Hur många timmar är ett dygn exakt

Tideräkning handlar ifall för att mäta samt ange tiden genom för att utnyttja enkelt mätbara astronomiskaperioder.

Kronologi (från latinchronologia, ifrån antik grekiska χρόνος, chrónos, "tid"; samt -λογία, -logi) existerar läran angående tidsindelning samt tideräkning.

"Kronologi" betyder även tidsföljd, mot modell inom uttrycket "kronologi ovan Sveriges regenter".

Tideräkningen utgår ifrån den tidsperiod detta tar till jorden för att snurra runt sin personlig axel, därför för att enstaka given punkt åter vänds mot solen. ett sådan cirkelrörelse benämns dygn. detta tar , dygn till jorden för att fullborda en varv runt solen.

Här visas hur mycket ett dygn är i sekunder, minuter, timmar, veckor, månader och år

Denna period kallas en naturligt tid.

Vid tideräkningen använder man endast kalenderår, detta önskar yttra tid tillsammans med kurera antal dygn. Detta betyder för att en kalenderår antingen besitter alternativt dygn. detta senare fallet kallas skottår samt inträffar vart fjärde tid tillsammans vissa undantag (se julianska samt gregorianska kalendern).

I statistiska kontext rubbas detta mönstret samt regelbundenheten ifall ej varenda tid innehåller lika flera dagar.

Det tar , dygn för jorden att fullborda ett varv runt solen

en sätt för att anlända tillrätta tillsammans med detta existerar då för att man antar för att en tid inom medeltal består från ,25 dygn.

En solcirkel omfattar 28 tid. varenda period angående 28 kalenderår existerar tillsammans hänsyn mot veckodagar samt datum identiska. Matematiskt härstammar detta ifrån 7 veckodagar multiplicerat tillsammans med 4.

Fyran kommer ifrån skottåren.

Sumererna var först med att dela in dygnet i tre delar: Tolv timmar "natt", två timmar "gryning" och tio timmar "dag"

Ett matematiskt undantag inom årsräkningen utgör tid noll, såsom normalt ej finns annat än vilket ett singulär punkt, såsom inom en diagram utgör origo. tid 1 följs direkt från kalenderår 1 (1 ) inom astronomi samt inom den internationella datumstandarden ISO används dock notationen 0 = 1 , -1 = 2 , osv.

Epok existerar utgångspunkten på grund av en nytt tidsskede, enstaka således kallad era.

Ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Indelningen från dygnet inom 24 timmar samt året inom 12 månader härstammar ifrån babylonierna. Dessa ägde inom sin tur ärvt sin tideräkning ifrån sumererna, liksom ägde en talsystem tillsammans med basen Utifrån detta delade man in dygnet inom tolv ljusa samt tolv mörka timmar, vilket innebar för att timmarna fanns olika långa beroende vid årstid.

Detta ändrades , då den grekiske astronomen Hipparchos standardiserade tideräkningen därför för att varenda 60 minuter plats lika utdragen.

Tideräkning inom den tidiga kristna världen

[redigera | redigera wikitext]

Att den kristna världen skulle datera årtal efter Kristi barnafödande fanns ifrån start ej självklart.

Bysantinska historieskrivare fortsatte för att nyttja den äldre judisk-kristna tideräkningsmodellen liksom utgick ifrån jordens skapande, sålunda såsom den ägde beräknats från dem lärda.^[1] Dessa datum skrevs ofta Anno Mundi (världens år), kortat AM. liknande tideräkningar ägde dock ofta avvikande perception angående detaljerad vilket tid likt fanns.

Den era liksom fastslogs från historikern Eusebios från Caesarea blev enstaka från dem maximalt populära.

År utvecklade den skytiske munken Dionysius Exiguus inom Rom systemet tillsammans med för att räkna kalenderår sedan Kristi barnafödande, såsom ett sektion inom sitt sysselsättning tillsammans med för att datumbestämma högtidlig vecka före påsk.

[3] Med hjälp av datorsimulering kan man därför uppskatta att ett dygn vid jordens tillkomst för 4 miljoner år sedan bara var 6 timmar långt

tillsammans med detta struktur benämns år Anno Domini (Herrens år), kortat AD. Nästan undantagslöst antar bibelstuderande idag för att Dionysius räknade fel, då denne bestämde AD-eran samt för att Kristi barnafödande inom själva verket bör äga ägt utrymme någon gång beneath perioden 8–4 (alltså före detta tid vilket anges såsom Kristi barnafödande inom AD-systemet).

i enlighet med Matteusevangeliet föddes Jesus innan Herodes den Stores död, vilken ägde utrymme tid 4 i enlighet med Lukasevangeliet inträffade födelsen då Quirinius fanns ståthållare ovan Syrien (efter 6 ).

Det är kapabel förefalla något paradoxalt för att kristna teologer inom allmänhet ej finner detta särskilt konfliktfyllt för att förlägga Kristi barnafödande mot en annat tid än "år 1".

detta existerar dock intressant för att notera detta faktum för att detta inledande året inom den kristna eran (Herrens år) både börjar samt slutar tillsammans den inledande veckodagen (söndagen, Herrens dag). Likaså börjar samt slutar tid 2 vid ljus 2 (måndag), tid 3 vid dygn 3 (tisdag), tid 4 vid ljus 4 (onsdag), kalenderår 5 vid ljus 5 (torsdag), tid 6 vid solens tid 6 (fredag) samt tid 7 vid solens tid 7 (lördag).

från dem 7 inledande år från den kristna eran existerar alltså ej en enda kalenderår skottår – vid bas från en påbud ifrån kejsar Augustus angående för att tre skottår skulle hoppas ovan ifrån samt tillsammans kalenderår 8 (orsaken plats för att detta beneath perioden 42–9 felaktigt fanns skottår vart tredjeplats istället till vart fjärde kalenderår, något likt rättades mot genom Augustus beslut för att låta skottåren utebli beneath perioden 8 mot 7 ).

kalenderår 8 samt vart fjärde kalenderår därefter äger sedan dess varit skottår i enlighet med den julianska kalendern ända tills den gregorianska kalendern infördes kalenderår detta existerar därför fullt möjligt för att Dionysius medvetet valde för att förlägga erans start mot detta inledande från dem sju sista skottårslösa år inom den julianska kalendern eftersom denne rimligen bör äga varit medveten ifall för att denne ej visste detaljerad vilket kalenderår Jesus föddes.

Den förste historieskrivare såsom använde AD såsom huvudsakligt dateringssystem plats Victor från Tonnenna, ett afrikansk forskare vid talet. Den anglo-saxiske munken Beda använde AD till för att datera sin engelska kyrkohistoria, vilken avslutades tid detta existerar värt för att notera för att Beda befann sig långt utom räckhåll till detta romerska riket - denne samt hans efterföljande ägde många små orsak för att hålla reda vid vilken romersk kejsare likt regerat vilket kalenderår.

Dessutom kunde denne ej nyttja dem lokala kungarnas regeringsår, eftersom hans region innefattade ej mindre än sju kungadömen. eftersom denne redan skrivit ett världshistoria ända tillbaka mot skapelsen, kunde denne årtalen.

Beda blev även den förste för att nyttja Before Christ (BC) samt fastslog för att man ej skulle nyttja något "år 0".

Karl den store samt hans person som följer efter någon annan lärde sig AD-systemet ifrån Alcuin samt blev dem inledande likt införde detta vid kontinenten. ifrån frankernas hov spred sig bruket österut. Vissa menar för att övergången mot AD plats avsedd för att minska detta sydliga inflytandet samt dessutom för att avdramatisera vissa apokalyptiska strömningar.

Under denna period fanns ännu numeriskt värde avgörande eror såsom konkurrerade tillsammans med AD; dels martyrernas era, räknad ifrån Diocletianus trontillträde (Diocletianus inledde dem sista samt maximalt grundlig utrensningarna från kristna inom Rom). Detta struktur existerar kvar detta officiella tideräkningssystemet inom koptiska samt etiopiska kyrkor.

detta andra systemet daterades ifrån Kristi död, vilken därför tidigt såsom från Hippolytus samt Tertullianus antogs äga skett beneath tvillingarnas konsulat (29 ).

Tideräkning beneath medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden fanns detta cykliska respektive detta raka tidskonceptet beneath kontrovers i enlighet med G.

J. Whitrow. Vetenskapsmän förordade detta cykliska synsättet, medan handelsmän förordade detta raka synsättet inom samband tillsammans deras förordande på grund av storskalig användning från pengar.^{[2][förtydliga]}

Internationell kalender

[redigera | redigera wikitext]

Den gregorianska kalendern såsom infördes inom Europa från påvenGregorius XIII24 månad äger sedan dess blivit den årsalmanacka såsom används inom dem flesta från jordens länder.

inom landet infördes den gregorianska kalendern kalenderår

Andra system

[redigera | redigera wikitext]

Internationella

[redigera | redigera wikitext]

Bahá'í-kalendern alternativt Badí-kalendern existerar enstaka internationell kalender därför mot vida för att varenda bahá'í-troende minoriteter inom världens länder använder den jämte den huvudkalender liksom nyttjas inom landet.

Kalendern börjar inom anslutning mot vårdagjämningen den 21 mars samt nyårsdagen kallas Naw-Ruz.

[4]

Den existerar ett solkalender var året indelas inom 19 enheter (som allmänt kallas "månader", trots för att dem ej följer månens cykler utan existerar decinover (nittondelar) vilket fått namn efter 19 från Guds attribut – "sifater", (صِفَة, vid arabiska), samtliga tillsammans 19 dygn såsom börjar nära solnedgången samt ej nära tolvslaget.

19 sifater tillsammans med 19 dagar blir dagar. Därför besitter fyra "skottdagar" – (fem nära skottår) – liksom skjutits in mellan den e samt e sifaten, 26 månad – 1 mars i enlighet med den gregorianska kalendern. beneath dessa dagar infaller högtiden Ayyám-i-Há, vilket betyder Dagar från H – dagar från mystik då dem troende mediterar ovan Guds hjärtpunkt alternativt essens, dock även ett fest var barnen brukar erhålla gåvor samtidigt såsom dem får lära sig ge tillsammans hjärta samt glädje.^[3].

Kalendern konstruerades från Sayyid Ali Muhammed – mer känd såsom al-Báb – ifrån staden Shiraz inom Iran beneath talet, samt tid kalendern börjar den 1 prakt kalenderår 1 B.E. i enlighet med badí-kalendern respektive den 21 mars i enlighet med den gregorianska kalendern. Badí-kalendern stadfästes från bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh inom dennes lagbok Kitáb-i-Aqdas.^[4]

Astronomisk tid

[redigera | redigera wikitext]

Tidpunkter nära händelser inom Universum dateras från dagens astronomer i enlighet med julianska dagnummer (Julian Day Number, JDN) tillsammans med startpunkt 1 januari i enlighet med den julianska kalendern (24 november i enlighet med den gregorianska) kl eftersom julianska dagnummer existerar relativt långa (f.n.

7 heltalssiffror) plus för att praxis ej längre existerar för att räkna ifrån lunchtid, används ofta numera Modified Julian Day Number (MJDN) = JDN - ,5; detta motsvarar enstaka epok 17 november kl

Nationella

[redigera | redigera wikitext]

På nästan samtliga håll inom världen äger man utvecklat kalendrar på grund av för att hålla reda vid tidens gång.

Försök för att ersätta A.D.-systemets epok besitter gjorts, framförallt inom land i västeuropa beneath franska revolutionens standardiseringsiver. Man räknade årtalen ifrån styrets makttillträde.

Vid tideräkningen använder man endast kalenderår, det vill säga år med hela antal dygn

Dygnet delades in inom 10 timmar tillsammans minuter samt sekunder. Denna årsalmanacka plats bara inom bruk inom tretton tid då Napoleon inom återinförde den gamla tideräkningen.

I Italien beneath fascisternas styre började man räkna årtalen ifrån makttillträdet samt skrev efter franskt revolutionärt mönster årtalen tillsammans romerska siffror.

Den fascistiska tiden räknades ifrån makttillträdet , sålunda för att exempelvis skrevs "EF XII", samt var EF står på grund av Era Fascista. Försöket blev dock ej långlivat.

I Nordkorea baseras landets tideräkning vid presidenten Kim Il-sungs födelsedatum den 15 april Detta kalenderår används såsom Juche 1. Kalendern använder den gregorianska kalenderns gammal månader.

I Taiwan existerar detta ofta förekommande för att räkna årtal ifrån Taiwans grundande , samt officiell japansktideräkning utgår ifrån regerande kejsares tillträdesår.

Denna tid kallas ett naturligt år

Traditionell islamisk tideräkning existerar ännu inom bruk inom islamiska länder. Tideräkningen börjar tillsammans den solens tid, 16 juli, då profeten Muhammed flydde ifrån Mecka mot Medina. detta arabiska termen till rymning existerar hijra samt den islamiska kalendern kallas därför även hijrakalendern. då en datum anges efter hijrakalendern brukar man notera en H efter årtalet, dock även AH (latin anno hegirae), detta önskar yttra kalenderår efter hijra.

Kalendern existerar enstaka månkalender samt månåret består från 12 månvarv samt existerar något mindre än solåret, samt vid ungefär 30 tid besitter den sammanlagda förskjutningen blivit en helt tid. tid inom den gregorianska kalendern motsvarar inom den islamiska.

I Israel används officiellt den traditionell hebreiska tideräkningen i enlighet med den judiska kalendern, såsom utgår ifrån jordens förmenta verk kalenderår Liksom den gregorianska kalendern existerar den judiska baserad vid jordens rörelse samt cirkelrörelse kring solen.

dock den skiljer sig genom för att även ta hänsyn mot månens rörelse kring jorden – detta utför för att judiska månader äger 29–30 dagar.

I Iran utgår den persiska kalendern ifrån profeten Muhammeds utvandring ifrån Mekka mot Medina tid samt detta persiska nyåret, nouruz inträffar ständigt nära vårdagjämningen, vilket betyder för att solårräkning används tillsammans dagar uppdelade inom 12 månader.

En rotation är 23h 56 min 4,0s långt

Sedan besitter Iran – ett gång enstaka sektion från detta persiska riket – följt den persiska kalendern liksom även Afghanistan antog Kalendern baseras vid astrologiska beräkningar utförda inom Teheran samt Kabul. ingen ytterligare almanacka äger kartlagt solens gång därför exakt. Dock räknas detta religiösa året alltjämt vilket månår, vilket då bland annat styr förläggandet från den heliga fastemånaden ramadan, liksom alltså alltjämt existerar enstaka inom solåret rörlig tidpunkt.

I Iran infördes vid talet ett färsk tideräkning, vilket utgick ifrån Darius period till omkring 3&#; kalenderår sedan i enlighet med VT. Årets längd samt skottåren behölls i enlighet med den gregorianska kalendern. Nyårets start (nouruz, نوروز, vid engelska stundom transkriberat now rus, behölls traditionellt nära vårdagjämningen 03–

Kambodja, Laos, Myanmar samt Thailand använder den buddhistiska kalendern vilket börjar nära Buddhas barnafödande kalenderår detta finns emellertid flera andra buddhistiska tideräkningar vilket skapar enstaka hel sektion förvirring kring högtiderna.

dem flesta firar nyår då gregorianska kalendern visar 3 januari, tibetanerna firar dagen den 18 månad samt andra avvaktar mot 2 april. Buddhas födelse- samt dödsdag ligger emellertid fast – den 15 månad respektive den 13 femte månaden i året.

I Etiopien gäller enstaka kristen, relaterad till koptiska kyrkan almanacka såsom ursprungligen skapades såsom en alternativ mot den julianska.

Den ortodoxa etiopiska kyrkan förvaltar tideräkningen samt besitter slagit fast för att universum skapades kalenderår före Jesu barnafödande, detta i enlighet med Septuaginta vars släkttavlor inom inledande Moseboken kap 5 samt 11 skiljer sig ifrån den masoretiska texten vilket dem flesta från dagens Bibelöversättningar bygger vid.

Intresset till astrologi existerar stort inom Indien samt detta äger lett mot en oräknelig olika tideräkningar inom landet.

då Indien blev självständigt fick enstaka regeringskommission uppgiften för att producera ett gemensam årsalmanacka. Resultatet presenterades – The National Calendar of India. Den från indien tideräkningen börjar kalenderår 79

Officiellt följer Kina den gregorianska kalendern, dock den kinesiska existerar mer utbredd bland vanligt människor. Förr användes ett liknande årsalmanacka inom Japan, dock idag följer landet den gregorianska kalendern.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Lodén, Lars Olof; Tid, Alb. Bonniers tryckeri, huvudstaden ()

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]