Hur många liter ett fat olja
Petroleum
Petroleum (av grekiskans petra, 'klippa', samt oleum, 'olja'), även kallat mineralolja, bergolja, råolja samt ibland nafta (från arabiskan samt persiskan naft alternativt vid arabiska نفط), existerar enstaka tunnflytande mörk vätska vilket naturligt förekommer inom delar från berggrunden.
Denna vätska existerar enstaka blandning från hundratals olika kolväten, vilket bildas från växter samt vilt liksom ej hinner förmultna, inom enstaka process vilket antas ta ungefär &#; tid beneath naturliga förhållanden. processen att extrahera eller ta ut något från stora mängder petroleum sker främst genom oljeborrning inom oljefyndighet.
Petroleumprodukter
[redigera | redigera wikitext]Råolja existerar ett från flera energikällor vars lagrade energi äger sitt ursprung inom solen. Genom miljoner års tillväxt besitter organiskt ämne liksom härstammar ifrån djur- samt växtdelar lagrats genom för att bergarter lagrats ovanpå dessa. Högt tryck samt värme äger sedan omvandlat materialet mot kolväten.
detta existerar tackar vare detta förlopp såsom olja, kol samt naturgas kallas fossila drivmedel (fossil betyder uppgrävd). Råolja består mot största delen från kolväten. läka denna process förekommer huvudsakligen vid havsbottnar inom enstaka syrefattig miljö var kolvätena ej är kapabel oxidera.
kr/fatProcessen sker ständigt dock vid bas från vår långt större förbrukning från olja kommer den ej för att behärska ersättas från nya råoljelager inom identisk takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi. Olja tros härstamma främst ifrån förhistoriska plankton samt alger, medan växtdelar förvandlas mot kol. Kolväten existerar dock enklare än berg samt dricksvatten samt förflyttar sig därför uppåt mot jordens yta.
Den olja liksom bildar oljefyndighet existerar den lilla sektion olja likt vid bas från hinder inom jordskorpan ej kunnat nå ytan var den skulle konsumeras från bakterier.[1]
Petroleum äger enstaka rad användningsområden däribland vilket bränsle till motordrivna fordon, inom form eller gestalt från bensin.
Priserna för ett fat råolja sätt av tillgång till råoljan men också genom en hel del andra faktorer som exempelvis krig och naturkatastroferDen process petroleum behöver vandra igenom på grund av för att man skall behärska dela upp den inom gasol, bensin, flygbränsle, diesel- samt villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt (bitumen) kallas raffinering samt sker inom en raffinaderi. Principen på grund av en raffinaderi existerar för att ta artikel vid den speciella egenskap för att varenda kolväte innehar enstaka viss kokpunkt.
tackar vare denna egenskap hos kolvätena kunna man tillsammans hjälp från temperaturskiftningar separera råoljan inom olika varor likt tidigare nämnts. dem lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, ursprunglig gasol, därefter bensin samt sålunda vidare. dem lågor vilket ofta förekommer nära fraktioneringskolonner existerar ett förbränning från dem lätta gaserna.
Dessa används liksom raffinaderibränsle alternativt inom andra processer dock ofta besitter man ingen tillfälle för att nyttja dem, därav lågorna.
Eftersom marknadens efterfrågan ej ständigt existerar densamma såsom utbudet besitter man chans för att nära ännu fler processer producera nya varor från exempelvis tyngre oljor såsom inom dagens läge ej existerar efterfrågade inom lika massiv utsträckning vilket enklare komponenter. tackar vare ett process likt kallas termisk krackning kunna man vid bekostnad från dem tyngre råoljeprodukterna producera mer från mot modell den mer efterfrågade produkten bensin.
Termisk krackning går ut vid för att avbryta ner dem långa kolväte-molekylerna mot mindre samt därmed producera enstaka mer lättflytande olja såsom möjliggör större bensinutvinning. Krackning existerar en samlingsnamn till enstaka rad olika processer vilket möjliggör mer varierad alternativt önskad oljeproduktion.[2]
Vid fraktionerad destillering kunna man främst skilja vid sex fraktioner:[2]
| Fraktion | Antal kolatomer i kolväte | Kokpunkt- intervall (°C) | Användningsområde |
|---|---|---|---|
| Gaser | 1 – 4 | <50 | Bränsle: naturgas, gasol |
| Råbensin | 5 – 10 | 50 – | Bränsle: bensin Lösningsmedel: petroleumeter, fläckborttagningsmedel |
| Råfotogen | 11 – 18 | – | Bränsle: flygbränsle, fotogen Lösningsmedel: lacknafta |
| Brännoljor | >15 | – | Bränsle: dieselolja, eldningsolja Krackning: beskrivning från bland annat bensin samt mindre kolväten |
| Smörjoljor | >16 | – | Smörjoljor samt smörjfetter Paraffin, vaselin |
| Destillationsrest | – | > | Bränsle: tjock eldningsolja Bitumen (asfalt) |
––––––––––––
Temperaturerna inom tabellen existerar ungefärliga, samt är kapabel variera beroende vid raffinaderi samt typ från råolja
Gasfraktionen
[redigera | redigera wikitext]Gasfraktionen kallas den fraktion liksom nära 20&#;°C existerar gasformig samt består mot största delen från metan (+75&#;%), etan(6 – 10&#;%) samt propan samt butan(5 – 8&#;%).
Gasen tas ofta grabb angående direkt nära borrarbete, dock avgörande kvantiteter erhålls även nära destillering. Gasfraktionen används ofta mot bränsle. Metan brukar då kallas naturgas, propan samt butan gasol.
Råbensin (nafta)
[redigera | redigera wikitext]Råbensinen alternativt nafta kallas den näst maximalt lättkokade fraktionen inom petroleum samt den består mot största sektion från kolväten tillsammans med mellan 5 samt 12 kolatomer.
Råbensinen brukar innehålla ett hel sektion svavel samt måste genomgå ytterligare rening innan den förmå användas. Efter ytterligare destillering kunna råbensin delas upp inom petroleumeter (lättbensin; kokintervall 35 °C – 60 °C), såsom används likt lösningsmedel samt bensin, vilket används liksom motorbränsle.
Råfotogen
[redigera | redigera wikitext]Liksom råbensin måste råfotogen renas ifrån svavelföreningar samt renas genom avdunstning ytterligare.
Ur denna fraktion framställs bland annat flygbränsle, fotogen samt lösningsmedel vilket lacknafta samt thinner.
Rent historiskt fanns fotogen den viktigaste petroleumprodukten samt användes inom oljelampor, sedermera fotogenlampor. detta introducerades inom mitten från talet samt blev en billigt alternativ mot valolja likt tidigare användes inom belysning.
nära den tiden ägde man heller ingen sann användning från naturgas samt bensin därför den brändes upp.[2]
Brännoljor
[redigera | redigera wikitext]Ur denna fraktion framställs bland annat dieselolja samt brännolja. ett hel sektion koncentrat från denna fraktion behandlas inom ett process liksom kallas krackning var kolvätena bryts ner mot mindre kolväten.
Smörjoljor
[redigera | redigera wikitext]Denna fraktion används bland annat mot beskrivning från smörjoljor likt mot modell motoroljor samt paraffinoljor. koncentrat såsom existerar inom fast form eller gestalt nära rumstemperatur förmå användas mot för att framställa smörjfetter, vaxer, paraffin samt vaselin (petrolatum). Liksom tillsammans med brännoljorna används många från denna fraktion mot krackning.
Destillationrest
[redigera | redigera wikitext]Destillationresten existerar den tjockflytande olja likt blivit kvar efter destillationen. dem mer lättflytande delarna från denna fraktion används liksom brännolja, dem delar vilket existerar inom fast form eller gestalt förmå blandas tillsammans med småsten (singel) mot asfalt samt användas såsom vägbeläggning.[2]
Övriga petroleumprodukter
[redigera | redigera wikitext]Alkener samt alkyner såsom erhålls ifrån krackningen kunna bland annat användas mot beskrivning från plaster, eten är kapabel bland annat omvandlas mot polyetenplast alternativt etanol, propan används bland annat mot tillverkning från polypropen samt propanol.
Petroleum kunna även existera rikt vid aromatiska föreningar exempelvis bensen samt toluen, samt dessa tas mot existera samt används liksom utgångsämnen inom kemisk industri.
Kemiska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Normalliter samt volymliter
[redigera | redigera wikitext]Petroleumprodukter äger massiv volymutvidgningskoefficient; cirka enstaka liter per m³ samt grad.
Därför använder man ofta normalliter samt normalkubikmeter vilket måttenhet. Normalliter avser volymen nära 15 grader Celsius. Formler på grund av omräkning ifrån volymliter mot normalliter kräver för att temperaturen samt densiteten till produkten inom fråga existerar känd.
Bildande
[redigera | redigera wikitext]Råolja besitter skapas ur uråldrig biomassa.
Dagens råolja existerar en fossilt bränsle, vilket skapats ur fossiliserade förhistoriska vilt, plankton samt alger, vilka samlats inom massiv mängd vid sjö- samt havsbottnar samt var skyddats ifrån kemisk reaktion med syre samt nedbrytning från syrefattigt vätska. ovan många långa tidsrymder besitter detta organiska materialet blandats tillsammans med lera samt begravts beneath tunga lager sediment, vilket resulterat inom värme samt högt tryck.
Processen besitter gjort för att detta organiska materialet omvandlats, inledningsvis mot en vaxliknande ämne (kerogen), samt därefter tillsammans högre värme mot vätskeform.
Ett fat, även åm, (tyska Fass, engelska barrel), är en volymenhet för våta varor(Kol äger bildats vid identisk sätt, dock inom stället ur förhistoriska växtdelar, främst landväxter.)
Forskare nära Pacific Northwest National Laboratory besitter utvecklat enstaka teknik vilket förmå utföra alger mot olja inom loppet från ett 60 minuter. Algslam hettas upp mot ett temperatur från grader Celsius beneath en tryck vid dryckesställe inom lite mindre än 60 minuter.
Resultatet blir då enstaka råolja, liksom inom sin tur är kapabel användas mot för att framställa vanlig bensin, diesel alternativt flygplansbränsle[3].
Historia
[redigera | redigera wikitext]Människan besitter länge, inom tusentals kalenderår, haft uppfattning angående råoljans existens, dem beskrivs bland annat från Plinius den äldre samt Herodotos.[4] dem inledande oljekällorna borrades inom Kina beneath talet.
Oljan brändes på grund av för att framställa krydda från saltvatten.
Ibland kallades detta fat för helfat, varvid 1 halvfat blev ca 78,5 liternära talet byggde man stora rörledningar ifrån oljekällor.
I takt tillsammans för att utvecklingen gick vidare kunde man nyttja olja på grund av ett mängd ändamål, bland annat inom struktur från bitumen på grund av försegling från både båtar samt plagg, smörjmedel tillsammans med mera. Utöver detta använde man råolja likt bränsle till facklor. Sakta dock säkert ökade råoljans användningsområden, ej minimalt beneath renässansen vid samt talet, då olja började användas inom medicinen.
talet
[redigera | redigera wikitext]Det plats inledningsvis beneath talet inom samt tillsammans den fabriksrelaterade revolutionens framfart vilket ett ökad efterfrågan till en billigt, rent samt praktiskt användbart bränsle uppstod. då ett skotskkemist samt geolog nära namn James ung uppfann fotogen , främst på grund av användning likt bränsle inom belysning, skapades den inledande riktiga oljeprodukten tillsammans potential på grund av massförsäljning.
Följaktligen ledde fotogenupptäckten mot för att man började borra efter råolja eftersom öppna källor alternativt därför kallade "yt-källor" ej räckte långt, man ville åt dem stora källorna. Den inledande lyckade borrningen ägde utrymme inom Tyskland beneath talet. detta fanns dock inledningsvis då namn Drake hittade enstaka oljekälla inom Oil Creek, Pennsylvania, USA, vilket fotogen började sälja mot den stora massan.
För petroleumprodukter används idag ofta benämningen fat för 1 US barrel = 42 US gallons eller 35 Imperial gallons ≈ literbeneath identisk decennium kom man fram mot enstaka rad varor såsom kunde skapas från råolja varav bensin existerar den maximalt nyttja idag.
talet
[redigera | redigera wikitext]I samt tillsammans med för att inledande världskriget bröt ut uppkom en stort energibehov. Oljan kunde gott samt väl täcka detta nödvändigheten, samt då väl bilen blev plats mans egendom vid talet, främst inom USA, skapades enstaka enorm efterfrågan vid bensin likt gjorde för att tillväxttakten fullkomligt exploderade inom oljebranschen.
Därmed ägde oljan befäst sin position vilket enstaka från dem viktigaste råvarorna inom detta moderna samhället.
Det nation likt ägde kommit längst bort vad gäller både konsumtion samt tillväxt från petroleum plats USA. var ägde stora oljebolag skapats såsom mot för att börja tillsammans med utvann petroleum enbart inom landet samt inom Mexiko.
Fram mot talet fanns USA därför gott vilket självförsörjande, dock då konsumtionen ägde gått förbi produktionen började man bli alltmer beroende från främst region tillsammans med dess enorma tillgångar från petroleum. Både land i västeuropa samt Storbritannien ägde sedan inledande världskriget enstaka massiv oljeproduktion inom sina kolonier inom region (de fanns kolonier ungefär fram mot ).
Därmed ägde man helt samt hållet bundit sig mot en beroende från olja ifrån region.
I flera decennier kunde den industrialiserade världen importera prisvärd olja ifrån region. beneath talet skedde dock enstaka rad politiska samt militära händelser såsom omöjliggjorde ett fortsatt stadig samt prisvärd oljeimport ifrån området, den således kallade oljekrisen ägde påbörjats.
detta såsom skedde plats för att dem stora oljeproducerande länderna inom region inom protest mot den israeliska statens militära handlingar beneath Oktoberkriget slutade sälja utomlands råolja mot västra europa samt USA. sålunda småningom slutade krisen dock ett betydelsefull förändring ägde skett. detta ägde bildats ett kartell bland dem oljeproducerande länderna inom region (Iran, Irak, Kuwait, Qatar, Saudiarabien samt Förenade Arabemiraten) samt Libyen, Venezuela, Algeriet, Nigeria samt land.
Dessa elva länders oljekartell står idag till 40&#;% från världens råoljeproduktion samt ungefär 75&#;% från råoljereserverna. Kartellen ägde inom uppgift för att till dessa utvecklingsländer försöka producera enstaka således gynnsam handelsplats likt möjligt genom för att tillsammans kvoter till dem enskilda medlemsländerna försöka göra stabil priset på grund av råolja.
Dessa omvälvande händelser på grund av dem oljeberoende industriländerna bidrog inom många upphöjd grad mot ökade satsningar vid andra energiformer, vilket kolkraft, vindkraft samt vattenkraft.
Priset för råolja anges per fat, vilket rymmer cirka liter oljaMan började även utforska nya platser till oljeutvinning, bland annat inom Nordsjön.
Oljekriserna samt påverkade konsumtionsmönstren kraftigt, dock inom mitten från talet fanns råoljeproduktionen åter inom identisk accelererande ökningstakt liksom före krisen samt beroendet från petroleum befästes. vid bas från råoljans ledande roll likt bränsle till bland annat transporter samt jordbruk besitter den blivit mer alternativt mindre ett maktfaktor vilket kunna ett fåtal många stora konsekvenser på grund av den världspolitiska utvecklingen.
liksom jämförelse förmå nämnas oljans innebörd på grund av hur andra världskriget slutade. Tysklands begränsade resurser mot olja bidrog mot nederlaget andra konflikt var olja spelat enstaka nödvändig roll existerar Iran–Irak-kriget, Kuwaitkriget samt Irakkriget. dem flesta länder besitter oljereserv inom incident från konflikt alternativt andra kriser.
talet
[redigera | redigera wikitext]I samt tillsammans med införandet från fräsch teknologi, därför kallad frackning besitter beroendet från uppumpad olja minskat något.
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Petroleumindustrin klassificerar "råolja" efter dess geografiska ursprung (exempelvis West Texas Intermediate, WTI alternativt Brent) samt efter dess relativa vikt alternativt viskositet liksom existerar en mått vid vätskans konsistens ("lätt", "mellan" alternativt "tung"); inom branschen brukar man kalla ett viss typ från petroleum till "SÖT" vilket innebär för att detta innehåller relativt lite svavel alternativt "SUR" vilket innebär för att den innehåller avgörande mängder svavel samt därmed behöver raffineras ytterligare till för att tillgodose dem olika produktkvoterna.
De internationella referensfaten är:
- Brent Blend (kallas ofta enbart Brent), består från 15 råoljetyper ifrån fält inom bränd samt Ninian-systemen inom East Shetland Basin inom Nordsjön. Oljefat finns två storlekar 1/4 fat och helfat
Petroleum ifrån Europa, Afrika samt region (som säljs mot västvärlden) värdesätts (i regel) inom jämförelse tillsammans Brent Blend-oljan, alltså existerar Brent-oljan ett sålunda kallad referensolja.
- West Texas Intermediate (WTI) till nordamerikansk olja.
- Dubai, används likt riktlinje på grund av Asien samt Stilla havs-regionen till Middle East Oil
- Tapis, (från Malaysia, används såsom referensolja på grund av enkel Far East-olja)
- Minas, (från land, används vilket referensolja på grund av massiv Far East-olja)
- "OPEC-korgen" består av:
Prissättning
[redigera | redigera wikitext]Priset vid petroleum bestäms mot enstaka ganska central sektion liksom enstaka reaktion vid kriser alternativt konjunkturnedgångar inom dem större ekonomierna, eftersom finansiell tillbakagång reducerar efterfrågan vid olja kraftigt.
Sedermera försöker den internationella kartellenOPEC nyttja sitt effekt ovan resurser vid petroleum på grund av för att göra stabil, höja alternativt sänka priset vid petroleum.
Produktion samt konsumtion
[redigera | redigera wikitext]Uppskattning från den dagliga konsumtionen från petroleum inom dem stater liksom använder upp mest:
| Land | Andel | |||
|---|---|---|---|---|
| USA | 19 | 20 | 25,1&#;% | 19 |
| Kina | 5 | 5 | 7,6&#;% | 7 |
| Japan | 5 | 5 | 6,8&#;% | 4 |
| Indien | 2 | 2 | 3,1&#;% | 2 |
| Ryssland | 2 | 2 | 3,4&#;% | 2 |
| Tyskland | 2 | 2 | 3,4&#;% | 2 |
| Brasilien | 1 | 1 | 2,3&#;% | 2 |
| Saudiarabien | 2 | |||
| Kanada | 2 | 2 | 2,6&#;% | 2 |
| Sydkorea | 2 | 2 | 2,9&#;% | 2 |
| Mexiko | 1 | 1 | 2,3&#;% | 2 |
| Frankrike | 1 | 1 | 2,6&#;% | 1 |
| Iran | 1 | |||
| Storbritannien | 1 | |||
| Italien | 1 | 1 | 2,5&#;% | 1 |
| Hela världen | 76 | 78 | ,0&#;% |
Värdena anges inom tusentals tallrik.
1 tallrik = liter.
Konsumtionen per capita existerar hos industriländerna uppenbarligen många högre än hos utvecklingsländerna. mot modell existerar konsumtionen inom USA tid 26,0 tallrik per invånare samt inom Tyskland fanns detta ungefär 11,7 tallrik medan förbrukningen inom Kina existerar 1,7 tallrik, Indien 0,8 tallrik samt Bangladesh endast 0,2 tallrik.
USA konsumerar nästan kurera sin produktion.[5]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Oljeproduktion inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Redan vid talet genomförde Skånska Cement AB ett borrarbete efter gas nära en samling dokument eller en elektronisk lagring av data Hajdar vid norra Gotland.
detta gav dock ej några affärsmässig effekt. Detta följdes från provborrningar från SGU beneath talet. nära borrningarna påträffades spår från olja. 1 augusti startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin aktivitet vid Gotland.
Aktuellt kursdatum för oljepriset ärDen inledande provborrningen fanns Faludden 1. beneath borrningar genomfördes beneath dem 17 tid såsom OPAB bedrev aktivitet vid Gotland. Oljeproduktion startade , samt plats fördelad ovan 12 områden vid norra Gotland samt 6 områden vid södra Gotland. beneath den period såsom OPAB bedrev verksamheten utvanns 69&#; m³ vid norra Gotland, samt 9&#;&#;m³ vid södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka enstaka halv miljonfat.
inom femte månaden i året tog Gotlandsolja AB ovan verksamheten samt den bedrevs fram mot inom Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar vilket gav 30&#;&#;m³ olja.[6][7]
Oljeleveranser inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Leveranser inom miljoner m³, utan att inkludera leveranser mot utrikessjöfart.
Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, SPBI Branschfakta :
| Produktgrupp | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fordonsgas, (bensinekvivalent) | 0,17 | 0,19 | 0,18 | 0,18 | ||
| Motorbensin | 2,95 | 3,20 | 3,34 | 3,47 | 5,63 | 3,78 |
| E85/ED95 | - | 0,06 | 0,07 | 0,11 | ||
| E85 | 0,07 | |||||
| Ren FAME (B) | 0,14 | 0,07 | 0,08 | 0,18 | ||
| Ren HVO (HVO) | 0,46 | 0,56 | 0,26 | 0,03 | ||
| Dieselbränsle | 6,10 | 5,82 | 5,86 | 5,80 | 2,78 | 2,19 |
| Flyg-/övriga bränslen | 1,36 | 1,36 | 1,27 | 1,11 | 1,05 | 0,88 |
| Eldningsolja 1 (låg svavel) | 0,54 | 0,62 | 0,75 | 0,77 | 3,30 | 8,88 |
| Övriga eldningsoljor | 0,57 | 0,15 | 0,19 | 0,18 | 1,80 | 14,64 |
| Summa | 12,35 | 12,02 | 11,99 | 11,84 | 14,56 | 30,37 |
Marknadsandelar () inom land.
Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, SPBI Branschfakta
| Företag | Motorbensin | Dieselbränsle* | Eldningsolja 1 |
|---|---|---|---|
| OKQ8 | 26,6&#;% (26,0&#;%) | 22,6&#;% (22,5&#;%) | 26,1&#;% (22,1&#;%) |
| Preem | 18,4&#;% (19,6&#;%) | 34,5&#;% (34,4&#;%) | 52,2&#;% (57,9&#;%) |
| Circle K | 34,7&#;% (33,9&#;%) | 27,1&#;% (27,6&#;%) | 0,0&#;% (0,0&#;%) |
| St1 | 19,6&#;% (19,9&#;%) | 14,2&#;% (14,5&#;%) | 22,7&#;% (23,5&#;%) |
| Övriga | 0,6&#;% (0,6&#;%) | 1,6&#;% (1,0&#;%) | –1,0%(-3,4%) |