Vad har gener för uppgift

Genen existerar ett avdelning till data angående ärftliga attribut, likt ärvs ifrån föräldrar mot avkomman.

Vid ribosomerna sker framställningen av proteiner, den så kallade proteinsyntesen

ett biologisk gen kodar till en visst protein; genen existerar en slags anvisning vid en visst protein. Människan äger ca 22 gener, spridda vid dem olika kromosomerna. ett gen består från ett viss sekvens nukleotider liksom genom den genetiska koden beskriver enstaka sekvens från aminosyror, vilka inom sin tur bygger upp en protein. Informationen inom DNA-molekylen översätts, transkriberas, mot olika former från RNA, vilket styr tillverkningen, syntesen, från proteinet inom cellens ribosomer.

Ibland räknas även vissa DNA-sträckor såsom besitter regulatoriska funktioner, detta önskar yttra bestämmer då detta bör tillverkas protein samt hur många, mot genen.

Hos vissa virus består generna ibland från RNA-segment istället på grund av DNA. Dessa RNA-gener utgör antingen direkt en underlag på grund av proteinsyntesen inom värdcellen vilket viruset infekterat, alternativt således, likt hos retrovirus, måste informationen inom virusets RNA inledningsvis översättas mot DNA innan detta förmå användas på grund av proteintillverkning.

inom vissa fall existerar ej genens slutprodukt en protein, utan detta stannar vid RNA-stadiet. Detta förekommer främst inom RNA-molekyler vilket ingår inom enzymer vilket kallas ribozymer, samt inom vissa från cellens organeller såsom ribosomerna.

Generna ingår inom jättemolekyler vars namn förkortas DNA. Dessa liknar långa, spiralvridna stegar.

Det är generna som avgör hur du ser ut och bidrar till vilka egenskaper du har

varenda gen motsvarar en bestämt segment från ett sådan DNA-stege. ett DNA-molekyl besitter alltså område till flera gener, möjligen stycken.

varenda ”stegpinne” inom enstaka DNA-molekyl består från numeriskt värde således kallade baserad på kväve. Dessa passar mot varandra ungefär likt pusselbitar. inom DNA finns fyra olika sorters baserad på kväve såsom betecknas A, T, C samt G.

Genernas organisation

[redigera | redigera wikitext]

Generna styr cellensfunktion genom dem olika proteiner likt dem kodar på grund av.

inom enstaka flercellig organism kontrollerar generna även utvecklingen ifrån den inledande befruktadeäggcellen mot den färdiga organismen. Olika gener samverkar inom en komplicerat reglersystem, var vissa proteiner reglerar vilka andra gener vilket på grund av tillfället bör artikel aktiva. Trots för att samtliga kroppsceller innehåller identisk gener, existerar olika gener aktiva inom olika celler beroende vid vilken roll cellen besitter, inom vilket utvecklingsstadium cellen befinner sig samt vilka stimuli den utsätts till.

Uppgift 1 Cellkärna: cellens kärna innehåller cellens info, dvs gener som ofta också kallas arvsmassa

Reglering från genuttryck sker främst genom för att olika former från proteiner binder mot bestämda ställen vid den regulatoriska sträcka DNA såsom hör mot genen, samt ger upphov mot, ger större mängder från alternativt hindrar transkriberingen mot RNA. då ingen transkribering sker vid ett sträcka från kromosomen ligger den inaktiv, ihoppackad tillsammans tillsammans med speciella proteiner, histoner, mot kromatin inom cellkärnans kromosomer.

inom allmänhet ligger största delen från genomet inaktivt samt hoppackat vid detta vis, medan ett mindre sektion från generna används.

I dem flesta högre organismer kodar endast enstaka många små sektion från nukleotidsekvensen inom DNA-molekylerna till något protein. Mellan dem egentliga generna finns ofta långa sekvenser från vad likt tidigare kallades skräp-DNA (eng.

junk DNA). Idag vet man för att detta därför kallade skräp-DNA:t besitter regulatoriska funktioner, samt även existerar viktigt till hoppackningen mot kromatin. Inom enstaka gen finns oftast segment från nukelotid-sekvenser, intron, såsom ej kodar till några aminosyror.

Generna innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera

dem delar från DNA-molekylen vilket kodar på grund av - utgör receptet vid - en protein kallas exon.

Den totala kvantiteten DNA inom ett fängelse existerar hos dem flesta organismer fördelad mellan en antal kromosomer liksom inom dem flesta fall finns inom numeriskt värde upplagor, var en exemplar kommer ifrån modern samt den andra kommer ifrån fadern.

Undantaget existerar könskromosomerna, X-kromosomen samt Y-kromosomen, vilket sinsemellan existerar helt olika samt ansvarar på grund av dem proteiner vilket reglerar dem sexuella skillnaderna mellan könen. dem vanliga kromosomerna, vilket ej existerar könskromosomer kallas autosomer. ett gens placering, locus, vid enstaka kromosom existerar till detta mesta väldefinierad till varenda enskild art, även angående detta förekommer för att funktionella gener förmå finnas vid en helt annat lokal vid kromosomen alternativt mot samt tillsammans med vid enstaka helt ytterligare kromosom.

Generna existerar ej placerade inom dem olika kromosomerna i enlighet med något systematiskt mönster; dem gener liksom ligger nära varandra äger inom allmänhet ej något samband tillsammans med varandra utan kunna ingå inom helt obesläktade processer inom cellen.

En gen är en del av en stor Dna-molekyl

Genetisk variation

[redigera | redigera wikitext]

När cellen delar sig, måste DNA-molekylerna replikeras, fördubblas. Då uppstår ibland spontana fel, mutationer, var nukleotidsekvensen inom enstaka gen förändras sålunda för att aminosyresekvensen inom detta protein liksom kodas blir ett ytterligare. Ibland besitter denna förändring ingen innebörd till proteinets funktion, dock ibland förändras alternativt förhindras proteinets funktion.

Detta leder mot ett genetisk variation; ett viss gen är kapabel inträffa inom enstaka mängd olika varianter, alleler. dem numeriskt värde upplagorna från enstaka gen såsom finns inom enstaka normal kroppscell förmå alltså existera olika. Individer vilket besitter numeriskt värde likadana varianter från ett gen sägs artikel homozygoter tillsammans med avseende vid denna gen.

Individer såsom äger numeriskt värde olika varianter från genen sägs existera heterozygoter.

Delar av arvsmassan kallas för gener

enstaka genetisk variant liksom träffar igenom även ifall den bara finns inom en exemplar kallas dominant, samt enstaka allel likt måste finnas inom numeriskt värde exemplar på grund av för att den bör erhålla någon praktisk innebörd kallas tillbakadragen.

Genernas uppkomst

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen inbyggd fysiologisk alternativt cellulär mekanism likt är kapabel avläsa nödvändigheten från nya gener, utan liknande uppstår vilket ett spontan samt slumpmässig process beneath evolutionen.

Oftast uppstår nya gener vilket en utfall från för att enstaka äldre gen dupliceras. detta förmå ske likt en misstag beneath replikationen från cellens genetiska ämne, även biologiska virus kunna existera ansvariga på grund av för att överföra gener ifrån enstaka organism mot ett ytterligare.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den förste vilket beskrev konceptet gener, plats munkenGregor Mendel liksom studerade olika plantorsärftliga attribut.

Även ifall han ej använde termen gen sålunda förklarade denne resultatet från sina experiment tillsammans med förekomsten från ärftliga faktorer liksom något som har transporterats eller flyttats ovan mellan generationerna inom odelbara bitar.

Men samtidigt finns det egenskaper som är gemensamma för alla djurceller - alla celler i din kropp, i dina kompisars, och i alla levande djur på jorden

Detta genbegrepp utgår ifrån attribut vilket förmå observeras, samt postulerar den ärftliga faktorn såsom förklaring. Mendel fanns även den förste såsom beskrev arv inom form eller gestalt från dominanta samt recessiva anlag samt skillnaden mellan homozygota samt heterozygota individer.

Ordet gen myntades från den danskabotanistenWilhelm Johannsen ifrån detta grekiska termen på grund av födsel.

visade Thomas Hunt Morgan för att generna fanns inom kromosomerna. denne visade senare för att ett enskild gen kunde lokaliseras mot enstaka bestämd ställe vid enstaka kromosom.

Morgan samt hans studenter började tillsammans arbetet för att kartlägga generna på grund av bananfluganDrosophila melanogaster. visade Frederick Griffith för att gener kunde överföras mellan organismer.

visade George Wells Beadle samt Edward Lawrie Tatum för att mutationer inom gener orsakade felaktigheter inom vissa ämnesomsättningsprocesser. Detta visade för att specifika gener kodade specifika proteiner, vilket ledde mot den s.k.

"en gen - en enzym" -hypotesen. framlade James Watson samt Francis Crick enstaka modell på grund av DNA-molekylens struktur likt grundades vid Rosalind Franklins sysselsättning tillsammans röntgendiffraktions-bilder samt förklarade hur genetisk upplysning kunde överföras ifrån ett generation mot enstaka ytterligare.

Se även

[redigera | redigera wikitext]