Ta bort betyg i grundskolan

I detta segment listas samtliga studier vilket varit centrala inom litteraturöversikten jämte argument till dem urval liksom gjorts.

Den möjligen maximalt grundlig samt därtill maximalt systematiska litteraturöversikt vilket gjorts vid området existerar gjord från Harlen samt Deakin Crick ().

Den existerar enstaka självklar utgångspunkt, ej minimalt till för att den även innehåller jämförelser tillsammans med flera från dem tidigare forskningsöversikterna vid området.

• Harlen, W., & Deakin Crick, R. (). A systematic review of the impact of summative assessment and tests on students´ motivation for learning.

  In: Research bevis in educational library. Issue 1. London: EPPI-Centre, Social Science Research enhet, Institute of Education.

Därtill äger jag beaktat den senaste översikten likt gjorts, vilket är:

• Lundahl, C., Hultén, M., slag, A., & Mickwitz, L. (). Betygens geografi – undersökning ifall bedömning samt summativa bedömningar inom landet samt internationellt.

  Vetenskapsrådet. Stockholm: Vetenskapsrådet. (se Betygens geografi)

Även den äger använt sig från systematiska strategier, dock inskränker sig enbart mot undersökning såsom publicerats , dvs. efter för att Harlen samt Deakin Crick () publicerades samt vilket därför ej täcks från den översikten. Tillsammans bildar dessa ett heltäckande strukturerad överblick ovan den undersökning liksom gjorts inom engelskspråkig litteratur.

Även inom Lundahl et al. () förs ett jämförande samtal tillsammans med tidigare forskningsöversikter.

Så mot enstaka ytterligare typ från studier såsom granskats inom denna litteraturöversikt, dem liksom klart diskuterar till att tidiga bedömning existerar bra. på grund av svensk sektion brukar detta inom betygsdebatten framför allt hänvisas till:

• Sjögren, A.

  (). Graded children – bevis of longrun consequences of school grades from a nationwide reform. Working paper Uppsala: IFAU – Institutet till arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk utvärdering.

En mer intensiv utvärdering från Sjögrens narrativ ingår visserligen inom Lundahl et al. () undersökning, dock Sjögrens narrativ berättigar ytterligare beaktande då den kommit för att väga tungt inom den svenska betygsdebatten likt argument till för att tidiga bedömning samt till för att högre krav existerar god till annars missgynnade grupper inom skolan.

ej minimalt agerar den enstaka betydelsefull roll på grund av för att understödja argumenten samt förslagen inom den promemoria vilket publicerades var tidiga bedömning samt tester föreslogs:

• Promemoria U//S En förbättrad skolstart på grund av alla: utvärdering samt bedömning till progression inom lärandet. Utbildningsdepartementet.

När detta gäller båda dessa rapporter besitter jag gjort ett mer intensiv utvärdering från den evidens samt dem argument likt förs fram inom dessa, bland annat genom för att även vandra tillbaka mot dem forskningsstudier likt dem båda rapporterna stödjer sina argument på.

För för att behärska bidra mot fördjupad samtal kring betygens motiverande effekter äger jag valt för att komplettera tillsammans några nyare studier vid området såsom ej täcks från forskningsöversikterna.

numeriskt värde från dessa studier är:

• Brookhart, S. M. (). Graded Achievement, Tested Achievement, and Validity. Educational Assessment, 20(4), –
• Grant, D., & Green, W. B. (). Grades as incentives. Empirical Economics, 44(3), –

Den förra existerar skriven från ett från dem inflytelserik betygsforskarna internationellt sett samt innehåller enstaka mindre överblick från inriktningar inom betygsforskningen.

Den senare ligger inom detta tidsspann liksom täcktes från Lundahl et al. (), dock ingick ej inom deras urval då deras sökningar enbart använde sig från databaserna Libris, ERIC samt ProQuest medan ovanstående nås via Business Source Premier samt Google Scholar.

För för att ytterligare illuminera betygens effekter förs enstaka teoretiskt förankrad samtal kring detta.

Några från dem tidigare nämnda texterna inkluderar teoretiska resonemang (framför allt Grant & Green, ). Utöver dessa besitter jag valt för att ta tillsammans nästa numeriskt värde texter vilket sammanfattar många från dem senaste insikterna vid detta teoretiska området:

• Yeager, D. S., Henderson, M. D., Paunesku, D., Walton, G. M., D&#;Mello, S., Spitzer, B.

  J., & Duckworth, A. L. (). Boring But Important: A Self-transcendent Purpose for Learning Fosters Academic Self-regulation. Journal of Personality and Social Psychology, (4),

• Klapp, Alli (a). Bedömning, bedömning samt lärande. Lund: Studentlitteratur.

När man bör illuminera detta oss inom land kallar bedömning måste man fråga sig vilket mer allmänt fenomen våra bedömning existerar formulering till (jfr “funktionell ekvivalent”, avsnitt 1).

i enlighet med Lundahl et al. () kunna bedömning ses såsom ett summativ bedömning:

Betyg […] enstaka summering samt beskrivning från elevens utbildning nära ett viss tidpunkt. Ofta sker ett summering inom slutet från terminen alternativt inom slutet från ett klass vid gymnasiet. enstaka summativ evaluering kunna även innebära för att mindre delmoment från ett utbildning summeras mot modell genom test samt för att resultaten ifrån en antal test senare ligger mot bas till en bedömning.

(s. 11)

Summativ granskning existerar alltså detta mer generella fenomenet mot vilket bedömning hör. Svenska bedömning existerar därtill enstaka summativ evaluering tillsammans således kallad ”high-stakes”, detta önskar yttra dem äger massiv innebörd på grund av dem studenter såsom får bedömning. Svenska bedömning är kapabel exempelvis att fatta beslut eller bestämma något ifall ett student kommer in vid ett gymnasie- alternativt högskoleutbildning alternativt ej.

ej varenda summativa bedömningar existerar high-stakes, vilket existerar viktigt för att beakta då man utför ett forskningsöversikt vid summativa bedömningar. Hur viktiga bedömning existerar inom en utbildningssystem besitter givetvis konsekvenser till hur studenter påverkas från betyg.

Andra viktiga nyanser för att beakta existerar för att bedömning ofta sätts vid grundval från ett mängd resultat såsom enstaka pedagog samlat in beneath enstaka längre period angående ett elevs prestationer inom detta kunskapsområde likt bör betygssättas.

enstaka skola förmå äga dåliga dagar utan för att detta behöver påverka betyget nämnvärt.

Detta mot skillnad ifrån exempelvis en högskoleprov var enstaka dålig ljus till enstaka student förmå förstöra chanserna mot god effekt samt därmed chanserna för att anlända in vid den träning hen önskar. detta existerar rimligt för att anta för att en test vilket bara utgör en från flera test vilket enstaka skola utför på grund av för att erhålla en bedömning, påverkar eleven vid en annat sätt än en test var allt står vid spel just tillsammans med detta enda prov.

På identisk sätt existerar detta rimligt för att anta för att samtliga bedömning ett student får beneath sin skolgång ej påverkar eleven vid identisk sätt.

för att erhålla bedömning på grund av inledande gången existerar troligtvis omgärdat från andra förväntningar samt ytterligare bekymmer än för att erhålla bedömning på grund av femte gången, likaså existerar avgångsbetyget från enstaka ytterligare art än bedömning liksom ges vilket avstämningar beneath ett längre träning.

Elevens alternativt studentens ålder påverkar rimligen även dem effekter bedömning besitter liksom andra kulturella samt kontextuella faktorer.

De distinktioner likt beskrivs ovan existerar viktiga för att beakta då forskningsöversikter vid summativa bedömningar tolkas inom avsikt för att yttra något angående svenska förhållanden samt svenska bedömning.

detta är kapabel även finnas andra viktiga överväganden för att utföra till för att korrekt behärska uttolka hur svenska bedömning kunna påverka svenska studenter. många från den undersökning liksom finns angående analys bygger vid betygssystem liksom existerar normrelaterade snarare än kriterierelaterade liksom inom land.

Detta hindrar dock ej för att ett mängd viktiga slutsatser kunna dras vid grundval från den undersökning såsom gjorts (se även Brookhart, , s. ).

   Forskningsöversikter vid området summativa bedömningars effekter vid elevers motivation, utbildning samt prestation

Sedan millennieskiftet äger, vilket tidigare nämnts, numeriskt värde större systematiska litteraturöversikter gjorts vilket berör frågan angående bedömning samt summativa bedömningar: Harlen, Deakin samt Crick () samt Lundahl et al.

(). Den förra översikten innehåller utöver själva översikten ett jämförelse tillsammans med dem utfall likt erhålls tillsammans med resultaten ifrån åtta andra översikter inom området: McDonald (), Madaus samt Clarke (), McNeil samt Valenzuela (), Black samt Wiliam (), Kellaghan, Madaus samt Raczek (), Crooks (), Ames () samt Natriello ().

Den senare översikten innehåller ett jämförelse tillsammans fyra andra översikter: Harlen samt Deakin Crick (), Black samt Wiliam (), Crooks (), Kluger samt DeNisi (). likt synes överlappar tre från dem ovanstående vilket innebär för att totalt elva forskningsöversikter beaktas direkt samt omväg via dem båda översikter liksom valts ut. Sammantaget ger dessa elva översikter enstaka entydig foto från bedömning samt summativa bedömningar: dem äger enstaka huvudsakligen negativ effekt vid elevers utbildning samt motivation, inom synnerhet svagpresterande studenter samt studenter ifrån minoritetsgrupper, dvs.

bedömning samt summativa bedömningar bidrar mot ökade klyftor inom skolsystemet. Nedan går jag djupare in vid resultaten ifrån Harlen samt Deakin Crick () samt Lundahl et al. ().

Huvudfrågeställningen på grund av Harlen samt Deakin Cricks överblick är: ”What fryst vatten the bevis of the impact of summative assessment and testing on students’ motivation for learning?” (, s.

18). Översikten inriktas vid studier från studenter inom åldrarna 4–18 kalenderår. Syftet tillsammans för att undersöka just motivation till utbildning (dvs. vilja för att lära sig) samt ej därtill omfatta konsekvens vid insikt plats för att författarna menade för att detta förra området ej fanns lika väl studerat likt summativa bedömningars effekter vid elevers kunskaper.

en annat motiv fanns för att motivation på grund av utbildning måste anses likt ett betydande aspekt från träning inom åldrarna 4–18, bland annat till för att detta existerar inom dessa åldrar vilket elevens vilja för att gå vidare utbilda sig samt grunden mot livslångt utbildning läggs samt för att motivation till utbildning existerar ett betydande komponent inom detta.

Harlen samt Deakin Crick (, s. 1) skiljer mellan motivation inom relation mot lärandemål samt motivation inom relation mot prestationsmål då detta finns goda såväl empiriska vilket teoretiska skäl för att anta för att den senare typen från motivation innebär för att fokus till eleven samt undervisningen förskjuts mot andra aspekter än själva lärandet.

Förutom grundlig databassökningar gick författarna igenom en drygt anförande tidskrifter manuellt, vidare nyttjade dem sina breda kontaktnät inom området samt granskade referenslistor inom till översikten intressanta studier, allt inom avsikt för att hitta relevanta studier på grund av översikten.

Harlen samt Deakin Crick () fann studier likt baserat vid titel samt beskrivning fanns relevanta till deras överblick.

dem ägde inga begräsningar inom då studierna skulle artikel gjorda dock fann för att merparten från dem relevanta studierna fanns publicerade efter Efter ett utvärdering från dessa studier kvarstod 19 såsom uppfyllde samtliga uppsatta kriterier till relevans samt rigorositet. dem fann inom ett intensiv utvärdering från dem 19 utvalda studierna för att detta fanns upphöjd grad från evidens till att:

• Nationella prov/liknande leder mot för att öka sambandet mellan nedsänkt självkänsla samt prestation.
• Nationella prov/liknande fullfölja för att pedagog tenderar för att inom högre grad nyttja sig från ett förmedlingspedagogik samt starkt strukturerade aktiviteter, vilket gynnar den typ från studenter likt föredrar detta undervisningssätt dock missgynnar samt sänker självförtroendet till dem grupper från studenter såsom föredrar mer aktiva, varierande samt öppna undervisningsformer.
• Upprepade diagnotiska test förstärker negativa effekter vid självkänslan hos lågpresterande elever.
• Tester (oavsett typ) bidrar mot elevers perception ifall vad analys existerar samt kunna bidra mot för att studenter är kapabel anlända för att uppfatta även formativ utvärdering likt rent summativt, oavsett lärarens intentioner.
• Elever existerar medvetna angående detta prestationsfokus såsom uppstår inom samband tillsammans med nationella test, samt för att dessa bara ger enstaka begränsad foto från vad dem kan.
• Elever likt avskyr nationella test, uppvisar höga stressnivåer (i synnerhet flickor) samt föredrar andra typer från bedömningar.
• Återkoppling vid bedömningar existerar enstaka betydelsefull faktor inom hur bedömningar påverkar framtida utbildning på grund av studenter.

  Återkoppling vilket inriktar sig vid individegenskaper snarare än för att artikel uppgiftsrelaterad tenderar för att minska elevers fokus vid lärandemålen.

• Summativa bedömningar blir enkel en uppgift inom sig på grund av detta vilket görs inom klassrummet samt influerar bedömningsinteraktionen mellan pedagog samt elev.
• Summativa bedömningar leder mot för att målen på grund av lärandet inom skolan inom högre grad länkas mot hårt arbete samt den egna förmågan (snarare än mot för att förbättra kunskaper).
• Hur enstaka test- samt summativ bedömningskultur påverkar studenter beror inom upphöjd grad vid hur den implementeras från lärarna.

  Negativa effekter är kapabel mildras inom en klimat liksom stödjer elevers emotion från för att räcka mot samt prestera väl.

• Skolsystem såsom besitter en starkt fokus vid evaluering producerar studenter tillsammans kraftfull yttre orientering mot bedömning samt social ställning eller tillstånd (snarare än mot för att förbättra kunskaper).

  (Harlen & Deakin Crick, , s. ).

Harlen samt Deakin Crick utför enstaka jämförelse från dem effekt dem fått tillsammans med åtta andra litteraturöversikter inom detta sektor gjorda år , vilka listades tidigare inom detta del, samt finner för att deras slutsatser ligger inom linje tillsammans med dessa översikter (, s. ). en från deras maximalt tydliga utfall existerar för att summativa bedömningar differentierar samt för att detta inom synnerhet påverkar lågpresterande studenter negativt.

Även flickor påverkas negativt från enstaka summativ bedömningskultur vid bas från ökad stress. inom relation mot ålder samt idén för att anpassa studenter nära enstaka testkultur, sålunda menar Harlen samt Deakin Crick för att detta mesta snarare pekar vid risker tillsammans med för att tidigt presentera studenter inom enstaka sådan kultur: ”Instead of motivation and test familiarity increasing with age, older students feel more resentment, anxiety, cynicism and mistrust of standardised achievement tests” (, s.

5). för att tidigt utsättas till high-stakes bedömningar leder alltså snarare mot för att man känner ökad bekymmer samt cynism.

Lundahl et al. () använder databaserna ERIC, ProQuest samt Libris tillsammans tillsammans med ett manuell översyn från fyra tidskrifter vid området. Genomgången täcker år Inga åldersbegräsningar användes, varför även studier vid enbart universitetsstudenter inkluderades.

Totalt uppfyllde 22 studier kvalitetskraven samt valdes ut på grund av fördjupad utvär. Lundahl et al. (, s. ) fann för att studierna såsom ägde varit objekt till fördjupad utvärdering mot stora delar plats samstämmiga samt att:

• Summativa bedömningar äger enstaka generell differentierande effekt: bedömning påverkar olika elevgrupper vid olika sätt beroende vid prestationsförmåga samt kön.

  Lågpresterande studenter samt pojkar får ett negativ tillväxt inom sitt utbildning samt sämre prestationer tillsammans med summativa bedömningar jämfört tillsammans högpresterande studenter samt flickor.

• Summativa bedömningar likt bedömning påverkar elevers prestationer negativt jämfört tillsammans formativ granskning, ovan åldrar.
• Negativ feedback påverkar studenter negativt: feedback såsom existerar summativ samt vilket visar vid elevers bristande kunskaper samt svaga konsekvens verkar ej hjälpa studenter för att ”skärpa sig” utan studenter presterar sämre tillsammans negativ feedback samt dem presterar förbättrad ifall dem får feedback tillsammans med många samt kontinuerlig ”positiv” kunskap angående hur dem förmå utveckla sitt arbete.
• Ett fåtal studier undersöker betygens effekter vid yngre elevers utbildning samt prestationer (före årskurs 6) samt dessa visar för att feedback likt ger många kunskap angående hur eleverna förmå utveckla sina prestationer existerar förbättrad till deras utbildning samt prestationer jämfört tillsammans med summativa bedömningar.

Lundahl et al.

() menar även för att ålder, erfarenheter från analys samt ifall eleven existerar resurssvag/resursstark  tycks spela enstaka massiv roll på grund av hur elevers utbildning, motivation till utbildning samt prestationer påverkas från summativ utvärdering. vilket oss ser innehåller några från slutsatserna en jämförande perspektiv mellan formativa samt summativa bedömningar.

detta finns även andra aspekter såsom lyfts på grund av för att förklara skillnader effekt mellan olika studiers. Exempelvis menar Lundahl et al. () för att detta finns ett skiljelinje mellan studier gjorda från å en sidan psykologer samt utbildningsforskare samt å andra sidan ekonomer. Jag bör undersöka detta påstående senare, då jag mer detaljerad samtalar om skiljelinjer inom betygsforskningen.

detta finns skäl för att nyansera detta påstående dels vid grund från ett re-analys från tidigare studier gjorda från ekonomer, dels inom ljuset från ett färsk undersökning liksom genomförts från en par ekonomer liksom ej ägde beaktats från Lundahl et al. ().

Som framgått från denna översikt från tidigare översikter därför existerar evidensen kraftfull till för att bedömning samt summativa bedömningar huvudsakligen äger ett negativ effekt vid elevers motivation till utbildning samt till undervisningens inriktning, inom synnerhet gäller detta inom relation mot lågpresterande studenter.

Flickor påverkas mer negativt inom begrepp från ökad stress samt bekymmer från ett test- samt prestationskultur än pojkar. bedömning samt summativa bedömningar differentierar, detta existerar en många klart effekt inom forskningen.

När detta gäller bedömning särskilt sålunda existerar evidensen ej lika utvecklad då detta gäller hur dessa påverkar motivation på grund av utbildning, stress, prestations- samt undervisningsfokus.

Medel- samt högpresterande elevers konsekvens verkar ej påverkas negativt från bedömning. Huvudsakligen existerar detta ett fråga ifall inom vilken grad bedömning leder mot ökat fokus vid summativa bedömningspraktiker inom skolan.

Trots för att tidigare undersökning uppvisar massiv enighet samt upphöjd grad från evidens finns detta ändå dem likt hävdar för att bedömning existerar en viktigt verktyg inom avsikt för att motivera studenter mot för att anstränga sig starkare samt lyfta sina kunskapsresultat, inom synnerhet inom relation mot lågpresterande studenter.

detta önskar yttra noggrann tvärt emot vad forskningen visar. Jag bör idag vandra ovan mot argument samt studier såsom åberopas liksom bas på grund av dylika argument till för att titta ifall detta finns förbisedda aspekter såsom ej beaktats inom dem översikter likt tidigare redovisats inom detta avsnitt.

    Belägg till för att bedömning är kapabel artikel bra

I detta segment går jag djupare in vid numeriskt värde rapporter såsom förts fram mot stöd till tidiga bedömning.

Den inledande existerar promemorian En förbättrad skolstart på grund av alla: evaluering samt bedömning på grund av progression inom lärandet(Promemoria ), vilket existerar den senaste statliga analys såsom tar upp betygsfrågan. inom den utarbetas förslag mot för att bedömning bör införas inom årskurs 4 samt för att detta bör införas en flertal diagnostiska tester inom tid 1, såsom sektion från en stärkt bedömningsstöd mot skolor.

Den andra existerar ett forskning från Sjögren (). Vilka belägg ges inom dessa rapporter till bedömning samt summativa bedömningars effekter vid utbildning, motivation samt prestation?

   Promemorian enstaka förbättrad skolstart till alla

För för att börja tillsammans med promemorian därför hävdas detta inom den för att detta rent allmänt finns ett fåtal studier från bedömning från tillräckligt upphöjd standard samt för att dem såsom finns inom upphöjd grad saknar relevans på grund av svenska förhållanden (Promemoria , s.

). Promemorian fullfölja ej krav vid för att existera enstaka forskningsöversikt, dock likväl tas några studier upp inom den såsom stöd till bedömning samt summativa bedömningars positiva effekter vid elevers lärande.

När detta gäller förslagen kring bedömningsstöd inom årskurs 1 inom svenska, svenska såsom andra tungomål samt matematik sålunda tas den därför kallade proveffekten upp såsom stöd till dessa förslag, ett utfall liksom sägs visa vid vikten från test till för att etablera robusta långtidsminnen (Promemoria , s.

39). inom avsnittet angående proveffekten åberopas ett forskning från McDaniel, Roediger samt McDermott (). detta sägs artikel enstaka forskning tillsammans med direkt relevans på grund av proveffekten inom skolmiljö. Låt oss vandra mot den studien på grund av för att förbättrad förstå vad den ger evidens på grund av. Artikeln visar upp enstaka syntetiserande sammanställning från flera delprojekt var en från dessa delprojekt handlar just angående proveffekter inom klassrumskontext, detta existerar studien ”Testing the testing effect in the classroom” från McDaniel, Anderson, Derbish samt Morrisette ().

inom artikeln redovisas resultaten från enstaka forskning vid 35 medicinstudenters frivilliga deltagande inom enstaka utbildning ifall ”Hjärna samt beteende” liksom forskarna ägde designat inom avsikt för att testa proveffekten. Kursen gavs beneath enstaka period från sex veckor. Den typ från insikt liksom fokuserades inom studien plats från faktakaraktär samt utvärderades tillsammans med hjälp från numeriskt värde delprov samt en slutprov, varenda från arten flervalsfrågor (multiple choice).

Upplägget vid studien fanns därför kallat 3*2, tillsammans med tre olika typer från tester vilket studenterna utsattes till veckovis samt numeriskt värde olika faktainnehåll vilket endera ingick inom detta såsom testades alternativt ej gjorde det.^[1]Studenterna tilldelades slumpvis olika behandlingar/­exponeringar inom detta faktabaserade upplägget.

Genom detta upplägg kunde man analysera vilken från dem tre behandlingarna: flervalstest, kortsvarstest alternativt lästester liksom gav bäst resultat vid del- samt slutprov (som alltså fanns från flervalstyp). Man kunde även att fatta beslut eller bestämma något hur studenterna presterade vid detta innehåll såsom tagits upp inom testerna jämfört tillsammans med sådant innehåll liksom ej tagits upp inom testerna.

Resultaten visar för att samtliga behandlingar ledde mot förbättrad utfall vid del- samt slutprov på grund av detta innehåll liksom ägde testats nära jämförelse tillsammans detta liksom ej ägde testats.

Den behandling såsom gav minimalt resultat plats den var studenterna fick lästester, detta önskar yttra läste testerna tillsammans dem färdiga svaren ifyllda dock ej själva gjorde testen. Näst bäst påverkan på grund av utbildning ägde flervalstesterna samt bäst inverkan gav kortsvarsfrågorna. Detta fanns ej väntat menar forskarna då detta förväntade plats för att flervalstesterna skulle ge högst utfall eftersom slutprovet plats från flervalstyp.

för att detta ej blev sålunda redogör forskarna tillsammans för att minnesforskningen demonstrerat för att igenkänning (som flervalsuppgifter baseras på) existerar sämre till utbildning från detaljer jämfört tillsammans för att plocka fram något ur minnet (”retrieval”), vilket kortsvarstesten fordrade (kortsvarstesten innebar för att studenten egen fyllde inom den faktaterm såsom fattades inom en inom övrigt självklart faktapåstående).

I diskussionen problematiseras resultaten samt författarna menar för att ett sektion från proveffekten förmå äga för att utföra tillsammans med den feedback liksom studenterna fick inom samband tillsammans flervals- samt korsvarstesterna.

Direkt efter för att dem gjort dessa gavs automatisk feedback var dem fick dem rätta svaren samt fick titta hur dem själva svarat.

Promemorian En förbättrad skolstart till alla lyfter fram vikten från studier vilket är kapabel yttra något från relevans till skolan. Bland annat hävdas detta för att “[e]n sektion svenska debattörer använder internationella information förhållandevis liberalt, utan för att fundera deras slutsats inom svenska förhållanden.” (Promemoria , s.

80).

Vad säger studien från McDaniel et al. () ifall vilken roll nationellt skapade bedömningsstöd samt diagnostiska test förmå spela inom lågstadieelevers tillväxt från elementär förmågor inom områdena läsning, skrivning samt matematik? Ger studien från dem 35 medicinstudenternas faktapluggande inom enstaka klass ifall hjärnan evidens på grund av för att man bör arbeta vid en visst sätt tillsammans tester inom avsikt för att lära små människor studera, notera samt räkna?

detta existerar ej helt tydlig hur denna koppling ser ut. Vilken roll agerar lärande från centrala uppgifter nära utvecklingen från förmågor liksom läsning, skrivning samt räkning? detta får oss ej svar vid. detta existerar därtill enbart tre behandlingar likt testas: flervalstest, korsvarstest samt färdigifyllda lästest. detta finns självfallet fler pedagogiska metoder på grund av för att förbättra förmågan för att studera, nedteckna samt räkna.

McDaniel et al. () utför slutligen ej krav vid för att yttra något angående testandets effekter vid studenternas motivation, alternativt angående utbildning från andra typer från kunskaper än fakta.

Studierna från McDaniel tillsammans med kollegor fanns detta forskningsstöd såsom något som har transporterats eller flyttats fram på grund av för att tidigt bedömningsstöd samt diagnostiska test existerar utmärkt.

Den måste anses äga nedsänkt slutsats avseende lågstadieelevers tillväxt från elementär förmågor inom områdena läsning, skrivning samt matematik. Detta betyder ej för att detta saknas studier inom dessa områden (se Shepard et al., ).

Nu vänder jag mig mot frågan ifall tidiga bedömning, vilket forskningsstöd åberopas såsom stöd inom promemorian på grund av för att detta existerar bra?

Frågan behandlas inom promemorians avsnitt 7, mer särskilt avsnitt var argument till samt emot bedömning tas upp. Promemorian hävdar för att forskningen vid området existerar ringa samt förmå yttra lite angående svenska förhållanden (Promemoria , s. ). då detta gäller argument på grund av tidiga bedömning hänvisas framför allt mot Sjögrens () forskning Graded children – bevis of long-run consequences of school grades from a nationwide reform.

Dessutom hävdas för att ”[v]issa experimentella information understödjer fynden för att skriftliga omdömen påverkar studieresultaten positivt tillsammans överraskande starka siffror”, samt inom samband tillsammans detta påstående refereras nedanstående numeriskt värde studier (Promemoria , s. 82):

• Azmat samt Iriberri, (se ), ”The Importance of Relative Performance Feedback Information”.
• Bandiera, Larcinese samt Rasul, , “Blissful Ignorance?

  bevis from a Natural Experiment on the Effect of Individual Feedback on Performance”.

Den inledande studien undersöker hur vetskapen angående hur ni ligger mot kunskapsmässigt jämfört tillsammans med andra klasskamrater påverkar din prestation jämfört tillsammans med ifall ni ej vet detta utan bara vet ditt bedömning. detta existerar alltså ej enstaka lärande ifall bedömning existerar utmärkt alternativt ej, utan enstaka undersökning från olika typer från betygssystem (på gymnasienivå).

inom korthet förmå sägas för att studien visar för att detta verkar existera gynnsamt på grund av gymnasieelevers prestationer för att dem utöver bedömning även ett fåtal känna till sin position inom relation mot andra studenter jämfört tillsammans med för att enbart erhålla känna till sitt betyg.

Bandiera et al. (), den andra studien, hämtar sina uppgifter ifrån en inflytelserik högskola inom Storbritannien.

Upplägget från undervisningen ser likartat ut nära dem 20 samhällsvetenskapliga institutioner nära universitetet likt ingår inom studien: studenten läser samt tenterar normalt drygt fyra kurser beneath en akademiskt kalenderår samt avslutar varenda kalenderår tillsammans en självständigt sysselsättning motsvarande ungefär enstaka fjärdedel från dem poäng studenten bör ta beneath året.

Institutionerna äger olika praxis då detta gäller framställning från bedömning vid dem kurser såsom föregår uppsatsen. nära vissa institutioner får studenterna bedömning vid dem kurser man tenterar beneath året innan uppsatsen inleds samt nära andra inledningsvis efter detta för att uppsatsen äger lämnats in. Detta skapar numeriskt värde typer från bedömningskulturer, enstaka var studenter får känna till bedömning vid sina kurser innan dem börjar nedteckna uppsatsen samt enstaka var dem ej vet betygen.

Den slutsats såsom dras existerar för att studenterna såsom får känna till betygen vid kurserna innan dem påbörjar uppsatsskrivandet presterar förbättrad uppsatser än dem såsom ej får känna till bedömning vid kurserna.

Även ifall resultatet existerar såsom starkast till dem maximalt högpresterande studenterna således finner Bandiera et al. () för att ingen studentgrupp missgynnas från för att erhålla känna till sina betyg.

Naturliga experiment från den typ Bandiera et al. () studerat existerar intressanta dock såsom ständigt måste man undersöka omständigheterna.

ett omständighet existerar för att detta handlar angående studenter nära en från dem inflytelserik universiteten inom Storbritannien. i enlighet med Bandiera et al. (, s. 14) således existerar detta bara inom snitt tre andel från studenterna liksom underkänns vid kurser beneath en normalår. samt granskar man effekterna från för att erhålla kunskap angående sitt bedömning således är kapabel man notera för att detta på grund av studenter vilket ligger beneath 55 inom betygssnitt (50 existerar gränsen på grund av erkänd prestation) ej finns någon noterbar skillnad mellan dem likt fått känna till sitt bedömning samt dem såsom ej fått känna till betyget (Bandiera et al.

, figur 4).

angående studien tolkas inom detta perspektiv sålunda ligger den ungefär inom linje tillsammans med forskningen ifall summativ utvärdering var positiva effekter inom vissa fall kunnat iakttas till just högpresterande studenter, samt inom detta fall existerar detta ju onekligen en toppurval från högpresterande liksom varit objekt på grund av granskning.

Samtidigt visar studien för att detta till flera studenter ej besitter någon konsekvens alls, samt då framför allt på grund av dem såsom presterar sämst.

Ovanstående resultat motsägs delvis från andra studier, publicerade efter promemorian. Grant samt Green () finner ej för att kunskap ifall testresultat ger ökade incitament på grund av högskolestuderande.

Deras lärande utgår även ifrån naturliga experiment dock bygger vid enstaka mer rigorös design. Jag återkommer mot den senare inom detta avsnitt. Slutligen, detta existerar tveksamt vilken relevans studien från Bandiera et al. () besitter inom relation mot gruppen lågpresterande studenter inom grundskolan, dem såsom ligger beneath gränsen på grund av erkänd prestation.

angående något därför indikerar den för att ej ens högpresterande studenter kunna förvänta sig positiva effekter från för att ett fåtal uppfattning angående sina bedömning inom dem fall dem tillhör den lägst presterande delen från en högpresterande urval. Detta existerar intressant, detta finns studier liksom visar för att detta verkar existera förbättrad till enstaka högpresterande student för att befinna sig inom enstaka klass var övriga studenter presterar sämre än för att befinna sig inom enstaka klass var övriga presterar förbättrad (se Elsner & Isphording, alternativt Murphy & Weinhardt, ).

Det finns en underliggande argument inom promemorian var argument på grund av bedömning vilket fristående instrument tonas ned mot förmån till betygens roll inom enstaka bedömningskultur var formativ samt summativ granskning samspelar vid en konstruktivt sätt.

detta finns all anledning för att ej underblåsa formativ samt summativ utvärdering liksom motsattsförhållanden, dem bör inom stället ses liksom ömsesidigt beroende från varandra (Taras ). Likväl, undersökning angående evaluering pekar mot för att nationella test, diagnostiska test samt andra nationellt föreskrivna summativa bedömningspraktiker tenderar för att tränga försvunnen formativa bedömningspraktiker inom klassrummen (se Harlen & Deakin Crick, ).

För för att summera: Efter för att en antal studier vilket åberopas inom promemorian En förbättrad skolstart till alla granskats faller detta empiriska stödet på grund av för att tidiga bedömning existerar god igen vid endast ett forskning, den från Sjögren ().

Låt oss därför vända oss mot den samt undersöka den såväl liksom dem studier den inom sin tur hänvisar mot liksom stöd till dess resultat.

   Sjögren: Graded children

I samband tillsammans med för att Sjögren () samtalar om betygens effekter nämns nästa fem studier: Becker samt Rosen, ; Costrell, ; Betts, ; Betts samt Grogger, ; Figlio samt Lucas, ; Dee samt Jacob, oss förmå studera för att dessa studier visar att:

A general finding in this literature fryst vatten that tough grading or graduation standards can have beneficial effects on lärling performance, but that good students benefit more than poor students, who may even suffer.

The proposed mechanism fryst vatten that tough standards and requirements are motivating for those who believe that working harder will pay off in higher grades or a higher likelihood of graduation. Weaker students may instead give up if tougher standards push success out of reach. With a fine enough scale, most students can, however, be on a margin where effort can pay off (Sjögren, , s.

5).

Dessa studier ger alltså ingen klar evidens till betygens positiva effekter samt några från dem visar för att bedömning mot samt tillsammans med är kapabel äga negativa effekter, inom synnerhet på grund av lågpresterande studenter. Förklaringen liksom anförs existerar för att till höga krav är kapabel leda mot för att studenter ger upp.

Sjögren menar dock för att fler betygssteg är kapabel råda bot vid detta (vilket existerar tveksamt, titta OECD, samt del ). dock sammantaget verkar detta alltså ej liksom dem anförda studierna ger något stöd till dem påverkan liksom Sjögren egen kommer fram mot, nämligen för att bedömning existerar god framför allt till just lågpresterande elever.

Lite senare inom rapporten hänvisas mot numeriskt värde andra studier: Azmat samt Iriberri (, titta ) samt Bandiera et al.

(). Sjögren () menar för att dessa båda studier ligger mer inom linje tillsammans med hennes resultat:

My results are therefore more in line with the recent findings on short run outcomes from smaller scale natural experiments that find positiv effects of grades (s. 39–40).

Dessa båda studier plats även refererade inom promemorian En förbättrad skolstart till alla, såsom granskades tidigare.

liksom oss konstaterade nära genomgången från dessa därför belyste endast enstaka från dem mer direkt frågan ifall bedömning samt summativa bedömningar, den liksom gjordes nära en elituniversitet inom Storbritannien. detta konstaterades för att detta plats tveksamt angående den är kapabel yttra något angående vilken resultat bedömning äger vid lågpresterande elevers prestationer.

Snarare verkar en klart påverkan från den studien artikel för att dem positiva effekterna avtog ju sämre bedömning studenterna fick.

Låt oss istället vända oss mot dem fem ursprunglig nämnda studierna inom Sjögrens sammanfattning, till för att titta vilken typ från stöd till betygs positiva/negativa effekter såsom ges inom dem.

• Becker and Rosen, , ”The Learning Effect of Assessment and Evaluation in High School”.

Ovanstående undersökning jämför norm- samt kriterierelaterade betygssystem.

detta konstateras för att den relativa informationen leder mot ökad akademisk prestation jämfört tillsammans då man bara får känna till sin absoluta nivå/kompetens. Detta existerar ett rent teoretisk undersökning, baserad vid matematiska modeller, dvs. den bygger ej vid empirisk evidens. Den existerar huvudsakligen betydelsefull liksom inlägg kring vilken typ från betygssystem vilket kunna existera bäst dock då den saknar empiriskt underlag existerar detta svårt för att titta hur den är kapabel artikel en inlägg inom frågan angående bedömning existerar god alternativt ej.

• Costrell, , “A Simple Model of Educational Standards”.

I denna forskning presenteras ett teoretisk modell på grund av hur kunskapsstandarder påverkar studenters prestationer.

inom artikeln undersöks olika sätt för att utforma kunskapsstandarder samt författaren drar slutsatsen för att högre krav existerar utmärkt till lärandet. vid identisk sätt såsom på grund av föregående lärande således existerar detta ingen lärande såsom utför krav vid för att empiriskt undersöka frågan angående bedömning existerar god alternativt ej.

• Betts, , “The Impact of Educational Standards on the Level and leverans of Earnings”.

I denna forskning presenteras ett teoretisk modell till hur nivån vid kunskapsstandarder påverkar olika studentgruppers framtida ersättning.

ej heller inom denna undersökning framförs empiriska belägg inom frågan ifall bedömning existerar god alternativt ej.

De numeriskt värde nästföljande studierna existerar empiriska studier liksom belyser fenomenet höga standarder: Betts samt Grogger () samt Figlio samt Lucas (). Dessa studier anförs från Sjögren () såsom stöd till för att höga krav existerar god.

Båda dessa studier säger sig hitta belägg till för att höga kunskapskrav existerar utmärkt. dock vad menar författarna tillsammans “höga kunskapskrav”? Syftar detta vid nationella betygsnivåer alternativt något annat? eftersom båda besitter snarlika upplägg samt drar liknande slutsatser redogörs endast mer exakt på grund av den förra studien.

• Betts samt Grogger, , ”The impact of grading standards on lärling achievement, educational attainment, and entry-level earnings”.

Betts samt Grogger () konstaterar för att detta trots ett mängd teoretiska studier från effekterna från höga krav (”higher grading standards”) finns ett fåtal empiriska studier från detta.

dem använder information ifrån enstaka forskning från gymnasister samt hur detta gick på grund av dem, uppgifter ifrån ”the High School and Beyond survey”. Detta inom avsikt för att undersöka bedömningskravens effekter vid studenternas akademiska utfall, deras utbildningsnivå samt ingångslöner. Förutom medeleffekter studerades även hur effekterna existerar beroende från faktorer likt elevens förmåga samt etnicitet.

dem fann för att höga bedömningskrav korrelerade tillsammans med relativt sett högre påverkan vid standardiserade tester till samtliga grupper dock för att dem ägde bäst påverkan på grund av högpresterande studenter samt menar för att detta förmå visa för att höga bedömningskrav äger enstaka positiv effekt vid elevers prestationer. Däremot ägde dem högre bedömningskraven ej någon inverkan vid utbildningsnivå samt dem ägde negativ konsekvens vid afroamerikaners samt spansktalandes chanser för att ta ut enstaka gymnasieexamen.

En fråga man måste ställa sig existerar hur måttet ”höga bedömningskrav” konstrueras inom studien från Betts samt Grogger ().

Detta existerar viktigt för att söka svar vid ifall resultatet bör behärska översättas mot svenska förhållanden. sålunda denna plats skriver Betts samt Grogger ():

Constructing grading standards requires two pieces of information: each student’s standing relative to all students nationwide, as measured through test scores, and each student’s standing relative to other students in his/her school, as measured through grades (s.

).

Måttet “krav” existerar tillsammans andra mening uppbyggt från numeriskt värde delmått, dels vilket eleven presterar relativt andra studenter vid nationella samt standardiserade test, dels vilket eleven presterar relativt andra studenter vid sin lärcentrum självklart dem bedömning läraren sätter.

Genom dessa båda mått är kapabel man konstruera ett tes angående för att detta, självklart för att samtliga pedagog sätter bedömning vid identisk sätt, måste finnas enstaka identisk korrelation mellan testresultat samt bedömning (kontrollerat till enstaka rad variabler sålunda såsom antalet kurser inom ämnet vilket eleven tagit). Betts samt Grogger () finner för att denna tes ej håller, vilket dem menar visar för att lärares bedömningsnivåer skiljer sig åt.

dem definierar höga bedömningskrav vilket för att eleven, självklart detta bedömning läraren satt, får högre testresultat än förväntat. dem ger nästa exempel:

To see this, consider the case of two schools. If a1 a2, then students in school 1 receive higher standardized test scores, on average, than students in school 2 who earn the same grades.

For example, students with a B average at school 1 score higher than students with a B average at school 2. Thus, school 1 has higher grading standards (Betts & Grogger, , s. ).

Grant samt Green () kommenterar inom sin forskning ”Grades as incentives” denna typ från studier från “höga krav”. dem refererar bland annat mot både Betts samt Grogger () samt Figlio samt Lucas ().

dem menar för att dessa studier bygger vid problematiska antaganden ifall vad likt utgör ”höga krav” samt egentligen ej kunna uttala sig angående vilket detta existerar såsom orsakar vad:

Thus, most studies of grades’ incentive effects have been done bygd economists. Most relate cross-instructor variation in grading standards to study time or learning outcomes […] More difficult instructors do have better learning outcomes, but this might have more to do with teaching methods, which are not controlled for, than incentives (Grant & Green, , s.

).

Grant samt Green () menar alltså för att detta existerar oklart vid vilket sätt dessa studier uttalar sig angående “höga krav” samt dem menar för att detta är kapabel finnas skäl för att anta för att dem olika betygssättningspraktikerna liksom identifierats indikerar olika pedagogiska praktiker snarare än för att visa olika kravnivåer.

detta innebär för att dem effekter liksom mäts snarare existerar effekter från olika typer från pedagogiska praktiker var den till testresultaten mer gynnsamma pedagogiska praktiken korrelerar tillsammans pedagog likt sätter relativt sett lägre bedömning (dvs. äger “höga krav”). detta existerar därtill högst oklart vid vilket sätt denna typ från krav säger något betydelsefull ifall detta svenska betygssystemet samt dess gräns på grund av erkänd prestation.

Snarare än “höga krav” verkar dessa studier, vilket Grant samt Green () existerar inne vid, handla ifall lärar- samt undervisningsspecifika attribut likt korrelerar tillsammans med dessa lärares interna krav vid sina studenter samt alltså ej besitter tillsammans externa krav för att utföra (notera därtill för att lärarsatta bedömning inom USA ej existerar high-stakes).

Sjögren () anför ytterligare ett empirisk lärande kring vikten från höga kunskapsstandarder:

• Dee samt Jacob, , ”Do High School Exit Exams Influence Educational Attainment or Labor marknad Performance?”

Denna undersökning undersöker höga kunskapsstandarder vid en annat sätt än dem båda nyss nämnda.

Den undersöker nämligen vilket vilket skett liksom resultat från för att flera gymnasieskolor inom USA infört således kallade slutexamina (”exit exams”) beneath senare decennier. detta kurera började vid talet inom kölvattnet från ett argumentation kring för att värdet från enstaka gymnasieexamen ägde urholkats. på grund av för att höja kvaliteten vid examinerade studenter föreslogs för att man skulle införa slutexamina, vilket även gjordes inom massiv utsträckning inom USA.

dem slutsatser såsom dras inom studien existerar för att man kunna titta enstaka klar utfall för att dessa examina differentierar, dvs. minskat likvärdigheten inom skolsystemet. Resultaten existerar ej helt tydliga utan detta fanns indikationer vid för att detta till spansktalande kvinnor samt svarta fanns enstaka korrelation mellan insättning från slutexamina samt ökad grad från universitetsutbildning samt positiva effekter vid jobbrelaterade utfallsvariabler, vilket tycks visa för att systemet lett mot ökad grad från prestationsfokus till dessa grupper även ifall ej andra faktorer är kapabel uteslutas.

Sammanfattningsvis menar Dee samt Jacob () för att detta behövs mer undersökning vid effekterna från slutexamina till för att tydligare behärska uttala sig ifall vilket dessa mot synes olika konsekvens från slutexamina beror vid. Denna lärande besitter nedsänkt relevans till betygens effekter inom skolans tidiga tid. Studien behandlar olika typer från examenssystem samt deras effekter vid framtida utbildnings- samt jobbframgång.

Ingen från dem studier såsom Sjögren anför ger alltså belägg till för att tidiga bedömning bör existera utmärkt.

Låt oss därför vandra närmare in vid Sjögrens personlig studie.

Sjögren undersöker registerdata ifrån dem betygsreformer såsom genomfördes inom land beneath talet då bedömning inom årskurs 3 samt 6 försvann successiv ända mot dess för att dessa bedömning helt avskaffades tillsammans Lgr 80, vilket skedde ifrån läsåret / Efter detta gavs bedömning endast ifrån vårterminen inom årskurs 8.

beneath perioden ifrån fram mot läsåret /83 fick kommunerna avskaffa bedömning angående dem ville, vilket kommunerna gjorde inom olika takt. Detta äger skapat en naturligt experiment tillsammans tillfälle för att jämföra kommuner liksom avskaffat bedömning tillsammans dem likt ej gjort detta. Sjögren studera information ifrån elevkullar födda mellan samt

De utfallsvariabler Sjögren inom inledande grabb fokuserar vid existerar antal tid från kurs (upp mot samt tillsammans med gymnasienivå) samt framtida ersättning.

Sjögren beaktar även numeriskt värde andra utfallsvariabler, sannolikheten för att eleven tar ett gymnasieexamen samt sannolikheten för att eleven studera vidare vid universitet eller akademisk institution. Sjögren undersöker effekter utifrån faktorerna kön samt föräldrars utbildningsnivå.

Sjögren finner bland annat ett positiv korrelation mellan bedömning samt fullbordat gymnasium då detta gäller flickor, dvs.

bedömning tycks leda mot för att flickor fullbordar skolan snabbare. Effekterna existerar ej stora, liksom maximalt motsvarande tre veckor inom utbildningstid. till pojkar finner denna inga medeleffekter. då detta gäller studenter mot lågutbildade föräldrar sålunda reducerar sannolikheten till dessa för att ta gymnasie- alternativt högskoleexamen ifall dem ej fått bedömning.

bedömning verkar tillsammans andra mening existera utmärkt till studenter mot föräldrar tillsammans med nedsänkt utbildningsnivå oavsett kön. till pojkar mot högutbildade föräldrar finner Sjögren dem största positiva effekterna från betygsfrihet, motsvarande upp mot sju veckor inom förkortad skolutbildning.

Den förklaring likt Sjögren ger mot sina konsekvens existerar för att kvantitativ kunskap inom struktur från bedömning existerar god på grund av små människor mot föräldrar tillsammans nedsänkt utbildningsnivå.

Sjögren menar för att dessa ej kunna tillgodogöra sig mer kvalitativ data från den typ liksom fås vid dem kvartsamtal tillsammans läraren vilket ersatte betygen vid låg- samt mellanstadiet. Sjögren menar för att den könseffekt denna noterat förmå förklaras från för att flickor inom högre grad underskattar sin förmåga jämfört tillsammans med pojkar samt för att betyget därför påverkar dem vid en annat sätt än pojkar.

Om oss jämför Sjögrens konsekvens tillsammans dem elva forskningsöversikterna vid området därför förmå oss notera för att riktningen vid dem omfattande könsskillnaderna likt Sjögren visar vid ligger väl inom linje tillsammans dem likt visats från övrig undersökning.

dock Sjögrens effekter ligger vid ett något högre nivå, då denna upptäcker ett positiv konsekvens från bedömning till flickor. detta bör inom sammanhanget påpekas för att Sjögrens utfall gäller mer långsiktiga effektmått än detta normala. Normalt undersöks bedömning samt summativa effekters effekt vid motivation samt utbildning inom mer något som ligger nära eller är i närheten mått än hur bedömning vid mellanstadiet påverkar utbildningslängd, utbildningsnivå, intäkt m.m.

När detta gäller betygens effekter vid lågpresterande studenter tycks Sjögrens effekt inom flera avseenden vandra tvärs emot resultaten inom dem forskningsöversikter likt behandlades tidigare inom detta avsnitt.

Hur förmå oss förstå detta? enstaka förklaring mot detta läggs fram inom slag, Cliffordson samt Gustafsson () likt undersökt identisk reform såsom Sjögren, dock tillsammans resurser mot kompletterande data angående elevers kognitiva förmågor samt elevers bakgrund. Dessutom, medan Sjögren använder en mått vid elevers bakgrund baserat vid föräldrarnas utbildningsnivå sålunda använder slag et al.

() socioekonomisk bakgrund, baserat vid ett sammanvägning från föräldrars bakgrund, deras intäkt samt yrken. dem kompletterande information slag et al. haft resurser mot kommer ifrån projektet “Utvärdering genom uppföljning” (UGU) likt pågått sedan start från talet nära relaterat till göteborg högskola inom samarbete tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB).

inom UGU-databasen finns anonymiserade uppgifter om riksrepresentativa stickprov från skolelever. tillsammans med hjälp från databasen kunna man följa enskilda studenter ifrån årskurs 6 upp genom utbildningssystemet upp inom myndig ålder till en urval årskullar födda ifrån vid därför sätt äger slag et al. () kunnat koppla jämförbara studenter likt fått bedömning tillsammans studenter liksom ej fått bedömning till en urval kohorter beneath den aktuella period vilket även Sjögren studerade.

Klapp et al.

() konstaterar för att Sjögren ej haft en oberoende mått på grund av lågpresterande studenter samt därför ej förmå uttala sig angående denna samling. då slag et al. () kontrollerar effekter avseende socioekonomisk bakgrund samt kognitiv förmåga finner man inom kontrast mot Sjögren, dock inom linje tillsammans med övrig undersökning vid bedömning samt summativa bedömningar, för att bedömning äger ett negativ resultat vid lågpresterande.

Man finner ingen resultat från bedömning kopplad mot socioekonomisk bakgrund, även detta inom kontrast mot Sjögrens resultat.

En fråga såsom slag et al. () ställer sig existerar ifall detta kunna existera således för att kortsiktiga effekter likt dem själva studera samt långsiktiga likt Sjögren studera förmå skilja sig åt. Denna tes avfärdar dem eftersom dem menar för att identisk mekanismer rimligen borde ligga ner på baksidan båda effekterna, dvs.

ifall man finner kortsiktiga negativa kunskapseffekter från den typ slag et al. () fann sålunda borde detta även påverka långsiktiga effekter såsom utbildningslängd, utbildningsnivå samt sannolikheten för att ta ut ett gymnasieexamen. slag et al. () menar för att saken måste utredas närmare innan man slutligt förmå att fatta beslut eller bestämma något vilket skillnaderna mellan dem båda studierna beror på.

I ett forskning såsom genomförts efter slag et al.

() undersökning, äger slag (b) undersökt mer långsiktiga effekter från identisk reform. Förutom bedömning inom årskurs 7, 8 samt 9 studeras även gymnasieexamen likt utfallsmått. slag studerade endast enstaka kohort studenter, dem födda , samt utgår noggrann vilket slag et al. () ifrån den databas likt finns nära relaterat till göteborg högskola.

Totalt ingår studenter inom en nationellt representativt urval inom studien. slag konstaterar för att ”graded low-ability students received lower subsequent grades through Grades 7–9 and had lower odds to finish upper secondary education, compared to ungraded low-ability students” samt för att ” [t]he gender difference seems to increase over time: graded girls achieve higher grades throughout Grades 7–9 and had higher odds to finish upper secondary education, compared to ungraded girls and graded and ungraded boys” (Klapp, b, s.

). Dvs. påverkan inom linje tillsammans dem likt framkommit inom forskningsöversikterna.

Vi finner alltså för att detta forskningsstöd såsom Sjögren åberopar huvudsakligen ej besitter relevans till frågan angående tidiga bedömning samt för att dem studier såsom ägde viss relevans ligger inom linje tillsammans med forskningen ifall bedömning samt summativa bedömningar.

oss finner även för att Sjögrens forskning klart motsäger vad såsom framkommit inom forskningsöversikterna då detta gäller betygens effekter vid lågpresterande. enstaka möjlig förklaring mot detta existerar för att Sjögren ej haft en oberoende mått vid elevers kognitiva förmågor varför detta finns skäl för att behandla just dessa konsekvens inom Sjögrens undersökning tillsammans med försiktighet.

    Sammanfattande samt givande samtal kring empiriska belägg från betygens effekter

Det är kapabel existera från nyfikenhet för att notera för att idén angående för att bedömning bör motivera studenter mot förbättrad prestationer ej äger bas inom betygens uppkomst samt tidiga tillväxt, utan för att detta verkar artikel enstaka koncept likt växer fram ursprunglig beneath talet.

Betygssystem besitter historiskt flora fram utifrån andra behov, liksom medel på grund av certifiering samt kvalitetssäkring. inom studien ”Grades as incentives” hävdar Grant samt Green () för att utvecklingen från nya betygssystem framför allt drivits från målet för att bedömning bör ge rätt resultat ifall studenters kunskaper:

In summary, grading systems evolved with the educational struktur, partly in response to demands for better upplysning about lärling performance, but were not explicitly designed to motivate students (s.

).

De menar vidare för att detta inom synnerhet gäller på grund av dem numera vitt utspridda A–F-baserade betygsskalorna, uppbyggda kring kriteriebaserade samt kvalitativt skilda betygssteg. Dessa växer fram mot slutet från talet liksom en led inom enstaka modernisering samt effektivisering från utbildningsinstitutionerna samt till för att råda bot vid vilket man ansåg artikel godtycklig betygsättning bland pedagog.

en modell vid detta existerar då man nära Harvard beneath talet övergick ifrån procent-betyg mot ett A–E-skala tillsammans med motiveringen för att studenterna genom denna typ från bedömning inom lägre grad skulle motiveras för att tävla tillsammans varandra. Man hävdade även för att dem nya betygen skulle erhålla studenterna mer fokuserade vid genuint kunskapssökande.

inom enstaka årsredovisning ifrån Harvard kunna man studera följande:

The Faculty gods year did away with the minute percentage struktur of marking, and substituted a classification of the students in each course of study in fem groups, the lowest of which includes those who have failed in the course. It fryst vatten hoped that this grouping struktur will afford sufficient criteria for the judicious award of scholarships, honorable mention, and the grade of the Bachelor’s grad, while it diminishes the competition for marks and the importance attached bygd students to College rank in comparison with the remoter objects of faithful work.

(Grant & Green, , s. )

A–E/F skalan samt andra kriteriebaserade betygsskalor existerar även dem liksom allmänt rekommenderas från betygsexperter, bland annat på grund av för att dem leder mot mindre prestationskonkurrens, mer precis värdering från insikt samt större fokus vid utbildning samt förståelse jämfört tillsammans relativa samt mer gradrika struktur (OECD, ).

oss återkommer mot detta. denna plats existerar dock ett fördjupad samtal kring betygens motiverande utfall vid sin plats; den nyss nämnda studien från Grant samt Green ().

Grant samt Green () äger studerat vilka incitament likt A–F skalan ger studenter. dem finner för att ej ens var kunskap ifall bedömning potentiellt äger liksom störst motiverande resultat, dvs.

på grund av dem studenter vilket ligger noggrann beneath gränsen på grund av erkänd prestation, äger diagnostisk resultat angående bedömning någon motiverande påverkan. Låt oss närmare titta mot hur studien existerar upplagd.

Grant samt Green () använde tio års information ifrån fyra olika kurser inom ekonomiområdet vilket getts från fem universitetslärare nära numeriskt värde högskola inom USA.

varenda pedagog ägde minimalt studenter sammanlagt. ett mängd uppgifter ifall dessa studenters prestationer samlades in, inklusive kunskap ifall dessa studenters prestationer beneath kursernas gång: utfall vid hemuppgifter, mittexamina (två mot fyra stycken) samt slutexamina. Samtliga examinationer fanns från typen flervalsfrågor (multiple choice), dock några kortsvarsfrågor kunde ingå.

Samtliga pedagog använde enstaka kriteriebaserade A–F-skalan kopplad mot enstaka standardskala, vilket existerar den vanliga uttolkningen från kriteriebaserade bedömning inom USA. inom denna går avgränsningar till A gick nära 90%, till B nära 80%, till C nära 70%, på grund av D nära 60% samt var påverkan beneath 60% gav F, dvs underkänt bedömning.

till för att ej erhålla bias inom studien ifrån studenter såsom nedsänkt långt beneath för att klara godkänt bedömning valde forskarna för att dra gränsen till inkluderade studenter nära 50% (baserat vid vad dem presterat inför slutexaminationen). nästa slutsats dras:

Though the threshold grade incentives studied here are economically meaningful, they do not inspire the students in our information to strategically raise their exam scores when their grades are most likely to benefit, even when it means the difference between passing and failing (Grant & Green, , s.

).

Forskarna finner alltså ingen motiverande påverkan från för att studenter gavs kunskap ifall bedömning, ej ens till dem studenter vilket äger såsom maximalt för att vinna vid detta, dem såsom nedsänkt vid gränsen mot för att klara sig. Jag återkommer mot mer teoretiskt förankrade förklaringar från detta inom nästa avsnitt.

    Teoretiskt förankrade argument kring betygens effekter vid elevers utbildning samt motivation

Trots för att betygens roll till motivation samt utbildning demonstrerat sig huvudsakligen negativ inom dem senaste decenniernas undersökning, samt därtill klart negativ till lågpresterande, således fortsätter bedömning för att föras fram liksom viktiga på grund av just elevers motivation samt utbildning.

Hur kommer detta sig? enstaka förklaring liksom lagts fram existerar för att ekonomi- samt psykologiforskning, dem områden liksom dominerat betygsforskningen, dominerats från skinnerianska teorier samt för att dessa teorier ofta okritiskt applicerats även inom utbildningsområdet utan empiriskt stöd (Yeager et al., ; Grant & Green, ).

Grant samt Green () menar därtill för att bedömning rimmar väl tillsammans med allmänna föreställningar ifall hur incitament fungerar vilket fullfölja för att flera förmå äga svårt för att acceptera utfall såsom pekar vid andra effekter. enstaka tredjeplats förklaring existerar för att forskningen kring incitament ej klart skiljt mellan proceduriell samt heuristisk insikt ( repetition vs problemlösning).

ovan viktig taget besitter forskningen kring elevers motivation på grund av utbildning utvecklats mot ett ökad teoretisk medvetenhet detta senaste decenniet.

Vad senare års undersökning demonstrerat existerar för att den typ från extern lön likt bedömning hör mot (hit hör även incitament såsom pengar) förmå äga ett viss inverkan vid proceduriella kunskaper dock ej vid heuristiska dito:

The general finding fryst vatten that they improve performance in “algorithmic,” or repetitious, tasks but are less effective or even counterproductive at “heuristic” tasks that require creativity, koncentration, or intuition.

(Grant & Green, , s. 5; jfr Yeager et al., ).

Liknande utfall äger visats inom andra studier kring hur incitament påverkar  elevers prestationer. Gneezy, Meier samt Rey-Biel () samtalar om dem utfall såsom framkommit inom undersökning kring incitament samt behandlar bland annat enstaka lärande från Fryer (), liksom utfört randomiserade försök nära grundskolor inom USA beneath numeriskt värde skolår Fryer () undersökte hur valuta maximalt effektivt kunde fungera vilket incitament mot ökade konsekvens.

Variabler såsom undersöktes fanns från mer direkt art såsom närvaro alternativt för att enstaka student läser ett volym, dock även mer indirekta såsom bedömning. Totalt 6,3 miljoner dollar distribuerades mot 38  studenter nära skolor. en konsekvens plats för att incitament liksom riktar sig mot mer indirekta konsekvens såsom bedömning ägde lägre påverkan än dem såsom riktade sig mot mer direkta effekt såsom närvaro, gott uppförande, för att bära uniform osv.

Gneezy et al. (, s. ) menar för att enstaka förklaring mot detta kunna existera för att studenter, “even if they are motivated bygd rewards, may not know how to vända their efforts into success”. Detta kunna jämföras tillsammans den starka betoningen vid utvärdering till utbildning inom lärorik undersökning (Hattie & Timperley, ).

Även angående enstaka student önskar äga högre bedömning samt existerar motiverad från dem ytterligare valuta denna alternativt denne kunna ett fåtal vilket påverkan från detta ger pengarna inom sig ej eleven dem verktyg vilket den skulle behövt på grund av för att utveckla sin prestation relativt dem komplexa lärandemål bedömning bör artikel formulering till (Yeager et al., ; jfr Harkin et al., ).

Även angående yttre incitament liksom valuta förmå äga innebörd till enklare förmågor därför finns detta flera skäl för att reflektera ovan angående den vägen existerar den rätta, ej minimalt då detta kunna bli ganska kostsamt.

ett forskargrupp såsom fördjupat sig inom motivation relativt repetitiva samt “tråkiga” skoluppgifter existerar Yeager et al. (). dem menar för att skolarbete inte någonsin fullt ut samt kurera tiden kunna artikel roligt utan för att dem flesta undersökningar pekar mot för att fler samt fler studenter upplever skolarbete likt just tråkigt samt hellre prioriterar annat.

enstaka nödvändig fråga existerar därför vilket liksom förmå förklara för att studenter ägnar sig åt tråkiga skolmoment. Yeager et al. () äger beneath senare period även intresserat sig på grund av hur laboratorieförsök såsom syftar mot för att öka elevers motivation till studier kunna skalas upp samt implementeras inom skolan.

Elevers uthållighet inom studier från mot synes enformiga samt tråkiga skoluppgifter besitter demonstrerat sig många huvud på grund av för att förstå varför studenter lyckas inom sina studier.

Yeager et al. () testade tre olika typer från motiv mot studier: transcenderande (omvärldsorienterade) motiv, självcentrerande inre motiv samt självcentrerade yttre motiv. Den inledande typen från motiv handlade ifall studier likt en sätt för att bidra mot enstaka förbättrad planet medan dem senare handlade ifall studier till för att man fanns intresserad från området ifråga (inre) alternativt för att man ville analysera på grund av för att ett fåtal en förbättrad arbete alternativt högre inkomst (yttre) (Yeager et al., , s.

). dem kunde inom sina försök visa för att detta enda likt ägde signifikant utfall vid elevers förmåga för att ta sig an tråkiga skoluppgifter plats transcenderande motiv, medan studenter liksom uppvisade den andra typen från motiv ej skilde sig signifikant ifrån kontrollgrupperna. Yeager et al. (, s. ) poängterar inom diskussionen för att dessa effekt gäller träning från enklare förmågor samt därför kunna anses äga störst utfall vid lågpresterande studenter.

Hur mer osjälviska motiv mot studier samt hårt jobb inom skolan påverkar toppresterares utfall existerar ett fråga på grund av framtida undersökning. Sammantaget visar denna typ från undersökning vid tidigare förbisedda aspekter från pedagogiskt aktivitet samt vilket såsom får studenter motiverade mot hårt sysselsättning. detta pekar ej mot bedömning vilket enstaka svar från dem utmaningar vilket finns tillsammans med studenter vilket ej når målen utan detta handlar snarare ifall för att jobba tillsammans med eleverna därför för att dem utvecklar genuina motiv på grund av sina studier.

Conservation of Resources Stress Theory (COR-teorin) existerar enstaka teori såsom utvecklats samt prövats inom betygssammanhang (Klapp, a, s.

50). detta existerar enstaka motivations- samt stressteori liksom utvecklats inom forskningsområdena läkemedel, psykologi samt sociologi dock likt tillämpats även inom utbildningsområdet. Teorin avser för att förklara hur människor utifrån olika förutsättningar reagerar vid samt hanterar stressfyllda situationer såsom prestationssituationer inom skolan. COR-teorin utgår ifrån för att eleven nära ett given tidpunkt besitter enstaka viss resurs mot tillgångar inom relation mot en visst skolämne.

detta förmå handla ifall attityd mot ämnet, perception från den egna kompetensen, självkänsla samt förmåga för att reglera sina egna känslor. Framtida händelser eleven upplever inom skolämnet är kapabel både hota alternativt producera nya tillgångar till eleven. ett utgångspunkt inom teorin existerar för att enstaka negativ konsekvens (såsom för att misslyckas vid en prov) äger jämnt fördelat större effekt vid resurserna än ett positiv resultat (såsom för att lyckas vid en prov).

detta behövs därför mindre effekt till för att rasera tillgångar än detta behövs till för att bygga upp dem (Klapp, a, s. ). COR-teorin redogör detta vilket empiriskt visats inom studier från bedömning samt summativa bedömningars effekter vid elevers motivation på grund av utbildning, nämligen för att svagpresterande studenter samt studenter liksom överskattar sin förmåga inom skolarbete (vilket pojkar tenderar för att göra) förlorar många vid negativ feedback inom struktur från bedömning samt summativa bedömningar medan högpresterande studenter samt flickor ej påverkas inom identisk utsträckning.

COR-teorin redogör även varför starka positiva effekter ej noteras inom relation mot bedömning samt summativa bedömningar.

COR-teorin samt distinktioner kring proceduriella kontra heuristiska kunskaper tillsammans tillsammans nya motivationsteorier äger detta senaste decenniet gett nya insikter inom området bedömning samt summativa bedömningar vilket problematiserat samt vederlagt teorier liksom tidigare dominerat området.

bedömning samt summativa bedömningar besitter samt kommer fortsatt äga enstaka betydande funktion för att innehåll inom träning inom avsikt för att generera effekt ifall elevers kunskapsnivåer, både såsom upplysning dock även på grund av för att hålla pedagog, studenter samt skolor ansvariga till dessa konsekvens. inom relation mot motivation till utbildning, självkänsla samt andra viktiga attribut på grund av studenter sålunda handlar detta alltså framför allt ifall för att utforma resultatsystem vars negativa effekter vid dessa attribut minimeras.

   Antal steg inom betygsskalan

Det förmå inom sammanhanget existera intressant för att nämna ett studie från bedömning inom olika länder likt gjordes vilket sektion från PISA samt omfattar 21 länder (OECD, ).

Den enkät vilket särskilt behandlade bedömning distribuerades endast inom 17 från dessa länder.^[2] En aspekt från en betygssystem såsom OECD särskilt tryckte vid existerar vikten från för att bedömning bör ge en precis samt likvärdigt mått vid elevers kunskaper.

Kriteriebaserade struktur tillsammans med en fåtal kvalitativt skilda godkända betygssteg såsom beskriver prestationsgrader såsom erkänd, väl godkänt, utmärkt samt således vidare visar sig klart förbättrad jämfört tillsammans med relativa samt gradrika skalor. OECD () menar därtill för att den senare typen från skalor uppmuntrar mot skadligt tävlande vilket inom sin tur leder mot fel fokus inom verksamheten, detta önskar yttra mot för att elevers fokus förskjuts ifrån detta väsentliga lärandet mot andra mer strategiska överväganden.

dem menar för att kvalitativa skalsteg skapar förbättrad överensstämmelse mellan bedömning samt prestation jämfört tillsammans med mer kontinuerliga betygsskalor. då detta gäller dem senare skalorna finns enstaka trend för att olika pedagog lägger in olika innebörd inom dem olika skalstegen, något likt tycks behärska hanteras förbättrad tillsammans med dem kvalitativt preciserade skalorna.

Ames C.

(). Classrooms: goals, structures and lärjunge motivation. Journal of Educational Psychology, 84(3), –

Azmat, G. & Iriberri, N. (). The importance of relative performance feedback information: bevis from a natural experiment using high school students. Journal of Public Economics, 94(7–8), –

Bandiera, O., Larcinese, V. & Rasul, inom. ().

salig ignorance? bevis from a natural experiment on the effect of individual feedback on performance. Working paper.

Becker, W. & Rosen, S. (). The learning effect of assessment and evaluation in high school. Economics of Education Review, 11(2), –

Betts, J. R. (). The impact of educational standards on the level and leverans of earnings.

American Economic Review, 88(1), –

Betts J. R. & Grogger, J. T. (). The imapct of grading standards on lärling achievement, educational attainment, and entry-level earnings. Economics of Education Review, 22(4), –

Black, P. & Wiliam, D. (). Assessment and classroom learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 5(1), 7–

Brookhart, S.

M. (). Graded achievement, tested achievement, and validity. Educational Assessment, 20(4), –

Costrell, R. M. (). A simple model of educational standards. American Economic Review, 84(4), –

Crooks, T. (). The impact of classroom evaluation practices on students. Review of Educational Research 58(4), –

Dee, T., & Jacob, B. (). Do high school exit exams influence educational attainment or labor marknad performance?NBER Working Paper No W

Elsner, B.

& Isphording, inom. E. (). A big fish in a small pond: ability rank and human capital investment. IZA Discussion papper , Institute for the Study of Labor (IZA).

Figlio, D. & Lucas, M. E. (). Do high grading standards affect lärling performance. Journal of Public Economics, 88(9–10), –

Fryer, R.

(). Financial incentives and lärling achievement: bevis from randomized trials.The Quarterly Journal of Economics,(4), –

Gneezy, U., Meier, S. & Rey-Biel, P. (). When and why incentives (don&#;t) work to modify behavior. The Journal of Economic Perspectives, 25(4), –

Grant, D.  & Green, W.

B. (). Grades as incentives. Empirical Economics,44(3), –

Harkin, B., Webb, T. L., efternamn, B. P. I., Prestwich, A., Conner, M., Kellar, I., Benn, Y. & Sheeran, P. (). Does Monitoring Goal Progress Promote Goal Attainment? A Meta-Analysis of the Experimental bevis. Psychological Bulletin, (2), –

Harlen, W. & Deakin Crick, R.

(). A systematic review of the impact of summative assessment and tests on students´ motivation for learning (EPPI-Centre Review, utgåva ). Research bevis in educational library. London: EPPI-Centre, Social Science Research enhet, Institute of Education.

Hattie, J. & Timperley, H. (). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81–

Kellaghan, T., Madaus, G.

& Raczek, A. (). The use of external examinations to improve lärling motivation. Washington DC, US: AERA.

Klapp, A. (a). Bedömning, bedömning samt lärande. Lund: Studentlitteratur.

Klapp, A. (b). Does grading affect educational attainment? A longitudinal study. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 22(3), –

Klapp, A., Cliffordson, C.

& Gustafsson, J-E. (). The effect of being graded on later achievement: bevis from year olds in Swedish compulsory school. Eductional Psychology: An international Journal of Experimental Educational Psychology.

Kluger, A. N. & DeNisi, A. (). The effects of feedback interventions on performance: A historical review, a meta-analysis, and a preliminary feedback intervention theory.

Psychological Bulletin, (2), –

Lundahl, C., Hultén, M., slag, A. & Mickwitz, L. (). Betygens geografi: undersökning ifall bedömning samt summativa bedömningar inom land samt internationellt.Stockholm: Vetenskapsrådet.

Madaus G. F. & Clarke, M. (). The adverse impact of high stakes testing on minority students: bevis from years of test information.

inom G. Orfield & M. L. Kornhaber (red.).Raising standards or raising barriers? Inequality and high stakes testing in public education. New York: The Century Foundation.

McDaniel, M. A., Anderson, J. L., Derbish, M. H. & Morrisette, N. (). Testing the testing effect in the classroom. European Journal of Cognitive Psychology, 19(), –

McDaniel, M.

A., Roediger, H. L. & McDermott, K. B. (). Generalizing test-enhanced learning from the laboratory to the classroom. Psychonomic Bulletin & Review, 14(2), −

McDonald, A. (). The prevalence and effects of test anxiety in school children. Educational Psychology 21(1), 89–

McNeil L. & Valenzuela, A. (). The harmful impact of the TAAS struktur of testing in Texas: beneath the accountability rhetoric.

Houston, Texas, US: Rice University.

Murphy, R. & Weinhardt, F. (). Top of the Class: the Importance of Ordinal Rank. CESifo Working Paper Series No.

Natriello, G. (). The impact of evaluation processes on students. Educational Psychologist 22(2), –

OECD (). Grade expectations: how marks and education policies shape students&#; ambitions.

Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD).

Promemoria U//S En förbättrad skolstart till alla: analys samt bedömning på grund av progression inom lärandet. Utbildningsdepartementet.

Shepard, L., Kagan, S. L. & Wurtz, E. (red.) (). Principles and recommendations for early childhood assessments.

Washington, DC: National Education Goals Panel.

Sjögren, A. (). Graded children – bevis of longrun consequences of school grades from a nationwide reform.

Working paper Uppsala: IFAU – Institutet på grund av arbetsmarknad samt utbildningspolitisk utvärdering.

Taras, M. (). Assessment for learning: understanding theory to improve practice. Journal of Further and Higher Education, 31(4), –

Yeager, D. S., Henderson, M. D., Paunesku, D., Walton, G. M., D&#;Mello, S., Spitzer, B.

J. & Duckworth, A. L. (). Boring but important: a self-transcendent purpose for learning fosters academic self-regulation. Journal of Personality and Social Psychology, (4), –

^[1]De tester såsom användes var: flervalstest, kortsvarstest samt läsuppgift, oss förmå kalla den senare ”lästest” då den innebar studenterna tillsammans denna behandling fick inom arbetsuppgift för att studera igenom tester tillsammans dem rätta svar färdigifyllda

^[2]Rapporten bygger vid ett enkät såsom distribuerades mot 21 från dem deltagande länderna inom PISA 14 OECD länder: Australien, Österrike, Belgien, Ungern, Island, Irland, Italien, Korea, Mexiko, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Slovakien samt Slovenien samt sju partner länder/ekonomier: Kroatien, Hong-Kong, Lettland, Macao, Serbien, Singapore, Trinidad samt Tobago.

Australien, Hong-Kong, Korea samt Slovenien distribuerade ej delenkäten gällande bedömning samt ingår ej inom den delen från analysen inom rapporten.