Vad är typiskt för en djurcell

De minsta biologiska enheterna såsom bygger upp allt liv på jorden är celler.

Kärnmembran (bestämmer vad som får komma in i/ut ur cellkärnan)

varenda vilt växter samt dem flesta svampar är flercelliga organismer. detta finns också encelliga organismer vilket består från enstaka enda fängelse, mot dessa hör mot modell bakterier.

Flercelliga organismer besitter vilket liksom kallas eukaryota celler. detta är komplexa celler liksom kännetecknas från för att cellens DNA ligger inuti enstaka cellkärna samt för att detta finns organeller såsom sköter cellens funktioner.

dem flesta encelliga organismer utgörs från ett prokaryot fängelse såsom besitter ett enklare struktur utan cellkärna samt organeller.

Encelliga organismer besitter oftast prokaryota celler

Bakterier samt arkeér är prokaryota organismer samt består från ett enda prokaryot fängelse. Runt cellen finns enstaka skyddande cellvägg.

Prokaryota organismer är enklare uppbyggda än eukaryoter samt saknar dem flesta organeller samt cellkärna. Prokaryota cellers DNA utgörs från ett kromosom samt några ringformade strukturer vilket kallas för plasmider.

Bakterier kunna blanda DNA tillsammans horisontell genöverföring

När enstaka prokaryot organism förökar sig sker detta asexuellt.

En typisk eukaryot cell

detta kallas för binär fission samt innebär helt enkelt för att den delar sig. Inför varenda delning kopieras allt DNA inom cellen så för att varenda celler får enstaka kopia från genomet.

Trots för att enstaka prokaryot organism förökar sig asexuellt är kapabel ett viss blandning från DNA mellan olika bakterier ändå ske tillsammans med olika former från horisontell genöverföring.

detta gör för att ett bakterie snabbt kunna få nya attribut, såsom mot modell antibiotikaresistens, utan för att enstaka färsk mutation uppstår.

Nedan beskrivs tre sätt likt bakterier förmå få nytt DNA på:

• En form eller gestalt från genöverföring är konjugation. detta sker när bakterier skickar DNA mellan sig via pilier, liksom är trådliknande utskott på deras cellyta.
• En bakterie är kapabel också ta upp fritt DNA från den omgivande miljön.

  detta kallas för naturlig transformation. Väl inne inom cellen förmå detta DNA vilket bakterien hittat antingen förstöras alternativt fogas in inom bakteriernas genom tillsammans med homolog rekombination.

• I enstaka process vilket kallas transduktion är bakteriofager inblandade.

  dem är virus liksom infekterar bakterier samt styr angående bakteriens proteintillverkning så för att nya bakteriofager bildas. Samtidigt hackas bakteriens eget DNA sönder. dem nya bakteriofagerna fylls tillsammans med DNA såsom förmå existera enstaka blandning från bakterie-, samt bakteriofag-DNA. När bakteriofagen tar sig vidare för för att infektera nästa bakterie, är kapabel den föra tillsammans sig DNA från ett bakterie mot ett annan.

Eukaryota, flercelliga organismer

Eukaryota organismer byggs upp från en stort antal eukaryota celler.

ett myndig människa består från ungefär 37 tusen miljarder celler. dock detta finns några få undantag, mot modell vissa jästsvampar såsom består från enstaka enda eukaryot cell.

Runt varenda eukaryot fängelse finns en cellmembran. Växtceller besitter även enstaka cellvägg vilket bland annat består från cellulosa.

Inuti dem eukaryota cellerna finns organeller likt sköter cellens många funktioner samt bidrar mot för att eukaryota organismer är mer komplexa än dem prokaryota.

Djurceller

Med organeller förmå eukaryota celler utföra komplicerade data såsom mot modell fotosyntes (i ett växtcell). Organellerna ligger inom cytosolen likt är cellens själva innandöme. Runt organellerna finns ett trögflytande vätska liksom kallas cytoplasma.

DNA ligger skyddat inom ett cellkärna

En organell är cellkärnan, där ligger detta mesta från den eukaryota cellens DNA.

detta kallas därför kärn-DNA. inom två andra organeller, mitokondrier samt kloroplaster, finns också DNA. samtliga eukaryota celler besitter mitokondrier medan kloroplaster bara finns inom växtceller.

Under ett cells livscykel hinner den dela sig en antal gånger. detta gör för att enstaka eukaryot organism är kapabel växa, utvecklas samt byta ut gamla alternativt skadade celler.

Den process vilket leder mot för att ett eukaryot fängelse delar sig samt bildar fler celler kallas för mitos.

Vävnaderna bildar tillsammans organ, som hjärta och lungor

Inför varenda celldelning kopieras allt DNA så för att samtliga celler får ett kopia från genomet.

Organellerna är cellens organ

Organellerna äger fått sitt namn från för att dem påminner ifall kroppens varenda kroppsdel. Tillsammans sköter organellerna cellens funktioner.

Nedan följer enstaka kreditkort detaljer från några organeller samt dess funktion inom cellen:

• Ribosomerna sköter tillverkningen från proteiner inom cellen.
• Lysosomerna är cellens återvinningsstation likt bryter ner ämnen liksom flyter runt inne inom cellen.

  enstaka sektion ämnen återvinns medan andra transporteras ut ur cellen.

• Det endoplasmatiska nätverket sköter tillverkning samt frakt från olika ämnen, mot modell olika fetter.
• Vesiklar har olika funktioner såsom mot modell för att tillverka samt lagra ämnen likt bör utsöndras utanför cellen.

  Vissa kemiska reaktioner såsom kräver ett speciell miljö utförs också här.

• I golgiapparaten sorteras, packas samt lagras nytillverkade proteiner. Här sätts ett adresslapp på proteinerna så för att dem hamnar rätt vare sig dem bör användas inne inom, alternativt transporteras ut ur cellen.
• Mitokondrier bildar energi inom form eller gestalt från molekylen adenosintrifosfat (ATP) likt sedan används inom många från cellens processer.
• Kloroplaster innehåller klorofyll samt äger såsom främsta övning för att utföra fotosyntes.

  beneath fotosyntesen omvandlar växter tillsammans hjälp från solens energi koldioxid samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mot kolhydrater samt syre. Kloroplaster finns bara inom alg- samt växtceller.

Kroppsceller samt könsceller

Hos människor samt andra vilt, är ett könscell antingen enstaka äggcell alternativt enstaka spermie.

Könsceller kallas också för gameter. nära befruktning smälter enstaka äggcell samt ett spermie samman. Då bildas ett färsk fängelse vilket kallas för ett zygot likt börjar dela sig samt specialiseras, vilket innebär för att cellerna får olika attribut samt data.

Detta är starten på en helt nytt liv. samtliga celler såsom ej är könsceller hos varelse kallas för somatiska celler, alternativt kroppsceller.

Diploid samt cell med enkel uppsättning kromosomer

Somatiska celler är diploida. detta innebär för att cellerna besitter ett dubbel uppsättning kromosomer likt bildar motsvarande kromosompar.

ett kromosom äger ärvts från mamman samt enstaka från pappan.

Att kromosomerna är motsvarande betyder för att dem innehåller identisk gener. eftersom detta kunna finnas variationer inom gensekvenserna så talar man ofta angående genvarianter, alternativt alleler, såsom är kapabel ge olika attribut. Man ärver ett genvariant från vardera förälder.

Omkring 10– gånger större än bakterier

En könscell är cell med enkel uppsättning kromosomer samt besitter enstaka lätt uppsättning kromosomer, ett från varenda. enstaka sammansmältning från könsceller resulterar därför inom ett diploid fängelse.

Hos vissa växter förekommer polyploidi, vilket innebär för att detta inom cellerna är kapabel finnas tre, fyra alternativt ännu fler motsvarande kromosomer.

Stamceller är varenda inriktade cellers ursprung

Somatiska celler är kapabel antingen artikel stamceller alternativt inriktade celler.

Stamceller är ursprunget mot samtliga inriktade celler samt är kapabel dela sig oändligt många gånger för för att forma nya celler.

De inriktade cellerna besitter olika utseende samt information. oss människor besitter fler än olika celltyper mot modell hudceller, muskelceller, immunceller samt nervceller.

Hos växter finns bland annat parenkym- samt sklerenkymceller. Tillsammans bygger varenda inriktade celler upp ett operativ flercellig organism.

Embryonala samt vuxna stamceller

Stamceller kunna artikel embryonala alternativt vuxna. dem vuxna stamcellerna finns inom benmärgen samt dem embryonala finns inom en befruktat ägg.

Embryonala stamceller används ibland inom forskningen samt kommer då från befruktade ägg likt blivit över nära ett in vitro fertilisering (IVF, även kallat provrörsbefruktning).

Oftast produceras fler befruktade ägg än vad vilket återförs mot livmodern nära enstaka IVF samt tillsammans föräldrarnas tillstånd förmå dessa användas mot undersökning. dem embryonala stamcellerna är kapabel utvecklas mot vilken fängelse liksom helst samt kallas för pluripotenta.

Vuxna stamceller finns inom olika delar från kroppen för för att ersätta celler vilket skadas alternativt dör.

I den här artikeln kommer vi att gå igenom de tre huvudtyperna av celler som levande organismer kan vara uppbygda av: bakterieceller, djurceller och växtceller

inom benmärgen finns blodstamceller likt bör ersätta blodceller, mot modell röda blodkroppar samt lymfocyter, celler vilket ingår inom immunförsvaret. Vuxna stamceller är mer inriktade än dem embryonala samt kunna bara utvecklas mot ett alternativt några celltyper.

Celldelning, mitos samt meios

Under sin livstid delar sig dem flesta celler en antal gånger så för att nya celler all tiden bildas.

När somatiska (kropps)celler delar sig så sker detta genom ett process vilket heter mitos. beneath mitosen bildas två identiska celler.

Tillsammans bildar cellerna vävnader

Inför varenda mitos dubbleras samtliga kromosomer så för att samtliga celler får ett personlig kopia från individens genom.

Hos organismer tillsammans sexuell reproduktion finns ytterligare ett celldelningsprocess vilket heter meios (även kallad reduktionsdelning). Hos oss människor är detta celler inom äggstockarna samt testiklarna likt genomgår meios för för att ägg samt spermier bör bildas.

Processen startar tillsammans med ett diploid fängelse tillsammans med dubbel kromosomuppsättning, samt slutar tillsammans med fyra haploida könsceller tillsammans lätt kromosomuppsättning.

Uppdaterad: