Varför fodrar man med fiskmjöl

Stöd våra hotade vatten!

– Fabrikerna äger tvingat försvunnen lokala fiskare vilket måste leta efter andra sätt för att erhålla enstaka lön.

dem kvinnliga småföretagare liksom förut köpte fisken lokalt besitter även tappat bort eller missat sina inkomster. Politikerna låter utländska fabriker köra ovan lokalbefolkningen samt ingen vet hur fiskmjölsfabrikerna påverkar detta lokala ekosystemet. 

Det säger Dawda Foday Saine som existerar generalsekreterare på grund av CAOPA, en nätverk på grund av fiskeorganisationer inom Västafrika som arbetar till fiskares rättigheter. Dawda är även chef för Nafo, enstaka plats fiskeorganisation inom Gambia liksom ingår inom nätverket. 

Sedan tre tid igen äger fiskmjölsfabriker ifrån mestadels Kina installerat sig längs Gambias smala kustremsa. En liknande trend ses även i grannlandet Senegal samt andra länder i Västafrika, var utländskt ägda fiskmjölsfabriker etablerar sig inom kustsamhällena.

Fabrikerna fiskar småfisk såsom dem sedan pulveriserar samt exporterar liksom foder mot framförallt odlad vattendjur, kyckling samt svin. Fiskmjölsfabrikerna besitter nästan helt konkurrerat ut den lokala fiskhandeln. 

– detta existerar kvinnorna vid den lokala marknaden samt landets livsmedelsförsörjning liksom existerar dem stora förlorarna då sjömat vilket kunna ätas direkt inom stället exporteras mot utlandet likt fiskmjöl, säger Beatrice Gorez, koordinator på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation CFFA, Coalition for Fair Fisheries arrangemang.

Det existerar främst kvinnor vilket bearbetar fisken samt sedan säljer den. Expansionen från fiskmjölsfabrikerna har gjort dem till enstaka särskilt exponerad grupp.  

– dem styrande inom landet tvingade försvunnen kvinnorna ifrån sina fiskbearbetningsplatser då fabrikerna skulle byggas samt dem fick ingen kompensation.

Förutom för att hitta nya platser för att uttorkning samt förädla fisken vid, därför fanns dem dessutom tvungna för att köpa nya torkställ då dem gamla demolerades från lokala makthavare vilket gjort ställe till fabrikerna, berättar Dawda som egen kommer ifrån enstaka fiskarfamilj samt liksom vet hur viktigt detta lokala fisket existerar på grund av familjerna samt deras försörjningsmöjligheter. 

Idag försöker flera från dem kvinnor likt tidigare försörjde sina familjer tillsammans med salg från vattenlevande djur hitta andra inkomstkällor.

dem lokala fiskarna besitter antingen blivit utkonkurrerade från fabrikerna alternativt anställda från fabrikerna. Fabrikerna förmå dock anställa endast en fåtal från samtliga fiskare, vilket besitter resulterat inom ökad arbetslöshet längs landremsa vid havet. Förändringen äger även lett mot många lägre löner. 

– en från problemen existerar för att detta ej finns någon transparens.

oss vet ej vilket arbetarna äger till villkor alternativt hur dem behandlas, fortsätter Dawda som inom sitt jobb försöker sprida insikt angående arbetares rättigheter samt ställa kollektiva krav vid makthavare. 

Förutom dem negativa sociala samt ekonomiska konsekvenser vilket fabrikerna orsakar påverkas även detta lokala ekosystemet. Enligt FN:s livsmedelsorgan FAO existerar varenda västafrikanska fisken överexploaterade samt kustfisket äger halverats vid 30 kalenderår.

Dawda konstaterar för att detta ej finns någon data ifall fabrikernas utsläpp av ämnenofta föroreningar, dock för att vattnet samt ekosystemet kommer för att påverkas negativt. 

– oss besitter redan bekymmer tillsammans med överfiske samt överexploatering inom våra vätska. tillsammans fabrikerna blir detta ännu värre samt problemen kommer för att bli stora på grund av varenda liksom bor längs Västafrikas kust. 

Fiskmjölsfabrikerna inom Senegal tar dessutom in fången sjömat vilket sedan görs mot mjöl, utan någon såsom helst inskrivning.

detta blir därför svårt för att föra statistik ovan varenda lands exploatering samt vilka åtgärder såsom måste vidtas till en hållbart hav. Dawda efterlyser därför ett lärande vilket fokuserar vid effekterna från fiskmjölsfabrikerna: 

– oss måste känna till vilka biologiska, sociala samt ekonomiska effekter fabrikerna besitter. ifall oss ägde haft siffror samt hårda detaljer ägde detta varit enklare till oss för att engagera världssamfundet samt påverka våra egna politiker.

dock än således länge existerar detta tyst ifrån makthavarna. 

Civilsamhället besitter sedan länge strukturerat sig samt slutfört protester gentemot både fabrikerna samt politiska makthavare. Dawda berättar ifall fiskare likt gått mot radio samt tv på grund av för att nå ut mot makthavare inom hopp ifall förändring.

dock hittills besitter man bara mötts tillsammans med tystnad. 

– Fiskmjölsfabriker samt den exploatering dem står på grund av strider mot rätten mot tillräcklig samt utmärkt att födas inom FN:s deklaration till mänskliga rättigheter. angående oss ej längre är kapabel komma åt fisken vid bas från fabrikerna samt våra familjer går hungriga vid bas från detta, existerar ej detta en förbrytelse mot dem mänskliga rättigheterna? 

Beatrice Gorez tror för att en strukturerat civilsamhälle existerar enstaka förutsättning på grund av för att nå förbättrad utfall samt villkor på grund av lokalbefolkningen längs kustremsan.

Trots den senaste tidens positiva demokratiutveckling inom Gambia ser Beatrice Gorez att trycket kvar existerar hårt mot oberoende miljöorganisationer i landet: 

– Efter tjugotvå tid från diktatur finns detta väldigt lite utrymme på grund av yttrandefrihet samt en civilsamhälle såsom vågar strukturera sig inom någon slags aktivism uppstår ej ovan ett kväll.

Samtidigt besitter presidentvalet möjliggjort en friare samhälle därför oss ser enstaka positiv trend, säger Beatrice Gorez. 

Men alltjämt finns detta mäktiga aktörer – vilket dem kinesiska fiskmjölsfabrikerna – likt fortsätter för att hota miljökämpar samt dem människor liksom demonstrerat inom protest mot fabrikerna. 

– detta finns även rapporter ifall för att representanter vid fabrikerna mutat lokala chef samt köpt sig utrymme för att gå vidare förorena natur samt omgivande miljöer.

detta existerar därför viktigt för att oss fortsätter för att stärka yttrandefriheten inom Gambia samt civilsamhällets förmåga för att strukturera sig.

för att makthavare ser mot för att skydda sina invånare ifrån hot ifrån aktörer tillsammans många inflytande samt för att dem även stöttar samt förstärker transparensen inom fiskindustrin existerar oerhört viktigt, säger Beatrice Gorez. 

Dawda Foday Saine hoppas på grund av sin sektion för att FN, EU samt Afrikanska Unionen bör stötta dem lokala fiskarna inom deras kamp för att erhålla tillbaka sina rättigheter: 

– oss liksom tillhör civilsamhället kunna ej utföra mer utan stöd från globala aktörer.

Fiskmjölsfabrikerna borde ställas mot svars.

oss besitter ej pengarna alternativt kapaciteten för att stämma fabrikerna, utan måste sätta vårt hopp mot våra tyvärr alltför passiva makthavare. Därför existerar stödet utifrån sålunda viktigt på grund av för att oss bör behärska gå vidare kämpa på grund av rätten mot fisken samt vår försörjning.

Fiskmjölsfabriker inom Västafrika