inklute.pages.dev






Kolets kretslopp snabba och långsamma

Kolcykeln

Kolcykeln, kolets kretslopp, existerar en biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären samt atmosfären. Kolcykeln delas upp inom den snabba samt den långsamma kolcykeln.

Att kolatomer kretsar runt på det här sättet kallas för kolets kretslopp

inom den snabba kolcykeln cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären samt hydrosfären. inom den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln samt geosfären (litosfären alternativt berggrunden). Omloppstiderna inom den snabba kolcykeln existerar ifrån , alternativt år.[1] inom den långsamma kolcykeln existerar omloppstiderna miljontals kalenderår.

internationellt släpper mänskligheten ut cirka 7,8 miljarder ton fossilt kol per år.[2] detta existerar cirka 80 gånger mer än detta naturliga tillflödet ifrån vulkaner, vilket ungefär balanseras från den naturliga inlagringen inom berggrunden genom tektonisk nedtransport från kolrika havssediment.[3] Hastigheten till naturlig inlagring inom berggrund bestäms från hastigheten till kemisk vittring från berggrunden, vilket frigör katjoner vilket kalium (K[+]) samt natrium (Na[+]) vilka når laddningsbalans tillsammans bikarbonat (HCO3[-]).

Ett snabbt och ett långsamt

bikarbonat transporteras inom floder mot oceanen. var reagerar bikarbonat tillsammans med kalcium (Ca[2+]) samt fälls ut liksom kalksten (CaCO3) vid havsbotten.[3]Fossila drivmedel lagrades in inom berggrunden till mellan 50 samt miljoner tid sedan.[1].

Atmosfären

[redigera | redigera wikitext]

I jordens atmosfär finns kol främst inom struktur från koldioxid (CO2) vilket, trots för att detta bara utgör cirka 0, andel ( ppm januari ) från atmosfären,[4] besitter ett massiv innebörd till existensen vid jorden.

Kol finns även inom andra således kallade växthusgaser, vilket metan samt klorfluorkarboner, vilket driver den globala uppvärmningen.

Man brukar säga att det finns två kretslopp för kolet

I atmosfären finns omkring miljarder ton kol. Genom förbränning från fossila drivmedel samt cementproduktion överförs årligen cirka 7,8 miljarder ton kol ifrån geosfären mot atmosfären. 1,1 miljarder ton tillförs årligen atmosfären vid bas från den ändrade markanvändningen. ifrån atmosfären transporteras nettobelopp 2,3 miljarder ton mot hydrosfären (av en totalt utbyte vid 80 miljarder ton) samt nettobelopp 2,7 miljarder ton mot biosfären (av en utbyte vid drygt miljarder ton}.

Sammanfattningsvis ökar kvantiteten kol inom atmosfären tillsammans med cirka 4 miljarder ton per år.[2]

Kol lämnar atmosfären genom:

  1. Växternas fotosyntes då koldioxiden omvandlas mot kolhydrater samt syre.
  2. Vid ytvattnet nära polerna var detta svala vattnet förmå åtgärda upp koldioxiden.
  3. Erosion från sedimentära bergarter likt kalksten, marmor samt kalk.


  4. kolets kretslopp snabba samt långsamma

    5. Koldioxid löst inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förbrukas då kalciumkarbonat omvandlas mot lermineral.

Kol återförs mot atmosfären genom:

  1. djur samt människors andning, ett exoterm reaktion var glukos samt andra organiska molekyler bryts ned mot koldioxid samt vatten.
  2. att bakterier samt svampar inom närvaro från syre bryter ned kolet inom döda varelse samt växter samt omvandlar detta mot koldioxid (till metan angående inget syre finns).
  3. förbränning från organiska ämne såsom kol, petroleum samt naturgas då kolet oxideras mot koldioxid.
  4. att detta varma ytvattnet inom oceanerna släpper ifrån sig koldioxid.
  5. vulkanutbrott då bland annat vattenånga, koldioxid samt svaveldioxid släpps ut inom atmosfären.

Biosfären

[redigera | redigera wikitext]

Liksom kol agerar enstaka huvud roll inom biosfären på grund av såväl cellernas struktur, biokemi samt näringsupptagning besitter existensen ett många energisk roll inom kolcykeln.

I växterna finns omkring – miljarder ton kol.[2]

  1. Autotrofer producerar organiskt ämne genom sin fotosyntes då koldioxid hämtas ifrån atmosfären samt ombildas mot kol. dem viktigaste autotroferna existerar träden vid nation samt fytoplankton inom havet.
  2. Inom biosfären förmå kol transporteras via heterotrofer vilket konsumerar autotrofer samt andra heterotrofer, förutom människan även bakterier samt svampar.
  3. Det mesta kolet lämnar biosfären genom aerobisk andning vilket frigör koldioxid mot atmosfären alternativt hydrosfären.

    Fotosyntesens kemi

    nära anaerobiska processer frigörs istället metan (så kallad flatulens).

  4. Kol är kapabel även lämna biosfären då dött organiskt ämne (som torv) blir ett sektion från geosfären.
  5. Kunskapen angående kolets kretslopp inom djuphaven existerar ännu bristfällig.

Oceanerna

[redigera | redigera wikitext]

I oceanerna agerar oorganiskt kol (kolföreningar utan kol-kol- alternativt kol-väte-bindningar) enstaka betydande roll till kolets kretslopp samt på grund av regleringen från pH-nivåerna.

Kol transporteras ifrån haven mot atmosfären inom struktur från koldioxid samt då koldioxid transporteras ifrån atmosfären mot haven bildas kolsyra (CO2 + H2O ⇌ H2CO3). Balansen inom pH-halten uppnås genom enstaka motsatt reaktion då vätejoner samt bikarbonat frigörs (H2CO3⇌ H+ + HCO3).

inom hydrosfären finns omkring 40&#; miljarder ton kol varav nästan allt inom djuphaven.

Kolets kretslopp

Amazonas regnskog

[redigera | redigera wikitext]

Även stora regnskogar, vilket den inom Amazonas, existerar viktiga på grund av den globala kolcykeln. Växterna binder atmosfäriskt kol inom struktur från koldioxid genom sin fotosyntes. då växterna dör blir dem mot föda på grund av nedbrytare (främst bakterier samt svampar inom marken) liksom konsumerar detta kol likt växterna bundit samt återför detta mot atmosfären såsom koldioxid.

vid några års sikt tillför alternativt bortföra därför ej regnskogarna koldioxid mot atmosfären.

I den snabba kolcykeln cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären och hydrosfären

detta finns dock studier vilket antyder för att regnskogar, kanske likt en konsekvens från globala klimatförändringar, existerar sänkor till koldioxid.[5]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] ”Overview of the Global Carbon Cycle”. IPCC.

    1 november Läst 26 månad &#;

  2. ^ [abc] ”IPCC Carbon and Other Biogeochemical Cycles”. IPCC.

    Naturligtvis tillförs lite grundämnen av meteoriter och en del har skickats ut i rymden av människan

    månad Läst 1 april &#; Tabell samt figur

  3. ^ [ab] ”Att fatta en genomtänkt beslut angående klimatkompensation”. Bolincentret till klimatforskning. November !/menu/standard/file/ Läst 29 mars &#;
  4. ^”Global Monthly Mean CO2”. national oceanic and atmospheric administration Earth struktur Research Laboratories.

    7 april Läst 7 april &#;

  5. ^Lewis, Simon L.; Lopez-Gonzalez, Gabriela; Sonké, Bonaventure; Affum-Baffoe, Kofi; Baker, Timothy R.; Ojo, Lucas O.; Phillips, Oliver L.; Reitsma, Jan M.; vit, Lee; Comiskey, James A.; K, Marie-Noël Djuikouo; Ewango, Corneille E. N.; Feldpausch, Ted R.; Hamilton, Alan C.; Gloor, Manuel; Hart, Terese; Hladik, Annette; Lloyd, Jon; Lovett, Jon C.; Makana, Jean-Remy; Malhi, Yadvinder; Mbago, Frank M.; Ndangalasi, Henry J.; Peacock, Julie; Peh, Kelvin S.-H.; Sheil, Douglas; Sunderland, Terry; Swaine, Michael D.; Taplin, James; Taylor, David; Thomas, Sean C.; Votere, Raymond; Wöll, Hannsjörg (19 February ). ”Increasing carbon storage in intact African tropical forests”. Nature (): sid.&#;– doi/nature&#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]