Vad krävs för att läsa sfi

Kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare är enstaka kvalificerad språkutbildning likt syftar mot för att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper inom svenska språket. Inom ramen för utbildningen bör enstaka student tillsammans med en annat modersmål än svenska få lära sig samt förbättra en funktionellt andraspråk.

Utbildningen bör ge språkliga redskap för för att kommunicera samt delta aktivt inom vardags-, samhälls- samt arbetsliv samt fortsatta studier. Eleven bör även ges möjlighet för att förbättra olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för för att stödja den egna kommunikationen.

Utbildningen syftar också mot för att ge vuxna invandrare likt saknar grundläggande läs- samt skrivfärdigheter möjlighet för att förvärva sådana färdigheter. enstaka skola vilket ej är funktionellt litterat alternativt äger en annat skriftsystem än detta latinska alfabetet bör få grundläggande läs- samt skrivundervisning inom ramen för utbildningen.

Utbildningen bör rikta sig mot personer vilket besitter olika erfarenheter, livssituation, kunskaper samt studiemål.

Undervisningen bör planeras samt utformas tillsammans tillsammans med eleven samt anpassas mot elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper samt långsiktiga mål.

Utbildningen bör, tillsammans utgångspunkt från individens behov, behärska kombineras tillsammans förvärvsarbete alternativt andra aktiviteter, mot modell arbetslivs- samt samhällsorientering, validering, erfarenhet alternativt ytterligare kurs.

Undervisningen måste därför utformas så flexibelt likt möjligt när detta gäller tidsperiod, område, innehåll samt arbetsformer.

Utbildningens mål samt karaktär

Genom undervisningen inom kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare bör eleven ges förutsättningar för att utveckla

- sin förmåga för att läsa samt notera svenska,

- sin förmåga för att prata, lyssna samt samtala på svenska,

- sin förmåga för att förstå talad samt skriven svenska,

- sin förmåga för att justera språket mot olika syften, mottagare samt situationer,

- en gott uttal,

- insikter inom hur man lär sig språk,

- inlärnings-, läs- samt kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,

- sin förmåga för att använda digital teknik samt relevanta verktyg för lärande samt överföring, samt

- sin förmåga för att förhålla sig mot data från olika källor.

Kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare karaktäriseras från för att eleven utvecklar enstaka kommunikativ språkförmåga.

Detta innebär för att eleven är kapabel kommunicera, såväl muntligt såsom på papper eller digitalt, utifrån sina behov. Den kommunikativa språkförmågan innefattar olika kompetenser såsom samverkar samt kompletterar varandra.

enstaka kommunikativ språkförmåga förutsätter därför både tillgång mot en språkligt struktur samt kunskaper angående hur detta struktur används.

Undervisningen bör ge eleven möjligheter för att förbättra kunskaper samt färdigheter från olika stöt samt använda strategier för för att behärska göra relevanta språkliga omröstning inom förhållande mot den aktuella kommunikativa situationen.

Kunskaper angående detta språkliga systemet innefattar mening, fraser, uttal samt grammatiska strukturer. Kunskaper angående språkanvändning handlar ifall hur man bygger upp ett skrivelse samt gör funktionella språkliga omröstning samt anpassningar inom förhållande mot mottagare samt syfte.

I undervisningen bör eleven möta olika slags texter där mening, foto samt ljud samspelar såväl tillsammans med vilket utan digitala verktyg.

Undervisningen bör bidra mot för att eleven utvecklar ett medvetenhet angående hur språkinlärning går mot samt enstaka förståelse inom detta egna lärandet. Eleven bör också ges möjlighet för att förbättra sin interkulturella kompetens genom för att tänka över egna kulturella erfarenheter samt jämföra dem tillsammans företeelser inom vardags-, samhälls-, studie- samt arbetsliv inom Sverige.

Undervisningen bör även bidra mot för att eleven utvecklar sin kompetens för att använda digital teknik, relevanta verktyg samt medier för upplysning, överföring samt lärande.

Utbildningens uppbyggnad

Den kommunala vuxenutbildningen inom svenska för invandrare består från tre olika studievägar, 1, 2 samt 3 samt fyra olika kurser, A, B, C samt D.

Studieväg 1 utgörs från kurserna A, B, C samt D, studieväg 2 från kurserna B, C samt D samt studieväg 3 från kurserna C samt D. dem olika studievägarna riktar sig mot personer tillsammans med olika bakgrund, förutsättningar samt mål. Studievägarna visar på vilken ingångskurs samt progressionstakt liksom är lämplig.

ett student påbörjar sina studier inom den studieväg samt på den lektion inom studievägen liksom bäst passar hans alternativt hennes individuella förutsättningar. Betygskriterierna för ett lektion är desamma oavsett studieväg.

Studieväg 1 vänder sig inom första grabb mot personer tillsammans många vykort studiebakgrund samt studieväg 3 mot dem likt är vana för att studera.

Bedömningen från vilken studieväg vilket är lämplig för ett skola samt vilken lektion inom studievägen eleven bör börja på bör utgå från enstaka kartläggning från hans alternativt hennes kunskaper, förutsättningar samt vilket liksom inom övrigt kunna äga innebörd för möjligheterna för att uppfylla kraven.

Kurserna på dem tre studievägarna får olika utformning beroende på elevens studievana, utbildningsbakgrund samt kunskaper inom svenska nära kursstarten.

En skola förmå slutföra den kommunala vuxenutbildningen inom svenska för invandrare efter respektive utbildning.

samtliga studenter bör dock ges möjlighet för att analysera mot samt tillsammans med utbildning D inom sin studieväg, tillsammans den anpassning liksom krävs för för att eleverna bör uppfylla betygskriterierna.

Grundläggande läs- samt skrivinlärning

Undervisningen inom grundläggande läs- samt skrivinlärning vänder sig mot personer utan tidigare träning samt mot personer vilket äger begränsad kurs samt liksom ej är funktionellt litterata.

Genom undervisningen inom kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare, inom huvudsak på studieväg 1 bör eleven få möjlighet för att förvärva grundläggande läs- samt skrivfärdigheter, vilket inbegriper för att fördjupa samt automatisera sina kunskaper. för att bli funktionellt litterat inom grundläggande bemärkelse kunna ta lång tid.

Undervisning inom grundläggande läs- samt skrivinlärning förmå även behövas på studieväg 2 samt 3 för studenter såsom är litterata ifall eleven ej behärskar detta latinska alfabetet.

inom detta fall ser lärprocessen speciell ut.

Undervisningen avseende grundläggande läs- samt skrivinlärning knyts ej mot någon från kurserna A-D, utan utgör ett personlig sektion liksom kombineras tillsammans med dessa kurser.

detta är alltså ett process såsom förmå pågå beneath bota den tidsperiod såsom eleven deltar inom kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare, för för att färdigheterna bör hinna automatiseras.

Undervisning inom grundläggande läs- samt skrivinlärning förmå ske på elevens modersmål alternativt en annat språk vilket eleven behärskar.

Genom undervisningen inom grundläggande läs- samt skrivinlärning bör eleven ges möjlighet att

- förbättra sin förståelse för hur text förmedlar budskap samt hur språket är uppbyggt,

- förbättra sin förmåga för att använda språket inom olika sammanhang,

- tillämpa dem vanligaste reglerna för skriftspråket,

- använda läsning samt skrivning för för att lära, förstå samt uttrycka sig,

- bli medveten ifall hur man lär sig språk,

- förbättra några enkla strategier för läsning samt skrivning tillsammans med olika syften, samt

- använda digital teknik samt relevanta hjälpmedel för läs- samt skrivinlärning.

Bedömning

Utgångspunkten för bedömningen bör artikel elevens förmåga för att använda detta svenska språket på en begripligt sätt för olika syften inom vardags-, samhälls- samt arbetsliv samt fortsatta studier.

Bedömningen bör omfatta elevens kunskaper inom enlighet tillsammans med betygskriterierna för betyget Godkänt. Betygskriterierna är formulerade utifrån fem kunskapsområden: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion samt skriftlig färdighet.

Kunskapsområdena bör ej bedömas fristående från varandra utan läraren måste göra ett helhetsbedömning från elevens språkliga förmåga samt utgå från vilket eleven faktiskt klarar från språkligt.

Den språkliga noggrannhet bör relateras mot den innehållsliga samt språkliga komplexiteten.

Enligt 20 kap. 35 § skollagen () bör bedömning sättas på varenda avslutad utbildning. Inom den sektion från utbildningen såsom gäller grundläggande läs- samt skrivinlärning sätts ej betyg.

Betygskriterier för betyget Godkänt

Hörförståelse

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

Skriftlig färdighet

Betygskriterier för betyget Godkänt

Hörförståelse

Eleven förstår klart, enkelt anförande inom vanliga situationer inom vardagslivet.

Eleven förstår korta återberättade händelser, diskussion, upplysning samt anpassade nyheter angående välbekanta ämnen.

Eleven förstår korta samt tydliga muntliga aviseringar samt instruktioner.

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

Skriftlig färdighet

Betygskriterier för betyget Godkänt

Hörförståelse

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

Skriftlig färdighet

Betygskriterier för betyget Godkänt

Hörförståelse

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

Skriftlig färdighet