sprungit ifrån ett gemensam källa, vilket möjligen ej längre existerar	„
&#; William Jones, The Sanscrit Language,

En tysk lingvist, Franz Bopp, gjorde nästa stora upptäckt inom start från talet.

då han jämförde klassisk grekiska, latin, germanska samt fornpersiska upptäckte denne likheter däremellan.

Exempel vid den typ från likheter mellan tungomål likt nedsänkt mot bas på grund av den indoeuropeiska upptäckten

[redigera | redigera wikitext]

Svenska	Tyska	Engelska	Iriska	Latin	Grekiska	Sanskrit	Persiska
Fader	Vater	Father	Athair	Pater	Patér	Pitár	Pedar
Moder	Mutter	Mother	Máthair	Mater	Meter	Matar	Madar
Syster	Schwester	Sister	Siúr	Soror	Éor	Svásar	Khwahar
Broder	Bruder	Brother	Bráthair	Frater	Phrater	Bhratar	Baradar
Namn	Name	Name	Ainm	Nomen	Ónoma	Naman	Nam

Spridningen från dem indoeuropeiska språken

[redigera | redigera wikitext]

Forskare äger föreslagit flera hypoteser angående då, plats samt från vem urindoeuropeiska talades.

Kurganhypotesen, såsom ursprunglig lades fram från Marija Gimbutas,^[6] äger blivit den maximalt populära. Den föreslår för att dem ursprungliga talarna till PIE plats Yamnaya-kulturen förknippad tillsammans kurganerna (gravhögarna) vid den pontisk-kaspiska stäppen norr ifall Svarta havet. i enlighet med teorin plats talarna ridkunniga nomadiskapastoralister, vilket gjorde för att dem kunde migrera ovan Europa samt Asien inom vagnar.

inom start från detta tredjeplats årtusendet ägde dem i enlighet med denna ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något expanderat ovan läka den pontisk-kaspiska stäppen samt in inom östra Europa.

ISSN Detta rekonstruerade indoeuropeiska formsystem är i stort sett det som finns i grekiskan och de indoiranska språken

En alternativ teori, den anatoliska hypotesen, föreslår för att urindoeuropeiska härstammar ifrån Anatolien (dagens Turkiet) samt för att spridningen började omkring ^[7] Flera andra pseudovetenskapliga hypoteser, däribland Ut-från-Indien-teorin såsom äger kopplingar mot hindutva-rörelsen, finns dock saknar stöd ifrån detta vetenskapliga samfundet.^[8]Arkeogenetik, en term myntat från arkeologen Colin Renfrew,^[9] existerar en forskningsområde liksom tillsammans med genetikens hjälp studera bland annat hur indoeuropeiska stammar spridit sig inom förhistorisk period.

Språkträd

[redigera | redigera wikitext]

Då anhängarna från den inledande meningen, (att drastiska förändringar krävs), önskar visa hur dem indoeuropeiska språken existerar besläktade, använder dem ett foto från en träd, liksom delar sig inom grenar samt kvistar nära olika historiska tidpunkter. Medlemmar, tillhörande olika generationer, utvandrar samt blir stamfäder på grund av nya familjer.

vetenskapsman, likt företräder den andra lika hypotetiska synen, framställer dem indoeuropeiska dialekterna tillväxt ur grundspråket mer likt bilden från enstaka våg, liksom ifrån en centrum, utbreder sig inom koncentriska ringar, vilka försvagas inom förhållande mot avståndet ifrån centrum.

Prisma sidor

Sanningen närmast kommer man antagligen angående man antar för att utvecklingen skett vid bägge sätten, eftersom dem ej utesluter varandra. dock dem språkliga förändringarna äger skett olika beneath olika förhållanden, nära olika perioder samt inom olika trakter, samt angående man antar för att dem historiskt kända språkförändringarna existerar konsekvens från både plötsliga samt mindre plötsliga förändringar inom omvärlden.

detta existerar känt, för att flera vandringar samt omflyttningar från människor äger ägt boende. dock detta existerar bevisat, för att språkligt släktskap existerar jämnt fördelat tillsammans med avståndet ifrån dem lokala varianterna. Å andra sidan existerar detta demonstrerat, för att flera förmedlande länkar mellan dem på grund av oss kända språken beneath tidernas lopp gått beneath samt försvunnit.

från dem stamträd, liksom uppställts i enlighet med teorin angående mer abrupta förändringar på grund av dem indoeuropeiska språken, besitter nästa haft störst innebörd. i enlighet med en antagande skilde sig ifrån grundspråket ursprunglig den språkgren, liksom sedan delades inom dem klassiska (d.v.s. grekiska samt italiska), germanska samt keltiska språken.

Senare avsöndrades dem slavobaltiska ifrån den indoiranska grenen. dem numeriskt värde huvudgrenar liksom inledningsvis urskiljs kunna kännas igen från hur termen till hundra utvecklats, varför dem grupper tungomål vilket härrör ifrån respektive kvist kallas kentumspråk respektive satemspråk (jämför skiss ovan).

Det anses även för att detta äldsta grundspråket inledningsvis kluvits geografiskt inom enstaka nordlig samt enstaka sydlig kvist. Den nordliga alternativt nordeuropeiska grenen omfattade dem germanska samt dem slavobaltiska språken. Den sydliga grenen delade sig därefter inom ett indoiransk samt enstaka sydeuropeisk sektion. Den sydeuropeiska klöv sig inom enstaka grekisk samt ett italo-keltisk sektion.

senaste skilde sig detta italiska språket ifrån detta keltiska.

Under senare tid^[när?] äger man vanligen antagit, för att grundspråket delat sig inom ett asiatisk kvist, grundlig dem sålunda kallade indoiranska språken, samt enstaka europeisk kvist. dock inom avseende vid den senares tillväxt råder mycken ovisshet.

Genom detta har ett tidigare antaget speciellt italo-keltiskt samband, som (80 av ord)

ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar, för att den kluvit sig inom ett nordlig, slavisk-germansk, samt ett sydlig, grekisk-italisk-keltisk kvist. dem anförda olika stamträden existerar intressanta, då dem även uttrycker olika utvecklingsstadier från den indoeuropeiska språkforskningen.

Såsom säkert belagt kvarstår för att indierna samt iranierna skilts ifrån varandra geografiskt – troligen ganska utdragen tidsperiod efter söndringen ifrån övriga indoeuropeiska människor – samt för att dem slaviska språken samt dem baltiska, tillsammans med vilka förstås litauiskan, lettiskan samt den idag utdöda fornpreussiskan, existerar tillsammans med varandra närmast besläktade från samtliga dem indoeuropeiska språken inom Europa.

Armeniskan, likt förut räknats mot dem iranska språken, synes, i enlighet med nyaste^[när?] forskningar, behärska utföra krav vid mera självständighet, därför för att den rättare bör anses intaga enstaka mellanställning mellan dem förra samt dem slaviska språken. Albanskan, kanske ett dotter från den gamla illyriskan, står grekiskan närmast.

Indoeuropeiskt alternativt ej

[redigera | redigera wikitext]

Det äger tidigare spekulerats ifall för att etruskiskan alternativt baskiskan skulle lyssna mot dem indoeuropeiska språken, dock detta råder för tillfället massiv enighet ifall för att dem ej existerar indoeuropeiska.

då detta indoeuropeiska grundspråkets inledande splittring inträdde existerar omöjligt för att besluta samt kommer troligen för att sålunda förbli då dem historiska fynd likt görs ej talar. Bestämningsgrunden synes nämligen knappast behärska artikel något annat än arten samt graden från dem förändringar, liksom dem särskilda språken visar sig äga undergått ifrån detta gemensamma grundspråket, sådant språkforskningen genom enstaka jämförelse från varenda dem förra kunnat rekonstruera detta.

Noteras bör för att dem förändringar, likt sker inom en tungomål, ej står inom en bestämt förhållande mot tidrymden, liksom detta levt självständigt. Några tungomål, mot modell litauiskan, nygrekiskan samt isländskan, äger demonstrerat ett betydligt större uthållighet än andra, likt exempelvis engelskan, dem keltiska språken tillsammans med flera.

Senare än torde dock icke tiden till den indoeuropeiska språksplittringen inom något fall behärska sättas; högst sannolikt existerar den betydligt äldre.

Kulturell språkanalys

[redigera | redigera wikitext]

Säkrare insikt än inom språkhistorien finns till dem kulturella formulering, vilka dem indoeuropeiska folken besitter lämnat efter sig.

Genom bedömning samt jämförelse från dem särskilda indoeuropeiska dialekterna ordförråd kunna språkforskaren ganska säkert att fatta beslut eller bestämma något vilka mening vilket tillhört deras gemensamma urspråk (Engstrand ). vad vilket på grund av varenda, alternativt åtminstone dem flesta, existerar gemensamt är kapabel anses såsom en arv ifrån urspråket.

för att urspråket ej ägde mening samt formulering på grund av andra domstol, förhållanden samt föreställningar än dem, såsom verkligen existerade hos urindoeuropéerna, existerar självklart. Resultaten från denna språkliga paleontologi existerar mera avgörande än man kunnat vänta.

Det visar sig för att urindoeuropéerna redan ägde fasta boplatser, liksom ibland mot samt tillsammans plats stärka, samt levde från åkerbruk jämte boskapsskötsel.

Deras tama djur som bor i hus fanns varenda våra viktigare, nämligen hästar, nötkreatur, får, getter, svin samt hundar. dem kände metaller, dock sannolikt ej järnet, vävde textilier från ull, byggde båtar såsom drevs tillsammans med åror, samt begagnade svärd, spjut samt båge.

Troligen fanns folken delade inom enstaka mängd patriarkaliskt styrda småstammar utan starkare samband.

Familjen plats fast organiserad, samt namn fanns redan på grund av skyldskap mot andra samt tredjeplats graden ej bara nära fysiskt släktskap, utan även nära släktskap genom gifte. Man räknade efter tiotalsystemet åtminstone mot hundra. Tidmätare fanns månen, samt år räknades sannolikt efter vintrar. Försök för att rekonstruera protoindoeuropeisk sagor (urreligion^(en)) äger gjorts.

Även om ingen vet hur urindoeuropeiskan lät har språkforskare via dess dotterspråk återskapat förstadiet till de moderna indoeuropeiska språken

Den fanns månggudadyrkan; gudarna plats dem personifierade naturkrafterna. samtliga dem indoeuropeiska språken räknas mot dem flektetrande dialekterna klass. Grundspråket plats, liksom dess äldre dotterspråk, inom upphöjd grad syntetiskt, detta önskar yttra dem särskilda ordens förhållande mot varandra inom satsen betecknades företrädesvis genom ordens egna böjningsändelser, ej genom ett bestämd ordföljd alternativt genom propositioner.

från varenda språkstammar besitter den indoeuropeiska stort nyfikenhet på grund av dem liksom talar något från dess tungomål, dels till för att medvetande från detta egna språket utgör enstaka sektion från förmågan för att bruka detta, dels då den sektion från civilisationens jobb vilket utförts från indoeuropeiska människor bäst förmå tolkas tillsammans hjälp från dess eget tungomål, dels även på grund av för att detta existerar beneath samt genom studiet från dem indoeuropeiska språken såsom språkvetenskapen fostrats samt utbildats samt därför för att dem nämnda språken inom varenda hänseenden existerar dem noggrannast genomforskade samt bäst kända.

Underfamiljer

[redigera | redigera wikitext]

• Italiska språk
  Italiska tungomål talades beneath antiken samt omfattade bland andra latin, oskiska samt umbriska.
• Keltiska språk
  Omfattar iriska, skotsk gaeliska, kymriska, manx, korniska samt bretonska.
• Germanska språk
  Germanska tungomål omfattar bland annat engelska, tyska, nederländska, afrikaans, frisiska, jiddisch och:
• Baltoslaviska tungomål
  • Baltiska språk
    Till dem baltiska språken hör språk från litauen samt lettiska.
  • Slaviska språk
    • Västslaviska språk
      Tjeckiska, slovakiska, polska, sorbiska
    • Östslaviska språk
      Ryska, vitryska, ukrainska
    • Sydslaviska språk
      Bulgariska, makedonska, från slovenien, serbiska, kroatiska, bosniska, montenegrinska
• Indoiranska språk
  De indoiranska språken utgör den största underfamiljen från dem indoeuropeiska.
  dravidiska språk i Indien, och baskiska, finsk-ugriska språk och antagligen de gamla etruskerna i Europa
  • Indoariska språk
    Till dem indoariska språken hör hindi, bengali, urdu, nepali samt singalesiska.
  • Iranska språk
    Till dem iranska språken hör persiska (farsi, tadzjikiska, dari), ossetiska, pashto, kurdiska (sorani, kurmanji, zaza).
• Albanska
• Armeniska
• Grekiska

Utdöda indoeuropeiska språk

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Språken vid vår jord, Alf Lombard, Symposion Brutus Östlings förlag, Stockholm/Stehag, 3:e uppl.

• Harald Wiese: Eine Zeitreise zu den Ursprüngen unserer Sprache. Wie die Indogermanistik unsere Wörter erklärt, Logos Verlag Berlin, , ISBN

• Ebgstrand, O: Hundra nyanser från indoeuropeiska: Moderspråket samt hennes döttrar. språkets minsta betydelsebärande enhet förlag, huvudstaden