inklute.pages.dev









När uppfanns den första flygplanet

Flygplan

Flygplan alternativt aeroplan existerar enstaka lag luftfarkoster inom huvudgruppen aerodyner (bärplanförsedda luftfarkoster såsom existerar tyngre än atmosfär, vars lyftkraft alstras från den luftströmning vilket uppkommer kring bärplanen då dessa rör sig genom luften), vars bärplan, sålunda kallade vingar, existerar från fast konstruktion (ej flaxar alternativt roterar beneath gång) samt framdrivs tillsammans med hjälp från ett kraftkälla bestående från motor tillsammans propeller alternativt reaktionsaggregat, såsom enstaka raket- alternativt jetmotor; jämte rotorplan, vilket äger bärytor liksom roterar inom förhållande mot kroppen, varigenom lyftkraften uppkommer.[1]

Flygplan startar samt landar traditionellt vid därför kallade landningsbanor (även startbanaor), vilka befinns anlagda vid flygfält alternativt flygplatser tillsammans mera.

dem används bland annat på grund av försändelse från människor, leverans från produkter, undersökning, nöje alternativt idrott ( segelflyg), dock även militära ändamål inom olika grenar, såsom spaning samt strid. dem likt besitter träning för att framföra luftfarkost kallas pilot (pilotutbildning) medan dem liksom aktuellt till luftfarkost (flyger) kallas flygförare (förkortat FF), alternativt flygkapten ifall dem besitter officer ovan andra flygförare samt anställda ombord en luftfarkost.

Den inledande belagda, kontrollerade flygningen tillsammans med ett luftfarkost tyngre än atmosfär (ett glidflygplan) genomfördes från Otto Lilienthal kalenderår inom utkanten från Berlin. Den inledande belagda flygningen tillsammans en flyg framdriven från motorkraft genomfördes från Bröderna Wright inom Kitty Hawk inom North Carolina den 17 månad Den teknik likt nedsänkt mot bas på grund av deras succé ägde mot massiv sektion provats ut från andra pionjärer, dock dem gjorde även egna test inom ett egentillverkad vindtunnel.[2]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

De tidiga begreppen på grund av flygplansliknande konstruktioner plats enkelt flygmaskin.

Svenska Akademiens lexikon omnämner flygmaskin liksom "om tillsammans med vingar försedd luftballong".[3] Runt identisk period beneath talet följer flera term inom Europa liksom börjar tillsammans förledet aero (klassisk grekiska på grund av "luft"), såsom aeronautik, luftseglingens kultur, aeronaut, ett professionell "luftseglare", samt aerostat, "luftburna" fordon likt förmå stå "statiskt" inom luften (aero + stat), en fintekniskt mening till luftballonger.[4] från detta myntas slutligen aéroplane vid franska beneath slutet från talet, ett kombination från aero (luft) samt strategi (bärplan), vilket sedan spreds mot dem olika europeiska språken (jämför engelska: aeroplane, senare airplane).

Enligt kungliga bibliotekets tidningsarkiv användes den svenska översättningen aeroplan till inledande gången inom svenska dagstidningar beneath januari , då uppfinnare Hiram grundregel (uppfinnaren från den inledande automatiska kulsprutan) skulle utprova enstaka försöksmässig flygplanskonstruktion.

Orville Wright höll sig bara uppe i luften i tolv sekunder när han utförde världshistoriens första flygning Men det satte igång en snabb flygplansutveckling – och knappt 45 år senare var ljudvallen bruten

Göteborgskurirens dagsblad 27 januari använder begreppet flygmaskin samt aeroplan synonymt.[5]

Det moderna begreppet flygplan infördes inom svenskan samt började då ersatta termen 'aeroplan'.[6]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

I Europa skissade Leonardo da Vinci () vid dem inledande flygplansliknande konstruktionerna; enstaka flaxande konstruktion driven från muskelkraft, enstaka helikopter samt även enstaka fallskärm.

detta kom ej längre än mot skisser, då detta ej fanns någon drivkälla såsom kunde ett fåtal konstruktionerna inom luften.

I Europa började beneath talet dem inledande experimenten tillsammans varmluftballonger, även kallade Montgolfièrer, samt senare identisk sekel utvecklades vätgasballonger. Man började snart experimentera tillsammans med framdrivning, dock dem inledande riktiga luftskeppen kom ursprunglig tillsammans kolvmotorerna, liksom började utvecklas inom start från talet.

Luftskeppen fick enstaka snabb tillväxt fram mot den stora, spektakulära olyckan tillsammans med Hindenburg inom New York

Under slutet vid talet experimenterades vid flera håll tillsammans flygning i enlighet med principen tyngre än atmosfär. Tysken Otto Lilienthal plats troligen den förste liksom flög en friflygande glidflygplan.

denne gjorde försök samt mätningar vid modeller samt flera bemannade glidflygningar –[7] Innan han kunnat kontrollera sina teorier ifall flygning tillsammans hjälp från kolvmotordriven propeller, omkom han nära en haveri beneath experimentet. Även inom land i västeuropa samt England utfördes aerodynamiska studier samt försök, från Percy Pilcher, Octave Chanute samt Augustus Moore Herring[7] dock inga lyckades, därför för att detta ej fanns någon utmärkt drivkälla.

Man experimenterade även tillsammans ångmaskiner, dock flygmaskinerna blev till tunga till för att behärska lyfta.

De amerikanska bröderna Wright följde tillsammans stort nyfikenhet Lilienthals planer. dem experimenterade tillsammans flera modeller, konstruerade ett förbränningsmotor vilket installerades inom en biplan tillsammans med numeriskt värde skjutande propellrar.

dem lyckades utföra den inledande flygningen.[8] Detta blev introduktion mot ett många snabb tillväxt, vilket möjliggjordes från kolvmotorutvecklingen.

Bröderna Wright hemlighöll sina flygförsök, samt flera från dem övriga pionjärerna sökte sig fram andra vägar. inom land i västeuropa framträdde brasilianaren Alberto Santos-Dumont tillsammans en flygplan samt lyckades fullborda en luftsprång från 60 meter inom längd, samt begränsad därefter den inledande flygningen tillsammans ett längd från 21&#;sekunder.

överträffades hans flygning från Henri Farman.[7]

Efter detta gick utvecklingen raskt vidare. ett engelsk periodika satte ut en kostnad vid pund mot den inledande vilket flög ovan Engelska kanalen. Vinnaren blev fransmannen Louis Blériot likt flög sträckan inom juli Efter detta började flygindustrin utvecklas inom snabb takt.

inom landet byggdes detta inledande planet – tid invigdes detta inledande reguljärflyget liksom gick mellan London samt Paris. byggdes detta inledande planet drivet från fyra motorer; Junkers G detta kunde ta 19 resenär samt flyga vid meters höjd. flygplanet fortsatte för att utvecklas beneath världskrigen. beneath inledande världskriget ägde man utvecklat strategi liksom kunde anlända upp inom km/h samt beneath andra världskriget kunde dem anlända upp inom ovan km/h.

The Flyer I var ett amerikanskt motordrivet biplan som konstruerades av Bröderna Wright och räknas som världens första fungerande motorflygplan

Vissa strategi, vilket mot modell Messerschmitt Me tillsammans med raketmotor, uppnådde hastigheter upp emot km/h.

Aeronautik

[redigera | redigera wikitext]

Tekniken, läran samt konsten ifall luftsegling samt flygteknik kallas inom gammal kontext till aeronautik (vetenskapen angående luftfärd) samt utgör grunden till flygfarkoster, flygkonstruktion samt luftfart modern luftfart.

Lyftkraft, aerodynamik

[redigera | redigera wikitext]

För för att en flyg bör behärska flyga måste detta generera ett lyftkraft likt inom planflykt existerar lika massiv vilket sin vikt samt äga resurser mot ett dragkraft vilket existerar minimalt lika stort såsom sitt luftmotstånd. Lyftkraft produceras då flygplanets vinge tvingas vidare genom luften samt vid bas från sin anfallsvinkel (vingens vinkel mot den kommande luftströmmen ) accelererar atmosfär tvärs vingens rörelseriktning, inom normalfallet neråt.

till för att öka farten luften utövar vingen enstaka kraft vid denna (översidan suger ner atmosfär samt undersidan trycker ner luft). på grund av detta bör hända enklare därför används vingklaffar till för att flygmaskinen bör lyfta enklare. Denna kraft motsvaras från ett lika massiv motkraft vilket luften utövar vid vingen i enlighet med Newtons tredjeplats team.

Denna motkraft existerar lyftkraften. Lyftkraften ökar tillsammans farten samt tillsammans vingens anfallsvinkel upp mot den gräns var vingen överstegras.

Det har förvandlat krigföring, revolutionerat globala resor, drivit teknisk innovation och bidragit till en förbättrad förståelse och samarbete mellan världens kulturer

Tillräcklig lyftkraft kunna erhållas genom lämpliga kombinationer från hastighet samt anfallsvinkel (högre hastighet kräver lägre anfallsvinkel samt tvärtom). enstaka vingprofil (motsvarande vingens lodräta genomskärning inom flygriktningen) äger strömlinjeform samt existerar oftast något välvd till för att ge en lämpligt förhållande mellan lyftkraft samt motstånd beroende vid typ från luftfarkost.

en luftfarkost speciellt avsett på grund av sofistikerad flygning äger ofta ett symmetrisk vingprofil på grund av för att äga god manöverförmåga inom varenda flyglägen, även inom ryggläge. essentiell framdrivningskraft, dragkraft, produceras genom ett lämplig framdrivningsanordning samt även från tyngdkraften då jetplan sjunker alternativt dyker mot lägre höjd. Tyngdkraften existerar tillsammans tillsammans termik den enda drivkällan till segelflygplan.

Beroende vid avsett användningsområde samt önskade prestanda anpassas vingprofil, vingform inom övrigt samt vingyta till varenda typ från flygplan, liksom kroppsstorlek samt kroppsform, framdrivningsanordning, vikt samt stabiliserings- samt styrytor. Flygkroppen tillsammans med dess nyttolast (passagerare samt last) ger normalt en många stort bidrag mot flygplanets vikt samt luftmotstånd.

nära början ifrån betalkort väg eller spår (kort accelerationssträcka till för att att nå ett mål eller resultat tillräcklig fart) samt början ifrån upphöjd höjd (tunn luft) måste flygplanets totalvikt därför oftast reduceras jämfört tillsammans med normalfallet. inom sådana fall tillåts färre resenär alternativt mindre gods, även bränsle, än normalt.

Flygmotor. framdrift

[redigera | redigera wikitext]

Kraften mot den framåtriktade rörelsen kommer inom trafikflygplan ifrån antingen ett propeller fäst nära axeln vid ett kolvmotor (främst stjärnmotor alternativt radmotor), alternativt ifrån enstaka jetmotors avgaser (ej utblås). Jetmotorn existerar inom dem flesta fall antingen från typ enkelströmsmotor alternativt dubbelströmsmotor samt den senare äger enstaka tramp inom propellerns arbetsprincip då den oftast besitter enstaka fläkt inom den yttre luftflödet.


  • när uppfanns den  inledande flygplanet

  • Fläkten drivs från kompressorns axel (med viss nedväxling).

    Jetmotorn fungerar genom för att kompressorer framtill vid motorn (bland annat den stora fläkt liksom syns framtill vid dubbelströmsmotorer) komprimerar luften samt trycker in den inom brännkammaren beneath högt tryck. var sprutas bränslet in samt förbränns oavbrutet.

    Sedan bröderna Wrights första flygning har flygplanet omdefinierat gränserna för mänsklig förmåga och ambition

    Inloppet mot brännkammaren besitter en mindre tvärsnitt än utloppet, samt därför riktas ett större sektion från dem svällande avgasernas tryck mot utloppet samt turbinen. Turbinen sätts inom rörelse från dem svällande avgaserna samt driver kompressorn då deras axlar existerar sammankopplade via ett kuggväxel (eller därför är kapabel kompressor samt turbin nyttja identisk axel).

    Kompressorn trycker då inom mer atmosfär inom brännkammaren samt därmed upprätthålls förbränningen vars avgaser driver turbinen samt därmed motorn. Avgaserna besitter efter turbinen kvar högre hastighet än gashastigheten inom inloppet, vilket innebär för att detta uppstår enstaka kraft vidare inom motorn: dragkraft. ett turbopropmotor (turbindriven propellermotor) fungerar principiellt vid ungefär identisk sätt, dock denna plats tar turbinen upp ett betydligt större sektion från energin inom avgaserna samt driver enstaka propeller, vilket inom sin tur skapar framdriften.

    Detta ger förbättrad bränsleekonomi nära lägre farter inom utbyte mot enstaka lägre topphastighet.

    Plan, styrverk

    [redigera | redigera wikitext]

    Plan, inom aeronautik, avser välvda skivor avsedda likt bärande alternativt styrande kroppsdel inom flygmaskiner, konstruerade efter principen tyngre än luften. detta finns flera olika typer, varenda tillsammans med övergränsande attribut, exempelvis: bärplan (vingar) – program liksom utgör dem primära aerodynamiskt bärande ytorna (bärytorna) vid flygplan, roderplan (styrplan) – strategi liksom utgör roderblad samt roderytor, stabiliseringsplan (stabilitetsplan) – program såsom tjänar mot för att göra stabil flygplan, stjärtplan (stjärtparti) – strategi inom flygkroppens bakre sektion liksom utgör stjärten, stödplan – program tillsammans stödjande alternativt stabiliserande funktion, etc.

    Flygplan manövreras genom för att påverka luftströmmen tillsammans roder inom bakkanten från vingarna, fena samt stabilisator, skevroder, sidroder respektive höjdroder. Skevrodren sitter (oftast) längst bort ut vid vingarna samt tillsammans med dem förmå flygplanet lutas inom sidled/bankas på grund av för att underlätta svängar. Fenan får flygplanet för att flöjla mot den inströmmande luften samt tillsammans sidorodret vid fenan styr piloten noggrannare inom girled.

    Höjdrodren vid den horisontella stabilisatorn, styr planets näsa upp alternativt ner samt används då flygplanet skall öka alternativt minska anfallsvinkeln. nära låga hastigheter, detta önskar yttra början samt landning, fälls klaffar ut inom bakkanten från vingen. Dessa ger enstaka mer välvd vingform samt ger därmed större lyftkraft nära ett given anfallsvinkel samt hastighet.

    enstaka viss typ från klaffar, Fowlerklaffar, ger även ett större vingyta såsom bidrar mot ett ökning från lyftkraften. samtliga typer från klaffar ger även en högre luftmotstånd, vilket hjälper planet för att sakta ner inför landning. Ytterligare luftmotstånd förmå erhållas tillsammans luftbromsar, såsom oftast sitter vid ovansidan från vingen samt används då flygplanet bromsar in efter landning alternativt inom luften.

    Flygplan samt miljön

    [redigera | redigera wikitext]

    I takt tillsammans för att människan blivit medveten ifall miljöförstöring, äger flyg flera gånger pekats ut vilket enstaka massiv miljöbov, vilket äger stöd inom officiell statistik.

    Flyg äger störst inverkan vid klimatet, räknat per resenär samt kilometer.[9] i enlighet med Trafikverkets hemsida "Dina omröstning utför skillnad" blir klimatpåverkan 8 gånger därför massiv då ett utflykt sker tillsammans luftfart jämfört tillsammans då den sker tillsammans med landsvägsbuss såsom ändå påverkar klimatet många mer än angående resan sker tillsammans med järnväg.

    Internationella klimatpanelen (IPCC) anger i enlighet med LFV:s webbsida för att flygtrafiken idag svarar till omkring 2 andel från dem globala utsläppen från koldioxid.

    Den första flygningen i Sverige utfördes av fransmannen Georges Legagneux på Gärdet i Stockholm

    Tillsammans tillsammans utsläppen från kväveoxider, vattenånga samt effekter ifrån kondensstrimmor, beräknas flyget svara på grund av 3,5 andel från människans totala effekt vid klimatet. Fram mot är kapabel flygets andel från koldioxidutsläppen stiga mot 3 andel samt den samlade resultat vid klimatet mot andel, dock maximalt sannolikt procent.[10]

    De låga procenttalen betyder dock ej för att flygets utsläpp av ämnenofta föroreningar existerar en mindre bekymmer - detta vore likt för att yttra för att Södertälje ej behöver minska sina utsläpp av ämnenofta föroreningar eftersom dem existerar sålunda små inom förhållande mot resten från världens utsläpp av ämnenofta föroreningar.

    detta handlar inom stället angående för att välja transportsätt därför för att utsläppen blir således små likt möjligt. Väljer man riktig transportsätt således förmå man utflykt mer inom stället till mindre utan för att utsläppen ökar, alternativt utflykt lika många liksom tidigare dock tillsammans med mindre utsläpp av ämnenofta föroreningar.

    Olika flygplanskonstruktioner

    [redigera | redigera wikitext]

    • Monoplan äger en par vingar.

      Dit är kapabel hänföras dem allra flesta luftfarkost konstruerade efter

    • Biplan, "dubbeldäckare", existerar luftfarkost tillsammans med numeriskt värde vingar, den en ovanför den andra. Biplan plats vanliga inom flygets barndom.
    • Triplan besitter tre vingar, Fokker Dr.I existerar en välkänt modell tillsammans god manöverduglighet samt stigförmåga.
    • Kvadrupelvingade flyg besitter, liksom namnet antyder, fyra vingar, den en ovanför den andra.

      likt modell nämns detta brittiska Nighthawk (Nattskärra)

    • Lågvingat innebär för att vingen vid en luftfarkost alternativt ytterligare luftfarkost existerar placerade lågt inom förhållande mot flygplankroppens höjd. en modell vid en lågvingat flyg existerar Piper PA
    • Midvingat existerar en luftfarkost alternativt ytterligare luftfarkost var vingen placerats centralt inom förhållande mot flygplankroppens höjd.

      Läs också

      en modell vid några midvingade luftfarkost existerar Brewster Buffalo samt MiG

    • Högvingat existerar en flyg alternativt ytterligare luftfarkost var vingen placerats högt inom förhållande mot flygplankroppens höjd. en modell vid en högvingat luftfarkost existerar Cessna
    • Parasollvingat existerar en flyg tillsammans med vingen monterad ovanför flygplanskroppen.
    • Flygplan tillsammans Nosvinge äger ett större vinge baktill samt enstaka mindre framtill, tvärt emot vilket vilket existerar vanligt vid både sportflygplan samt passagerarflygplan.

      inom allmänhet äger luftfarkost tillsammans med nosvinge samt propeller även motorn placerad baktill således för att den "trycker" fram planet genom luften. Nosen samt kabinen är kapabel därmed göras mer strömlinjeformade vilket ger lägre luftmotstånd samt god bränsleekonomi. Dessutom bidrar nosvingen mot flygplanets lyftkraft genom för att trycka upp nosen istället till för att likt vid vanliga program trycka ner stjärten på grund av för att hålla planets tyngdpunkt samt lyftkraft inom balans, vilket även förbättrar existerar detta svårt för att utforma en luftfarkost tillsammans med nosvinge samt vingklaffar liksom kunna hålla balansen in längdled då klaffarna fälls ut samt vingarnas lyftkraft förändras.

      från denna anledning saknar dem flesta sportflygplan tillsammans med nosvinge vingklaffar samt besitter därför jämförelsevis högre start- samt landningshastighet än flyg tillsammans med stjärtparti samt stabilisator bak.

      Flygplanet drevs av två skjutande propellrar som fick sin kraft via två kedjor kopplade till en centralt placerad motor

      flera jaktflygplan använder sig från datorstyrda nosvingar på grund av för att öka sin manöverduglighet, JAS 39 Gripen används på denna plats liksom exempel.

    • En Flygande vinge existerar en luftfarkost liksom inom stort sett bara existerar ett enda vinge. Beroende vid vingens storlek är kapabel motor, kabin, lastutrymme tillsammans med mera inrymmas inom vingen alternativt inom strömlinjeformade utbuktningar vid densamma.

      tackar vare avsaknaden från stjärtparti samt flygkropp äger flygande vingar lågt luftmotstånd samt därmed god bränsleekonomi. Dock tåler dem ej större förflyttningar från tyngdpunkten inom längdled då dem inom allmänhet saknar stabiliteten hos en strategi tillsammans stjärt samt stabilisator alternativt nosvinge. Bland annat nordamerikanen Jack Northrop samt dem tyska bröderna Walter samt Reimar Horten experimenterade tillsammans flyg från denna typ, vilket ledde mot farkoster såsom Horten Ho, samt Northrops YB, YB samt B-2 spirit.

    • Exempel vid olika flygplanskonstruktioner
    • Antonov An-2, modell vid biplan.

    • Fokker Dr.I, modell vid triplan.

    • Piper PA, modell vid lågvingat monoplan.

    • IAI Westwind, modell vid midvingat monoplan.

    • Pietenpol Air Camper, en parasollvingat flygplan.

    • Boeing C Globemaster III, modell vid högvingat monoplan tillsammans med T-stjärt.

    • Beechcraft Starship, en lågvingat monoplan tillsammans nosvinge.

    • Horten IV, en segelflygplan från typen flygande vinge.

      Utbuktningen undertill ger ökat benutrymmer på grund av piloten vilket inryms inom liggande ställning på grund av för att hålla luftmotståndet nere.

    • Piaggio P Avanti, en midvingat monoplan tillsammans nosvinge samt T-stjärt. Detta existerar en ytterst sällsynt modell vid flygplan liksom använder både ett nosvinge samt ett traditionell stjärt.

    • Airbus A, modell vid passagerarflygplan.

    • Tu, modell vid bombplan.

    • Beriev A, modell vid AWACS-flygplan.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]