Hur länge tar ekorren hand om sina ungar
Ungarna är 1–7 i varje kull, honan får 2 eller 3 kullar per år, den första i februari eller marsEkorre
Ekorre[2] (Sciurus vulgaris), även känd såsom röd ekorre alternativt europeisk ekorre, existerar enstaka trädlevande gnagare tillsammans med yvig svans likt förekommer inom Palearktis.
Utseende, läte samt fältkännetecken
[redigera | redigera wikitext]Ekorren existerar rödbrun vid ovansidan dock blir vintertid gråare (i vissa nordliga områden helt grå, varvid pälsen kallas gråverk).
Undersidan existerar gräddvit.[3] Variationer inom pälsfärg fullfölja för att vissa stammar existerar mörkare alternativt gråare. Pälsen skiftas numeriskt värde gånger årligen. Vinterpälsen existerar grövre samt längre, samt äger även markanta örontofsar vilket andra ekorrarter saknar. Ekorren skiftar mot vinterpäls mellan augusti samt november.
Pälsen hos unga existerar svartbrun alternativt rödbrun. Kroppslängden uppgår mot 24–30 centimeter förutom svansen såsom existerar 17–20 centimeter. Vikten existerar mellan samt gram. Hanen samt honan existerar lika stora.[3]
Ekorren besitter ett karakteristisk svans, vars avsikt tros existera för att hjälpa mot för att hålla balansen då den hoppar mellan grenar samt för att hålla ekorren varm då den sover.[4] Frambenen existerar mindre än bakbenen samt äger rudimentär tumme.
Den äger långa, vassa, krökta klor liksom hjälper den för att klättra inom växt. Ögonen existerar stora samt utstående.
Lätet existerar smattrande alternativt tjattrande, dock även andra ljud förekommer.[3] Varningsropet existerar en metalliskt "tjiuck".
På marken rör den sig uteslutande genom språng.
Spåren såsom den efterlämnar besitter dem större bakfötterna ursprunglig samt dem mindre framfötterna på baksidan, båda blad nära blad. Avtrycken består från fem spretande tår inom bakfotsspåret samt fyra inom framfotsspåret.[5]
Utbredning samt systematik
[redigera | redigera wikitext]Ekorren förekommer inom all Europa samt norra Asien, nordgränsen till utbredningsområdet går nära tundran, samt sydgräns går ifrån Medelhavet ovan Kaukasus, södra Uralbergen, centrala Mongoliet mot östnordlig Kina.[1]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Över 40 underarter från ekorren besitter beskrivits.
ett lärande reducerade dessa mot 16 underarter samt utgör grunden på grund av senare taxonomiska studier kring arten.[6][7]
I alfabetisk ordning
- S. v. altaicus Serebrennikov,
- S.
v. anadyrensis Ognev,
- S. v. argenteus Kerr,
- S. v. balcanicus Heinrich,
- S. v. bashkiricus Ognev,
- S. v. fuscoater Altum,
- S. v. fusconigricans Dvigubsky,
- S. v. infuscatus Cabrera,
- S. v.
italicusBonaparte,
- S. v. Ekorren är polygam och har individuellt varierande parningsrytm, varför nyfödda ungar kan påträffas hela våren och sommaren
jacutensis Ognev,
- S. v. jenissejensis Ognev,
- S. v. leucourus Kerr,
- S. v. mantchuricusThomas,
- S. v. meridionalis Lucifero, - i enlighet med enstaka lärande ifrån erkänd vilket art[8]
- S. v. rupestris Thomas,
- S. v. vulgaris Linnaeus,
Ekorre inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet existerar ekorren vanlig inom skogsområden inom läka landet, tillsammans med undantag endast till fjällbjörkskogen, var den förekommer sällsynt.
dem existerar dock synliga inom dem maximalt urbana miljöer, däribland Stockholms innerstad.[9]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Ekorren lever främst inom barrskog dock finns även inom lövskog.[3] Den trivs inom städernas parkerar samt trädgårdar. Ekorren existerar vanligen energisk vid morgonen samt sent vid aftonen.
Mitt vid dagen vilar den ofta inom sitt bo till för att undvika värme samt fåglar. vid vintern existerar dagsvilan mindre. nära uselt klimat är kapabel ekorren stanna inom boet inom flera dagar inom sträck.[3]
Ekorrar lever utan sällskap samt delar helst ej föda tillsammans andra. Utanför parningssäsongen samt vid vintern förmå flera ekorrar dela bo till för att hålla värmen.
Ekorren existerar ganska oskygg på grund av människor, samt därför existerar detta en från dem skogsdjur oss ser oftast.
De skogslevande individerna rör sig ovan områden, vilket till honor vanligen sträcker sig cirka 20 hektar, samt cirka hektar på grund av hanar.
Ekorrens relativt höga reproduktionshastighet kan också vara av intresseinom blandad skogs- samt jordbrukslandskap rör sig honorna cirka 4 hektar samt hanarna cirka 10 hektar. ett förklaring mot skillnaden mellan könen kunna artikel för att honorna begränsar sig mot vilket såsom behövs på grund av för att att ge liv upp ungarna medan hanarna existerar intresserade från för att para sig tillsammans med därför flera honor liksom möjligt.[5]
Naturliga hot existerar större rovfåglar såsom ugglor, duvhök, tamkatt samt mård.
Hermelin tar ungar. Ekorrar likt överraskas vid marken förmå ibland falla offer till hundar, tamkatter alternativt räv.
Parning
[redigera | redigera wikitext]Ekorrar bygger en bo från ris alternativt kvistar, alternativt övertar andras, vilket då ofta existerar större övergivna fågelbon.[4] Nästan vad såsom helst inom en växt duger dock den föredrar håligheter, exempelvis gamla hackspettbon, dock även holkar.
Dräktighetstiden existerar 32–40 dygn. Ekorren existerar polygam samt besitter individuellt varierande parningsrytm, varför nyfödda ungar är kapabel påträffas läka våren samt sommaren. Ungarna existerar 1–7 inom varenda kull, honan får 2 alternativt 3 kullar per kalenderår, den inledande inom månad alternativt mars. dem personer som inte kan se ungarna öppnar ögonen efter omkring 14 dagar samt lämnar boet efter 5–6 veckor dock blir kvar inom födelseområdet mot hösten.
Ungarna diar inom 10 veckor samt börjar förtära fast att födas nära 7 veckors ålder. nära 12 månaders ålder existerar ekorren könsmogen. Livslängden inom detta vilda existerar normalt ca 3 kalenderår, dock vissa individer blir ända upp mot 6–7 tid gamla, samt inom fångenskap ännu äldre.[3]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Huvudfödan existerar växtföda, således vilket barrträdsfrön samt -blommor, framförallt granens hanblommor.
Den äter även ekollon, nötter, tallbark, svampar, små frukter från växter samt bladlöss.[4] Ekorren lämnar efter sig kottar liksom existerar inkomplett rensade. Tvärtemot vilket vilket normalt antas är kapabel ej den röda ekorren effektivt smälta ekollon (vilket däremot den grå ekorren kan).
Det är kapabel noteras för att denna art varken äter fågelungar alternativt fågelägg.
detta existerar ett legende, likt avfärdades beneath tjugohundratalet efter undersökning, var maginnehållet ifrån ekorrar analyserades.[10] Endast inom mindre än en fall vid hundra (0,67 procent) återfanns liknande innehåll, vilket efter granskning kunde förklaras tillsammans med för att ekorren, på grund av sin kalcium-metabolism, endast intagit kvarlevor från ben alternativt äggskal.
Den förmå även klättra vid andra ytor än bark. vid grovt putsade fasader är kapabel den exempelvis klättra ända mot takfallet, till för att söka föda.
Den förmå ta försvunnen bark ifrån träd på grund av för att anlända åt saven. 60–80 andel från den vakna tiden går åt mot för att förtära samt samla föda. Överbliven föda, vilket den förmå förtära då detta blir bristande, sparas inom gömmor, nedgrävd alternativt inom hål inom träd.
Ekorren kommer ej ständigt minnas fanns den gömt maten samt får därför leta efter den igen då detta behövs. flera gömmor återfinns inte någonsin. Ekorrar besitter inga revir utan flera ekorrar är kapabel leta föda inom identisk plats.
Ekorren samt människan
[redigera | redigera wikitext]Status samt hot
[redigera | redigera wikitext]I Europa existerar ekorren hotad alternativt undanträngd från den introduceradegrå ekorren, främst inom Storbritannien samt Italien, samt exponerad på grund av habitatfragmentering.
Den grå ekorren förefaller behärska tränga undan den röda tillsammans stort genomslag.[1] Förrymda vilt inom Italien äger lokalt kraftigt decimerat den röda populationen samt inom England existerar populationen från skarlakansröd ekorre kraftigt reducerad därför långt norrut likt mot skotska gränsen. Grå ekorre sprider sjukdomar liksom enstaka form eller gestalt från parapoxvirus vilket existerar dödliga till skarlakansröd ekorre samt den är kapabel utnyttja viss att födas mer effektivt, bland annat ekollon.
Undanträngningen existerar ej energisk utan består inom försvagning ifrån sjukdom samt minskat födounderlag.
Man får som privatperson inte ta hand om vilda djur mer än 48 timmarDen röda ekorren reproducerar sig även långsammare då populationen utsätts till tryck. vid bas från detta klassificerade Internationella naturvårdsunionen (IUCN) länge skarlakansröd ekorre såsom nära hotad (NT) dock kategoriserar numera arten likt livskraftig (LC).[1]
Ekorrar besitter fint skinn såsom tidigare plats värdefullt varför jaktverksamhet vid arten tidigare fanns vanlig.
Numera äger skinnet obetydligt värde. Svenska Jägareförbundet föreslog inom ett skrivelse mot Naturvårdsverket enstaka ändringar inom Jaktförordningen, därför för att allmän jaktverksamhet införs vid ekorrar på grund av skinnets samt köttets skull, ”vilket skulle behärska nyttjas från enskilda jägare och/eller inom område produktutveckling”, såsom förbundet uttrycker detta.
Föreslagen jakttid fanns ifrån inledande september mot sista månad. Naturvårdsverket valde dock för att ej föra förslaget vidare mot regeringen. [11]
Kulturhistoria
[redigera | redigera wikitext]Ratatosk existerar inom skandinavisk sagor ett mytisk ekorre liksom kilar upp samt ner till stammen från Yggdrasil tillsammans meddelanden.[12]
Den heraldiska termen vair syftar vid ekorrskinn (se även gråverk).
I äldre folktro fanns detta diverse uppfattningar ifall ekorrar, för att man riskerade för att erhålla epilepsi ifall man åt ekorrkött samt för att pulvriserad ekorrhjärna fanns en medel mot svindel. Ekorrtänder användes även liksom spådomsredskap.[5]
I modern tradition omnämns ekorrar tämligen ofta samt normalt vid en positivt sätt.
vid flera håll inom världen ges ekorrens vana för att gömma undan föda något större vikt än inom svenska sammanhang[källabehövs] - dess engelska namn squirrel förmå användas såsom verb tillsammans ungefärlig innebörd hamstra.[13]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet ekorre besitter ett svårtydd etymologi samt detta existerar ej entydigt för att namnet äger samband tillsammans ek, förleden förmå anlända från en äldre mening till "rörlig" alternativt existera ljudhärmande.
Dialektala namn vid ekorren existerar bland annat granoxe, gråskinn, kurre, furufnatt samt fnatt[14]. detta svenska termen till ekorre äger sitt ursprung inom detta fornnordiska termen ikorne alternativt ikorn.[15]
Under antiken antogs för att ekorren äger sin långa svans på grund av för att ge sig egen skugga.
Dräktighetstiden är 32–40 dygnDärför kallades djuret vid grekiska på grund av σκιοῦρος skiuros (’skuggsvans’), såsom även återfinns inom släktets vetenskapliga namn.[16]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcd] Shar, S., Lkhagvasuren, D., Bertolino, S., Henttonen, H., Kryštufek, B.
& Meinig, H. Sciurus vulgaris . Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species. utgåva Läst 20 augusti
- ^Dyntaxa, Sciurus vulgaris - ekorre, Dyntaxa TaxonId: , <>, läst
- ^ [abcdef] Nordens däggdjur () s.
- ^ [abc] Djur inom Sveriges natur () s.
- ^ [abc] Ekorre vid (läst )Arkiverad 2 juli hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Sidorowicz, J. , Problems of subspecific taxonomy of squirrel (Sciurus vulgaris L.) inom Palaearctic: Zoologischer Anzeiger.
–
- ^Lurz, P.W.W. En hona kan ha kullar om året med ungar i varje kull
et al. Sciurus vulgaris. Mammalian Species –10
- ^Lucas A. Wauters, Giovanni Amori, Gaetano Aloise, Spartaco Gippoliti, Paolo Agnelli, Andrea Galimberti, Maurizio Casiraghi, Damiano Preatoni, Adriano Martinoli (). ”New endemic mammal species for Europe: Sciurus meridionalis (Rodentia, Sciuridae)” (på engelska) (PDF, 6,76 MB). Hystrix (Associazione Teriologica Italiana) 28 (1).
doi/hystrix ISSN ?origin=publication_detail. Läst 4 juni
- ^”Däggdjur”. Stockholms tätort Miljöbarometern. 29 september Läst 19 november
- ^"Fråga enstaka biolog nära Lunds universitet"Arkiverad 4 mars hämtat ifrån the Wayback Machine.. Inhämtat 15 oktober
- ^[1], Svensk jaktverksamhet, läst
- ^Bernhard Grzimek (utgivare): Grzimeks Tierleben, grupp Säugetiere 2.
dtv-Verlag, , S. ff
- ^squirrelArkiverad 18 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine., Oxford Dictionaries, läst
- ^Svenska Akademiens Ordbok
- ^”Arkivtjänst - Namnledslexikon”. . Har katten tagit ekorrungen gäller det att så snabbt som möjligt få tag i en rehabiliterare för att den ska få antibiotika inom två timmar
Läst 5 januari
- ^ Henry George Liddell, Henry Stuart Jones, Robert Scott: A Greek-English lexicon, A new ed. (9th), rev. and augm. throughout / bygd Henry Stuart Jones, Oxford, Clarendon Pr.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- B. Jensen () Nordens däggdjur, andra version, Prisma förlag, ISBN X
- S.
Ulfstrand & T. Ebenhard (redaktion) () Djur inom Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, ISBN