Vad använde aztekerna julstjärnor för

Azteker (mēxihcah) plats enstaka befolkning inom centrala Mexikos högland liksom ifrån talet samt vidare byggde en rike likt bestod tills detta erövrades från spanjorer samt fientligt inställda indianfolk tid

Det ledande människor inom Aztekerriket fanns mēxihcah,^[1] även kallade tenōchcah (efter den mytologiske grundaren från Tenochtitlan, Tenoch).^[2] dem kallade sig själva Culhua-Mexica då dem från Mexicaindianerna kuvade Culhuaindianerna plats tillsammans samt utvecklade Aztekriket.^[2] termen aztek användes inte någonsin från aztekerna själva.

detta kommer ifrån Aztlan, aztekernas mytologiska ursprung inom norr. Allteftersom imperiet utvidgade började alltfler människor inom dem aztekiska kärnområdena prata nahuatl samt tro vid detta mytologiska ursprung, vilket fullfölja för att man beneath Aztekerrikets storhetstid även är kapabel prata angående dessa assimilerade grupper liksom azteker.^[3]

Aztekerrikets förhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Mexicaindianerna

[redigera | redigera wikitext]

Mexicaindianerna plats en nahuatl-talande nomadiserande indianfolk vilket beneath samt talen norrifrån invaderade centrala Mexiko samt Mexicodalen.

mot ett start tjänade dem andra indianfolk inom olika stadsstater inom region, dock (alternativt) ^{[källa&#;behövs]} grundade dem Tenochtitlán, den ort liksom skulle bli huvudstad inom Aztekerriket, vid enstaka ö inom Texcocosjön inom Mexicodalen. i enlighet med detta folks tro skulle man bygga sin ort vid enstaka lokal var man inledningsvis skymtade ett bevingat djur tillsammans med enstaka orm inom munnen, sittande vid enstaka kaktus.

Denna tätort blev Tenochtitlán samt fanns placerad var dagens Mexico City ligger. vid Mexikos flagga finns idag symbolen tillsammans ett örn liksom besitter ett orm inom munnen sittande vid enstaka kaktus. ^[4]

Culhuaindianerna

[redigera | redigera wikitext]

Culhuaindianerna fanns en nahuatl-talande människor liksom emigrerade mot Mexicodalen liksom en konsekvens från toltekkulturens förfall beneath talet.

dem slog sig ner inom Colhuacán (dagens Coyoacán) nära Texcocosjön var dem effektivt jordbrukade vid sålunda kallade chinampas. Även ifall dem blev inflytelserika inom region kom dem för att underordnas mexica-folket samt sedan bidra mot för att bygga upp Aztekerriket.

Aztekerriket

[redigera | redigera wikitext]

Regenter - Hueyi Tlahtoani

[redigera | redigera wikitext]

Riksbygget

[redigera | redigera wikitext]

Aztekerna löd den inledande tiden inom Mexiko beneath Tepanek-riket.

Den fjärde Aztek-kungen Itzcóatl startade en uppror mot Tepanekerfolket tillsammans tillsammans numeriskt värde andra städer, Texcoco samt Tlacopán (på nahuatl plats härskartiteln tlahtoani - den liksom talar (väl) ). Ur denna partnerskap började sedan vid talet aztekerna avancera mot positionen såsom detta mäktigaste riket inom Mellanamerika. Deras främsta konkurrenter Tlaxkaltekerna, vilket ifrån start plats betydligt starkare militärt, blev successivt tillbakaträngda genom en slags grundligt genomtänkt sofistikerad terrortaktik (xochiyaoyotl = ”blomsterkrig”).

Den gick ut vid för att man successiv medvetet ökade hotbilden tills motståndaren plats övertygad ifall för att en fullskaligt anfall fanns nära förestående. Medan motståndarna fokuserade vid hotet passade aztekerna vid för att genom verkliga anfall mot dem städer liksom plats underkastade Tlaxkaltekerna samt överta dem enstaka efter ett. nära tiden på grund av spanjorernas arrival stod Tlaxkaltekerna inför sitt slutliga nederlag samt dem tillsammans med moderna eldvapen samt hästar utrustade nykomlingarna uppfattades från dem närmast bokstavligen likt enstaka skänk ifrån ovan.

Storhetstiden

[redigera | redigera wikitext]

Den egentliga aztekiska statsbildningen började ta hastighet ursprunglig beneath den åttonde kungen Ahuitzotl liksom härskade – samt den nionde, hans brorson Motecuzoma Xocoyotzin (), även känd såsom Montezuma II (eg. Moctezuma).

Deras regeringstider karakteriseras från enstaka snabb passage ifrån en huvudsakligen släktbaserat maktfördelningssystem (calpulli), tillsammans med inslag övertagna från toltekerna, mot en struktur tillsammans med ett byråkratisk statsapparat. Makten övergick snabbt ifrån dem inflytelserik calpullisläkterna mot en råd, bestående från tempelpräster samt krigarelit samt ett ”talman” såsom chef.

När riket fanns liksom störst , omfattade detta cirka fem miljoner invånare varav nästan &#; inom Tenochtitlán, ytterligare &#; kring Texcocosjön samt fyra miljoner runt angående övrigt inom riket. Befolkningen fanns koncentrerad mot stora städer likt Tlacopán, Tenochtitlán samt Texcoco. Själva Tenochtitlán plats uppbyggd vid pålar samt flottar inom vattnet.

ett smärre sektion stod vid ett ö samt man tog sig mot samt ifrån staden tillsammans med långa broar/bryggor (eng: causeways). Tenochtitlán kunde egen att ge liv omkring från sin befolkning tillsammans sitt eget jordbruk, åkrar vilket flöt omkring staden (chinampas). Själva huvudstaden plats tätt befolkad samt därför plats dess areal per invånare ej därför massiv.

Åkrarna nedsänkt omkring den flytande staden samt man ägde skyskrapa, offentliga masstoaletter, avlopp, etc.

När spanjorerna nådde Tenochtitlan tid plats staden den största ort vilket någonsin funnits inom den nya världen samt enstaka från dem största inom världen; den fanns rikare samt mer storslagen än något dem spanska soldaterna någonsin sett inom sitt hemland.^[5]

Rikets undergång

[redigera | redigera wikitext]

Aztekerrikets tillväxt fick en abrupt slut genom för att enstaka tlaxkaltekisk-spansk partnerskap ( tlaxkaltekiska krigare samt ca spanjorer mot azteker) besegrade aztekerna samt spanjorena kunde inta Tenochtitlán.

Aztekernas huvudarmé kapitulerade till Hernan Cortés den 13 augusti Den elfte samt siste kungen Cuauhtémoc tillfångatogs från spanjorerna samt avrättades från dem

Spanjorernas erövring från Tenochtitlán samt detta aztekiska riket underlättades avsevärt från den smittkoppsepidemi såsom dödade mellan 5 samt 8 miljoner azteker inom samband tillsammans med spanjorernas arrival.

Azteker (mēxihcah) var en befolkning i centrala Mexikos högland som från talet och framåt byggde ett rike som bestod tills det erövrades av spanjorer och fientliga indianfolk år Det dominerande folket i Aztekerriket var mēxihcah, [1] även kallade tenōchcah (efter den mytologiske grundaren av Tenochtitlan, Tenoch)

Mellan samt dog ytterligare 15 miljoner människor inom allvarliga febersjukdomar (av aztekerna kallade cocoliztli), såsom tyfus. då identisk sjukdom 30 kalenderår senare skadade igen därför dog hälften från den kvarvarande befolkningen inom detta forna aztekiska riket.^[6] Såväl smittkoppsepidemin såsom cocolitzi-utbrotten räknas bland världshistoriens sämsta epidemier.^[7]

Samhällsstruktur

[redigera | redigera wikitext]

Det aztekiska samhället fanns indelat inom klasser.

Högst upp stod hueyi tlatoani, den store talaren, Aztekerrikets härskare. han fick makten från en råd samt kunde avsättas, dock detta skedde sällan samt denne ägde nästintill obegränsad inflytande även ifall hans ungar ej kunde räkna tillsammans för att ärva den. vid sålunda sätt fanns detta aztekiska styrelsesystemet maximalt likt den polska monarkin. Talaren fanns enstaka inom romersk definition livstidsdiktator.

beneath honom stod pilli, adeln.

Aztekerna var ett urfolk i Centralamerika som på talet skapade ett rike i det mexikanska höglandet

ej heller dem ägde några speciella privilegier vilket gick inom arv, utan adeln plats mer likt ett ekonomiskt kraftfull aristokrati (pengaadel). Givetvis fanns detta ett fåtal "vanliga" vilket lyckades bli adliga, bara dem vilket gjorde finansiell yrkesliv. Fler fanns pilli samt ruinerade sig.

Den vanliga klassen plats macehualli, "bönder".

Dock bör endast omkring 20% från Tenochtitlans ovan &#;hövdade befolkning äga sysslat tillsammans med jordbruk; resten plats verksamma inom armén, hantverk samt köp. Man använde kakaofrön vilket mynt.

Längst ner stod slavarna. Slavhandeln gick mot ungefär såsom inom Romarriket, dock födde slavar ungar inom fångenskap blev barnen fria. Slavarna blev tagna främst ifrån Tlaxcala samt flera från dem förvaltades statligt tills dem offrades mot solgudens ära.

dock såsom inom romarriket kunde privatpersoner äga slavar inom hushållen samt leva vid slavhandeln.

Skriftsamlingen "Codex Mendoza" innehåller detaljerade beskrivningar ifall aztekernas vardagsliv, tradition samt sociala regler.

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Offer inom templen

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns människooffren liksom mer än allt annat förskräckte dem inledande européer likt besökte Tenochtitlan innan staden förstördes.

Människooffer äger enstaka äldre tradition inom Mexikos bakgrund samt förekom hos dem flesta stammar inom Mellanamerika, dock aztekerna drev detta längre än några andra. detta berättas för att tid , då templet mot Huitzilopochtli invigdes, offrades ej mindre än 20 fångar mot guden. kalenderår räknade enstaka från Cortés kompanjon mot människokranier längs detta tempel.

enstaka sektion från offren plats slavar samt brottslingar, dock dem allra flesta fanns krigsfångar.

När detta beneath dem sällsynta perioderna från fred uppstod bristande vid krigsfångar vilket kunde offras, arrangerade aztekerna samt deras allierade en slags ”tornerspel” mot grannstaternas krigare. Båda sidor försökte ta sålunda flera fångar liksom möjligt samt då man fått ihop tillräckligt flera på grund av sina offerritualer avslutades ”kriget” samt dem stridande parterna återvände bostad tillsammans sina offer.

inom spanjorernas ögon fanns dessa massaker naturligt nog både brutala samt hädiska, dock till aztekerna plats blodutgjutelse ett helig akt samt ingick liksom enstaka betydande sektion inom deras tro.

Gudarna ägde övervakning ovan allting samt fanns någon som har obegränsad makt. detta fanns dem likt ägde skapat all världen samt vilket styrde människornas öden; dem avgjorde ifall detta skulle regna alternativt bli solsken; dem vakade ovan dygnets samtliga timmar samt ägde effekt ovan dem maximalt triviala domstol inom människans vardagsliv.

Liksom varenda folkslag inom Mellanamerika dyrkade även aztekerna flera gudar samt gudinnor, från vilka några fanns kända redan tidigare inom Mexicodalen beneath Teotihuacanperioden, medan andra ägde övertagits ifrån underkuvade stammar.

Aztekernas nationalgud, Huitzilopochtli, fanns son mot jordgudinnan samt ett krigsgud samt denne identifierades tillsammans solen.

varenda kväll kämpade han mot mörkrets makter till för att solen skulle återfödas nästa morgon. ifall Huitzilopochtli någonsin skulle bli förlorare skulle mörkret triumfera, solen skulle inte någonsin vandra upp samt läka världen skulle upphöra för att existera. detta fanns därför från största vikt för att Huitzilopochtli förblev kraftfull samt oövervinnelig, samt detta plats människans plikt för att hjälpa mot genom för att förse honom tillsammans att ge liv.

Den allra bästa att ge liv människan ägde för att tillhandahålla plats existensen självt--människohjärtan samt blod—och detta fanns denna tro liksom rättfärdigade dem enorma människooffren.

Mexikanerna trodde för att världen ett gång skulle vandra beneath eftersom detta ägde förutsagts inom deras skapelsemyter. dem numeriskt värde ursprungliga gudomligheterna sades äga varit en par liksom stod högt ovan jordiska angelägenheter.

Deras söner plats dem fyra mäktiga skaparegudarna: Huitzilopochtli, krigsguden; Xipe totec, vårens samt den nya grödans gud, Quetzalcoatl, den befjädrade ormen, samt hans fiende Tezcatlipoca– ”rykande spegeln”–krigaren ifrån norr, natthimlens gud, den såsom tog samt gav allt liv vid jorden.

Enligt aztekernas legender ägde universum skapats fyra gånger, samt varenda gång blivit ödelagt tillsammans samtliga sina invånare.

Aztekerna trodde för att dem levde inom den femte skapelseperioden, solguden Tonatiuhs era, samt för att deras nuvarande existens ägde offrat sig själva.

[2]

till för att än ett gång producera solen samt ge den styrka för att vandra ovan sky ägde gudarna offrat sig själva nära massceremoni. Uppgiften för att producera mänsklighet ägde anförtrotts Quetzalcoatl, likt gjorde enstaka utflykt mot underjorden till för att samla ihop benen efter tidigare generationer. denne doppade benen inom sitt eget blod till för att ge dem liv.

Människooffren återspeglar således vid en symboliskt sätt gudarnas ursprungliga offer från sig själva. Myterna förutspådde även för att den femte skapelseperioden skulle vandra ett våldsam undergång mot mötes.

Lär dig om dess historia, skötsel och symbolik

Aztekernas numeriskt värde kalendrar

[redigera | redigera wikitext]

Aztekerna använde numeriskt värde kalendrar samtidigt. –Den en fanns enstaka almanacka vid dagar samt plats baserad vid solens förmenta rörelse runt jorden. Detta fanns den årsalmanacka man rättade sig efter då detta gällde årstider, sådd samt resultat, samt den tycks äga varit mer pålitlig än den solkalender man använde inom talets Europa.

–Den andra kalendern, likt bara användes till religiösa samt rituella ändamål, fanns baserade vid ett period från dagar. Årets varenda dagar fanns vid sålunda sätt fixerade inom numeriskt värde olika struktur, samt eftersom solåret samt detta rituella året ägde olika längd fanns 52 tid mellan varenda gång ett bestämd datumkombination inträffade.

Dessa årsperioder ägde den allra största innebörd, ty nära slutet från någon från dem fanns jorden förutbestämd för att vandra beneath inom samband tillsammans stora jordbävningar. dock ingen kunde förutsäga vilken period vilket skulle bli den sista. Den sista dagen inom ett sådan årsperiod emotsågs därför tillsammans med fruktan samt onda aningar eftersom ingen kunde artikel trygg vid för att solen någonsin skulle vandra upp igen.

På kvällstid gick prästerna upp vid enstaka topp nära Tenochtitlan på grund av för att observera stjärnorna. då Plejadernas stjärnbild långsamt nådde zenit visste dem för att världen plats räddad på grund av ännu ett period. ett krigsfånge lades genast utsträckt vid en altare, hans bröst öppnades tillsammans med enstaka offerkniv tillsammans en ark från kalcedon (ett kvartsmineral) samt en skaft från virke, inlagt tillsammans turkos, snäckskal samt lignit, figuren vid träet plats ett örn–krigare, samt den kyrkoherde liksom fanns medlem inom ett speciell orden vigd mot solguden handlade inom astronomiska ämnen tände ett flamma inom offrets brösthåla.

Diskutera hur religionen spelade en central roll i aztekiskt samhälle och politik och hur den påverkade deras vardagliga liv

Budbärare tände då sina facklor inom flammorna samt förde sedan den nya elden mot varenda tempel samt varenda byggnad inom läka Mexicodalen. existensen skulle gå vidare – dock detta plats bara 52 tid mot nästa kris.

Tortyr mot regngudens ära

[redigera | redigera wikitext]

Aztekernas tänkesätt existerar full från symbolik samt deras smakförmåga på grund av detta symboliska avspeglas inom dem ceremonier samt festligheter likt hölls tillsammans med jämna mellanrum beneath läka året.

nära den festlighet såsom hölls mot majsgudinnans ära halshöggs unga kvinnor medan dem dansade. Detta skulle symbolisera skörden från majskolvar. samt nära enstaka från ceremonierna till regnguden torterades små unge tills deras tårar föll likt dem regndroppar vilket gav liv åt grödan. dock detta plats ej samtliga gudar likt fordrade konflikt alternativt blodutgjutelse.

Aztekernas rike gick under när spanjorerna anlände i början av talet

var fanns även gudar till fest samt lekar, ja mot samt tillsammans enstaka berusningens gud, samt festerna mot dessa gudars ära liknade karnevaler tillsammans med idrott, skämtsamma upptåg samt offer från blommor samt matvaror. identisk slags symbolism avspeglas inom aztekernas måleri samt staty. Konstnärer visade ibland test vid realism samt skapade ett sektion naturlistiska avbildningar från människor samt vilt, mot samt tillsammans från insekter samt växter, dock då detta gällde gudarna fanns detta viktigt för att erhålla tillsammans sålunda flera upplysningar samt symboliska specifikation vilket möjligt.

inom dem illustrerade skrivna verk framställs Tezcatlipoca likt krigare tillsammans med enstaka sköld samt ett knippe kastspjut. Hans ansikte besitter målats mörk till för att visa för att han existerar nattens gud samt vågrätta ränder vid hans kinder anger för att han existerar enstaka från dem fyra skapargudarna.

vid huvudet alternativt inom stället på grund av fötterna finns spegeln från mörk vulkanisk glasmassa inom vilken han är kapabel titta allt vilket sker inom världen.

Källa: Två miljoner tid, Berättelsen ifall människan. publicerad från detta Bästa; Reader's Digest AB, Sweden; tryckt inom Italien.

Aztekerna beneath spanskt styre

[redigera | redigera wikitext]

Då spanjorerna kom mot Mellanamerika ägde mayakulturen redan gått förbi sin höjdpunkt.

dock längre mot väst, uppe inom Mexikos högland, fanns aztekerna relativt nyanlända då den spanska erövringen ägde utrymme. Efter den period från kaos likt följde sedan barbariska stammar omkring kalenderår ägde ödelagt Teotihuacan skapade en krigiskt människor, likt kallades tolteker, en nytt rike inom Mexikos högland.

Dess huvudstad, Tula, grundlades vid talet från ett chef nära namn Topiltzin.

Utforska den komplexa och fascinerande världen av aztekisk religion, dess gudar, ceremonier och offer

han dyrkade guden Quetzalcoatl (Den befjädrade ormen), samt såsom en indikator vid sin respekt fogade denne gudens namn mot sitt eget. i enlighet med inhemska sägner präglades Topiltzin–Quetzalcoatls mandatperiod från religiösa samt politiska tvister, samt han blev mot slut tvungen för att flyga eller fly undan ifrån Tula. denne flydde tillsammans tillsammans sina anhängare mot östkusten var denne, i enlighet med ett från legenderna, seglade försvunnen vid enstaka flotte från ormar dock lovade för att enstaka gång inom framtiden komma tillbaka mot sitt människor.

begränsad tidsperiod därefter dök detta plötsligt upp ett färsk samling angripare–bland vilka detta är kapabel äga funnits Toltekiska flyktingar–i mayaområdet. Den anfördes från ett chef nära namn ”Den befjädrade ormen”, samt dess skulpturer samt arkitektur påminde starkt ifall toltekernas.

Topiltzin–Quetzalcoatls löfte ifall för att komma tillbaka hölls levande, legenden blandade samman människa samt gud.

Tron vid myten plats därför kraftfull för att Montezuma, den siste från aztekernas härskare, ursprunglig trodde för att spanjorerna plats guden Quetzalcoatl samt hans kompanjon vilket efter århundraden ägde kommit tillbaka till för att återta makten.

Staden Tula förstördes tid från barbariska stammar, samt inom samt tillsammans med för att toltekernas rike gick beneath inleddes inom detta centrala Mexiko ännu enstaka period från omvälvningar.

Halvciviliserade stammar strömmade in inom området samt grundade små riken likt sinsemellan förde konstanta konflikt. Den sista från dessa stammar fanns den såsom inom historien skulle bli känd beneath namnet aztekerna, även angående dem själva kallade sig mexica alternativt tenochca. Deras ursprung existerar ännu höljt inom dunkel.

Deras sägner berättar för att dem vid talet lämnade sin hemtrakt (som senare inte någonsin äger kunnat lokaliseras) samt tillbragte kalenderår tillsammans för att ströva omkring ovan kurera Mexico, nästa en påbud ifrån sin stamgud, Huitzilopochtl, vars namn betyder ”Kolibrin ifrån söder”.

När dem mot slutligen nådde fram mot den stora dalen inom detta centrala Mexiko fann dem för att varenda dem bästa markområdena redan ägde tagits från tidigare invandrare.

Aztekerna betraktades liksom inkräktare, samt beneath flera kalenderår levde dem beneath miserabla förhållanden liksom vasaller beneath dem mäktigare stammarna. tid fick dem tillåtelse för att slå sig ner på grund av gott, samt likt lokal på grund av sin framtida huvudstad valde prästerna ett obebodd ö inom den stora vattensamling liksom då nedsänkt inom dalen.

Tenochtitlan, ”den stickande fikonkaktusens plats”. kalenderår uppnådde Tenochtitlan självständighet samt sedan dess invånare ingått samarbeten tillsammans grannstäderna Texcoco samt Tlacopan blev detta snart den ledande makten inom Mexiko. kalenderår ingick stadsstater inom detta förbund likt dem aztekiska härarna ägde bildat.

Under sin långa vandringstid ägde aztekerna levt inom ett ganska lätt stamorganisation dock vid talet ägde dem efter grabb blivit allt mindre demokratiska.

dem ägde infört enstaka sträng klassindelning, samt den såsom påträffades iförd indikator vid enstaka högre rangvärdighet än han ägde riktig mot kunde bli avrättad. Högst upp vid den sociala stod härskaren, samt beneath honom kom dem högsta ämbetsmännen, medlemmar från rådet, domare, officerare samt dem erövrade provinsernas styresmän. Dessa män ägde stora jordegendomar samt plats dem enda liksom tilläts bära plagg från bomull, sandaler, mönstrade plagg samt prydnader från guld alternativt ädla stenar.

Vanligt människor fick nöja sig tillsammans med enfärgade textilier gjorda från kaktusfibrer samt tillsammans med billiga prydnader från virke, halvädelstenar samt snäckskal. samtliga medborgare liksom plats födda fria fanns indelade inom klaner, calpullier. varenda klan ägde den mark såsom odlades från dess medlemmar, samt dessa plats även ansvariga på grund av underhållet från dem lokala templen samt skolorna, såsom samtliga små människor måste vandra inom.

beneath dem fria medborgarna – samt helt utanför calpulli-systemet - stod dem egendomslösa bönderna, vilket ej plats från aztekiskt ursprung, samt slavarna. Prästerna, liksom bara inom Tenochtitlan uppgick mot flera tusen, bildade även enstaka klass till sig.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]